Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lärares frågeställningar genererade ur utbildningspraktiker: delrapport från SKOLFORSK-projektet
Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. (RCIW)ORCID-id: 0000-0003-1424-6063
2015 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna studie utgör en del av Vetenskapsrådets SKOLFORSK-projekt, vilket syftar till att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning som underlag till det Skolforskningsinstitut som ska etableras i Sverige 2015. Det specifika delprojekt som är utgångspunkt till föreliggande studie ska bidra i SKOLFORSK-projektet genom att kartlägga frågeställningar som är relevanta för verksamma i skola och förskola.

Studien belyser de frågor lärare ställer relaterat till sin profession och praktik samt undersöker om och på vilka vis frågeställningarna kan spegla sin tid. Vidare diskuteras resultatet i relation till exempelvis utbildningspolitiskt inflytande. Studien har delats in i två delstudier. I delstudie 1 har 101 avhandlingar från tre forskarskolor granskats och kategoriserats utefter respektive avhandlingsstudies frågeställningar och fokus. Avhandlingsarbetena har producerats mellan 2001 och 2014 av doktorander med lärarexamen. I delstudie 2 har 13 lärare verksamma i det svenska utbildningssystemet ingått i två fokusgruppsamtal. Dessa samtal har fokuserat de frågor och utvecklingsmöjligheter som lärare uttrycker som viktiga (2014). Det är således frågeställningar genererade ur utbildningspraktiker av de professionella som här redovisas. 

För att fånga frågeställningarna över tid har ett totalurval gjorts vilket innebär att samtliga 101 avhandlingar som producerats vid tre forskarskolor mellan åren 2001 och 2014 ingår i studien. Vidare har fokusgruppsamtal genomförts med 13 yrkesverksamma lärare. Det empiriska underlaget skiljer sig därmed åt då lärarnas frågeställningar i avhandlingarna under lång tid har bearbetats för att vara vetenskapliga och forskningsbara och de frågor som lyftes av lärarna i fokusgruppssamtalen uttrycktes direkt i samtal med andra lärare och forskare i en specifik tid. Materialet som ligger till grund för analyserna är således texter av två slag. För delstudie ett är det publicerade texter i vetenskapliga avhandlingar medan det i delstudie två är transkriberade samtal från gruppintervjuer. En induktiv kategorisering användes som analysmetod i delstudie ett och i delstudie två gjordes en narrativ samtalskoncentrering, därefter användes kategorierna från delstudie ett i analysen.

Resultatet från delstudie ett visar att samtliga skolformer inom det svenska skolväsendet samt högre utbildning finns representerade i avhandlingarna. Majoriteten av arbetena riktar sig mot grund- och gymnasieskola. Tre huvudkategorier framträder i materialet: pedagogisk praktik, undervisningspraktik och övrig praktik.

Det ena huvudområdet, Pedagogisk praktik, innefattar en tredjedel av avhandlingarna. Här har fyra underkategorier identifierats. Frågorna som ställs i avhandlingsarbetena rör dels lärarprofessionen – hur lärare uppfattar, upplever, ser på eller talar om sin profession, dels verksamheten – om skolan som institution och hur den påverkas av yttre förutsättningar och politisk styrning, dels hur elever uppfattar och upplever sin skolsituation. Dessutom ställs frågor kring skolämnet som till exempel hur historieämnet har förändrats över tid eller elevers intresse för ett specifikt ämne. 

I både avhandlingsfrågorna och i de frågeställningar som formuleras under fokusgruppssamtalen kan man spåra utbildningspolitiska avtryck. I samtalen som genomfördes september 2014 är diskursen om ett kollegialt lärande utmärkande och kan härledas till senare års kollegiala samarbetsdiskurs. I avhandlingsarbetena blir även forskarskolornas inriktningar synliga i lärarnas frågeställningar och i avhandlingarnas fokus. Det samlade resultatet visar att lärares frågeställningar är riktade mot en kunskapsutveckling för lärare. Det visar också vikten av att forska med lärare. Den praktiknära relevansen är framträdande och avhandlingarna speglar metoder och arbetssätt i undervisning som behöver utvecklas i skolan. Vidare framhålls betydelsen av att utveckla kunskaper och förståelse kring demokratiska och inkluderande frågeställningar. Denna typ av forsknings- och utvecklingsprojekt skulle enligt lärarna kunna utgöra ett bidrag för utveckling av professionen och verksamheten.

Kartläggningen skulle kunna utgöra en god grund för kompetensutveckling som involverar lärare, arbetslag eller hela skolor för utveckling av skolan på vetenskaplig grund samt en viktig källa nationellt inom ramen för Skolforskningsinstitutets praktiknära uppdrag. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm, 2015. , s. 48
Emneord [sv]
lärares frågor, lärare som forskar, praktiknära forskning, pedagogisk praktik, undervisingspraktik
HSV kategori
Forskningsprogram
Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hb:diva-8370ISBN: 978-91-7307-275-5 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:hb-8370DiVA, id: diva2:891810
Prosjekter
Vetenskapsrådets SKOLFORSK-projekt
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, U2013/6845/STilgjengelig fra: 2016-01-07 Laget: 2016-01-07 Sist oppdatert: 2020-02-03bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2015-07-10-larares-fragestallningar-genererade-ur-utbildningspraktiker.-delrapport.html

Personposter BETA

Langelotz, Lill

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Langelotz, Lill
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 198 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf