De flesta svenska elitidrottsföreningar är ideella till sin karaktär. Den senaste tidens utveckling visar dock att idrotten blir alltmer kommersiell och professionell, vilket gör att idrottsföreningarnas organisation mer och mer liknar traditionella företag. Ett tydligt tecken på detta är att den allsvenska fotbollsföreningen IF Elfsborg uppger i sin senaste verksamhetsberättelse att de sedan några år tillbaka följer sin verksamhet med balanserat styrkort, ett koncept som vanligtvis förknippas med den traditionella företagsvärlden. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför IF Elfsborg valt att använda sig utav ett koncept som i grunden är utformat för företag samt hur de har tolkat konceptet och hur man använder det i praktiken jämfört med vad som beskrivs i litteraturen. För att få svar på våra frågor har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning genom att intervjua tre personer inom Elfsborg: klubbchefen, ekonomichefen samt en före detta styrelsemedlem som varit med och fört in, och arbetet med, det balanserade styrkortet i verksamheten. Resultatet visar att man inom Elfsborg egentligen inte styr sin verksamhet med balanserat styrkort, utan att man snarare skapat en egen modell som man med tiden valt att kalla för balanserat styrkort då det liknar Elfsborgs modell. Att de två modellerna liknar varandra är tydligt vilket vi visar genom att koppla praktiken till teorin. Elfsborg följer till stor del de fyra grundläggande parametrarna som förespråkas i litteraturen om balanserat styrkort. Vi konstaterar även att anledningen till varför man valt att koppla in balanserat styrkort i verksamheten är att det fanns problem i organisationen som man önskade lösa.