Kvinnliga och manliga pedagogers uppfattningar gällande pojkar och flickorsfria lek i förskolan: och hur de arbetar genusmedvetet.
2020 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hp
Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]
Inledning
I förskolan finns unga pojkar och flickor som ständigt utvecklas och påverkas av varandra, samhället och av de vuxna i sin omgivning. Den värld barn möts av i förskolan domineras av kvinnlig personal. Eftersom den svenska förskolan förväntas följa de krav som finns om att ge samtliga barn en jämställd utbildning, jämför denna studie kvinnliga respektive manliga pedagogers uppfattningar om ämnet genus.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att jämföra kvinnliga och manliga pedagogers uppfattningar gällande pojkars och flickors fria lek i förskolan och hur de arbetar genuspedagogiskt.
Metod
För att få svar på studiens syfte användes kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra män och fyra kvinnor intervjuades.
Resultat
Resultatet visar att det inte finns några större skillnader mellan kvinnliga respektive manliga pedagogers uppfattningar om genus. Samtliga är positiva till genuspedagogik i förskolan och anser att det är en självklar del av arbetet, dock framkommer det att få arbetar aktivt med ämnet i barnen fria lek samt i verksamhetens lekmiljöer. Utomhusmiljön visade sig vara den miljö som minst granskats ur genusperspektivet. Få i studien granskade sitt eget förhållningssätt gentemot barn ur ett genusperspektiv. Den vanligaste metoden för att arbeta genuspedagogiskt var att utesluta könskodade material på förskolan och istället använda öppna, skapande material.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2020.
Nyckelord [sv]
genus, genuspedagogik, förskolan, kvinnliga, manliga, pedagoger, fri lek, lekmiljö
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hb:diva-23054OAI: oai:DiVA.org:hb-23054DiVA, id: diva2:1415424
Handledare
Examinatorer
2020-03-232020-03-182020-03-23Bibliografiskt granskad