Bakgrund Utevistelsen är betydelsefull för barns utveckling och lärande. Barn kan få nya erfarenheter och kunskaper genom att vistas i naturen. Förskollärare kan ha olika förhållningssätt till utevistelsen vilket kan påverka det utomhuspedagogiska arbetet. Studien genomfördes för att undersöka förskollärares förhållningssätt till utevistelsen.

Syfte Vårt övergripande syfte med denna studie är att undersöka didaktiska aspekter av utevistelsen i förskolan.

Metod Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervju har används som redskap. Urvalet har genomförts genom bekvämlighetsurval. Respondenterna består av åtta förskollärare och detta valdes då vi ville att alla skulle ha liknande utbildning. Av de fyra förskolorna hade två en tydlig inriktning mot utomhuspedagogik. Vi valde att intervjua två förskollärare på samma avdelning eftersom de kan ha två olika uppfattningar av förskolan.

Resultat I resultatet framkommer det att förskollärares förhållningsätt är betydelsefullt för barns utevistelse. För att utevistelse ska bli lärorikt för barnen är det viktigt att förskollärarna är engagerade och tar vara på barns intressen. Utevistelse bidrar till lärorika miljöer och ökade kunskaper. När barn vistas ute förbättras deras hälsa, koordination, rörelseförmåga, koncentrationsförmåga och fantasi. Ljudnivån blir behagligare utomhus. Vistelsen i naturen bidrar till ökad miljömedvetenhet hos barn.