Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ambulanssjuksköterskans bedömningar och triagering av barn 0–16 år: En kvantitativ studie
Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
2018 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Ambulanssjuksköterskan gör en primär bedömning av barn under 16 år enligt Rapid Emergency Triage and Treatment System Pediatric (RETTS-p) som bygger på vitalparametrar (VP) samt symtom och tecken, Emergency  Signs and Symtoms (ESS- kod) exempelvis buksmärta. En summering av värden på VP och ESS-kod leder till en triagenivå som medföljer patienten till sjukhuset. Under vårdandet av barn finns föräldrarna eller närmsta anhörig närvarande som kan påverka situationen. Det medför en viss komplexitet i det prehospitala omhändertagandet av barn. Syftet med studien var att studera hur patientsäkra bedömningar ambulanssjuksköterskan gör av barn under 16 år och hur RETTS-P används. Bedömningarna jämförs med den hospitala slutdiagnosen för det aktuella vårdtillfället. Metoden är av kvantitativ ansats där datainsamlingen gjorts utifrån en retroperspektiv journalgranskning. Vi fann att ambulanssjuksköterskans bedömningar stämde överens med slutdiagnosen i 92.4 % av fallen. Dock fann vi även att 60% av barnen inte fick en fullständig triagering prehospitalt, där andningsfrekvensen stod för det högsta bortfallet. Cirka 30 % av barnpatienterna kvarstannade hemma efter ambulanssjuksköterskans primära bedömning. Av de patienter som lämnades hemma sökte 8.1 % en förnyad kontakt med akutsjukvården inom 72 timmar. Ambulanssjuksköterskan prioriterade ner 58 % av de fall som larmades ut som prio 1 av SOS alarm. Orsaken varför barnpatienterna blev nedprioriterade kan bero på att det oftast är oroliga föräldrar som ringer SOS alarm samt att ambulanssjuksköterskan, jämfört med larmoperatören, har en stor fördel av att de gör en visuell bedömning samt har ett annat bedömningsinstrument (RETTS-p).

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2018.
Nyckelord [sv]
prehospitalt, ambulanssjuksköterska, bedömning, hospitalt, triagering, journalsystem, barnpatienter
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hb:diva-14225OAI: oai:DiVA.org:hb-14225DiVA, id: diva2:1209243
Ämne / kurs
Vårdvetenskap - Specialistsjuksköterska
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2018-06-21 Skapad: 2018-05-22 Senast uppdaterad: 2018-06-21Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
Omvårdnad

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 130 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf