Det finns barn som ligger långt före utvecklingsmässigt i förhållande till jämnåriga. Begreppet särbegåvad används mer och mer i samhällsdebatter och skolpolitik. Alla barn har rätt till extra stöd, men forskning visar att detta stöd främst ges till de barn som har svårigheter av något slag. I denna studie kommer begreppet särbegåvad och extra stöd att diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt teorier gällande begåvning, utveckling och lärande.Studiens syfte är att undersöka några förskollärares erfarenheter av att möta och arbeta med särbegåvade barn i förskolan, samt deras tankar kring begreppet extra stöd. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som metod. Sex förskollärare intervjuades med hjälp utav en intervjuguide för att besvara studiens syfte.Resultatet visar att ingen utav förskollärarna definierat barn som särbegåvade. Däremot hade samtliga förskollärare erfarenheter av barn som ligger långt fram utvecklingsmässigt i olika områden, ur ett ålderadekvat perspektiv. Förskollärare i studien känner sig ofta otillräckliga på grund av stora barngrupper och tidsbrist. Det finns även en rad andra utmaningar för förskollärare i mötet med särbegåvade barn, så som identifiering, lärandesituationer samt reflektioner över det egna arbetssättet. Resultatet visar att förskollärare beskriver att extra stöd främst ges till de barn som har svårigheter av något slag. Däremot beskriver förskollärarna en rad åtgärder de gör för att utmana barn de barn som ligger långt före utvecklingsmässigt.