Studien behandlar frågan om huruvida en elevassistent påverkar fritidshemmets verksamhet och undervisning, samt om utbildad och outbildad personal har samma uppfattning. Studien behandlar också om personalen i fritidshemmet upplever att de får stöttning från ledningen. I studien nyttjades systemteorin som analytiskt verktyg. Syftet med studien härstammar från läroplanen för grundskolan samt för förskoleklass och fritidshemmet, Lgr11 (Skolverket 2019) där alla elevers rätt till stöttning utifrån sina egna förutsättningar nämns. Syftet är att undersöka och analysera hur verksamheten och undervisningen påverkas av att det finns eller inte finns en elevassistent i fritidshemmet. I studien användes en kvantitativ metod och studien utfördes genom en webbenkät. Metodvalet baserades på positivismen som är en vetenskapsteoretisk ansats. Vi utgick därefter från bl.a. ett strategiskt urval där den valda populationen bestod av alla som är anställda på fritidshem i Sverige. I studien togs hänsyn till de forskningsetiska reglerna och studien genomfördes på ett tillförlitligt och giltigt sätt. Resultatet av studien visar att informanterna som deltagit ansåg att avsaknaden av en elevassistent påverkar fritidshemmets undervisning och verksamhet negativt. Ett exempel är att flertalet aktiviteter måste avstås. Ändå ansåg en stor del av informanterna att de lyckats uppfylla fritidshemmets uppdrag och har möjligheten att bemöta eleverna i behov av särskilt stöd. Svaren visar också att outbildad och utbildad personal hade en samsyn kring hur elevassistenten påverkar. Avslutningsvis klargör informanterna att ledningen inte gav skyndsam stöttning trots att informanterna ansåg att de hade ett behov av en elevassistent på fritidshemmet.