I denna kunskapsöversikt kartläggs och redovisas sex internationella studier inom forskningsområdet formativ bedömning som specifikt undersöker effekter av feedback på elevers utveckling av läsförståelse. Ett viktigt motiv till denna översikt är att forskningen omformativ bedömning i väldigt liten utsträckning intresserat sig för ämnesdidaktiska aspekter. De strategier som utgör hörnstenar i formativ bedömning har främst lyfts fram somallmängiltiga principer för undervisning och det efterlyses mer forskning inom området meden starkare koppling till ämnesinnehållet där formativa undervisningstekniker undersöks och kontextualiseras i specifika domäner. I vår litteratursökning fann vi studier som riktar sig specifikt mot effekter av feedback på elevers läsförståelse. Det skapade ett intresse hos oss som låg till grund för formulering avkunskapsöversiktens syfte och fungerade även som en avgränsning vid sökning avforskningsområdet. Initialt valde vi bort studier utifrån deras titel, sammanfattning och nyckelord. Därefter valde vi bort studier som inte var empiriska samt studier som inte utvärderade effekten av en feedbackintervention. I kartläggningen presenteras studiernas syfte, metod och resultat. Samtliga studier syftar till att undersöka effekten av en viss typ av feedbackintervention på läsförståelse. Metoderna består av fem interventionsstudier med kvasiexperimentell design samt en studie med en ickeexperimentell design, en så kallad kohortstudie. I resultatdelen har vi sammanställt studiernas individuella resultat. Överlag visar elevgrupper som tagit del av en feedbackintervention större utveckling inom läsförståelse än elever i kontrollgrupper. I vår fördjupade analys identifierar vi styrkor i de inkluderade studiernas metoder som stort deltagarantal och slumpmässiga urval av undersökningsdeltagare. Vi urskiljer emellertid också svagheter relaterade till studiernas kvasiexperimentella metoder som medför risk försnedvridna resultat och brist på kontroll av störande variabler. Vi resonerar även kring studiernas bristande generaliserbarhet, vikten av lärares förmåga att förstå forskning samt studiernas resultat och dess konsekvenser för läraryrket. Vår slutsats är att det finns behov avytterligare forskning inom området som undersöker effekten av formativ bedömning i svenskämnet och inom det svenska skolsystemet.