Denna uppsats undersöker hur svenska kontrollerade vokabulärer hanterar inkluderande perspektiv. Svenska ämnesord är en nationellt kontrollerad vokabulär med ämnesord som skapats och administreras av Kungliga biblioteket och som används av svenska bibliotek för indexering. Biblioteken strävar efter stabila söksystem, samtidigt förändras ordens betydelse snabbt. Det är en utmaning för biblioteken att säkerställa hög sökbarhet men undvika att använda ett diskriminerande språk. Syftet med denna uppsats är att studera hur inkluderande perspektiv används i svenska kontrollerade vokabulär. Fyra frågor har formulerats, den första handlar om hur ämnesord om etnicitet och nationalitet är representerade i Svenska ämnesord. De övriga tre frågorna handlar om hur Kungliga biblioteket och andra svenska institutioner arbetar med sina kontrollerade vokabulärs administration samt språklig instabilitet. Med Derridas teorier om dekonstruktion undersöks hur den Andre representeras i Svenska ämnesord, som ingår men skiljer sig från västerländska etniciteter och nationaliteter. Ämnesord som berör den Andre är konstruerade annorlunda, de innehåller mer förklarande kvalificeringar och varianter. Andra utmaningar som administratörer av de kontrollerade vokabulärerna har är att undvika partisk indexering och att upprätthålla ett stabilt system och samtidigt kontextualisera uttryck i ämnesord som kan anses vara diskriminerande. Uppsatsen diskuterar även hur olika kontrollerade vokabulärer är beroende av varandra.

This essay examines how Swedish controlled vocabularies handle inclusive perspectives. Svenska ämnesord is a national controlled vocabulary containing subject headings that is created and administered by The Royal Library and used by Swedish libraries for indexing. Libraries strive for stable search systems, at the same time the meaning of words changes rapidly. It is a challenge for libraries to ensure high searchability but avoid using discriminatory language. The purpose of this essay is to study how inclusive perspectives are used in Swedish controlled vocabularies. Four questions have been formulated, the first one concerns how subject headings about ethnicity and nationality are represented in Svenska ämnesord. The other three questions address how the Swedish Royal Library and other Swedish institutions work with their controlled vocabularies’ administration and linguistic instability. With Derrida's theories of deconstruction the essay examines how the Other is represented in Svenska ämnesord, which is included but differs from western ethnicities and nationalities. Subject headings that concern the Other are constructed differently, they contain more explanatory qualifiers and variants . Other challenges administrators of the controlled vocabularies pointed out are to avoid biased indexing and maintain a stable system and at the same time contextualize expressions in subject headings that could be considered as discriminatory. The essay also discusses how different controlled vocabularies are interdependent.