We report on research in progress on the e-book phenomenon in Sweden, the aim of which is to explore the impact of the e-book at every stage, from authorship, through publishing, library lending and bookselling to readership. Here two aspects of the research are covered, the attitudes of authors and publishers towards e-books, to demonstrate the ‘early adoption’ stage of the e-book in the Swedish market. Interviews with authors reveal that most regard e-books favourably, although most of those who have a contract with publishers see it as a by-product of print publishing. Most authors do not have much experience in e-book publishing or self-publishing. The survey of publishers reveals ambivalence towards e-books and in their relationships with libraries and booksellers. The main ‘drivers’ in the uptake of e-books are consumers’ demands for portable, convenient formats and the search for more economic solutions to the provision of textbooks.

Biblioteken är en samhällsinstitution som både håller fast vid kärnidén och kontinuerligt förändras när det gäller utformningen av tjänster och i förhållandet till olika medier. En bibliotekarie citeras i en aktuell artikel: ”Vi står för boken men för alla andra medier också” (Skog och Blom, 2011). För att nå fram till barn och ungdomar, som är en viktig användargrupp, krävs att det finns flera vägar till läsande och informationskompetens. Mediebruket är mer varierat: ”Man läser boken, ser filmen och lyssnar på musiken”(ibid.). Internet och sociala media ingår i konceptet lika naturligt som att man anpassar den fysiska miljön till nya förutsättningar. Ökad betoning av mötesplatsfunktionen samtidigt som många nya media tillkommit ger ändrade förutsättningar för servicen. Ett exempel är att e-böcker och andra digitala media ökar samtidigt som behoven att exponera fysiska böcker minskar. En sådan förändringsprocess återfinns i flera länder i västvärlden. Mot den bakgrunden har vi i den senaste SOM-undersökningen ställt frågor om såväl e-böcker som sociala medier och användningen av bibliotekstjänster via Internet. Tillsammans ska svaren ge en bild av den sammansatta mediesituationen i dagens samhälle.

I mediedebatten har de så kallade sociala medierna fått stort utrymme på senare tid. I rapporteringen om revolutionerna i Nordafrika under våren 2011 har man diskuterat vilken roll sociala medier har haft för att mobilisera befolkningen. Även i Sverige har effekten av sociala medier på samhällsengagemanget debatterats, inte minst i samband med riksdagsvalet 2010. Leder det faktum att så många svenskar använder tjänster som Facebook till att de också uttrycker sina politiska åsikter på ett annat sätt? Kan man tala om ett förändrat engagemang? I det här kapitlet ska vi titta lite närmare på vem som använder sociala medier i Sverige idag och hur sociala medier används i människors samhällsengagemang. Ett särskilt fokus ska ägnas skillnader mellan olika generationer (för olika definitioner, se Zukin et al 2006). Även om det är för tidigt att dra några säkra slutsatser om sambandet mellan sociala medier och samhällsengagemang står det klart att de har blivit ett naturligt inslag i särskilt yngres politiska beteende.

Under ett antal seminarier i denna serie har vi kunnat höra intressanta inlägg om universitetens historia och aktuella problem. Universitet och högskolor har en rad olika mål och uppgifter. Många av dagens problem rör avvägningen mellan olika mål för, och aspekter av, universitetens verksamhet. En del nämndes redan på Humboldts tid. Humboldttanken rymmer såväl humanitet och vetenskaplig excellens som omvärld. Den rör bildning i relation till kunskap och individ, men också i relation till det omgivande samhället.

Under våren 2010 genomfördes en serie om fyra seminarier med namnet ”Från Högskolan i Borås till Humboldt: Perspektiv på universitetsidén under 200 år”. Det primära syftet var att diskutera den svenska högskolans roller i en tid präglad av stora förväntningar och motsägelsefulla krav på akademin. Denna rapport utgör en dokumentation av seminarieseriens innehåll. Professor Sven-Eric Liedman skriver med samtidskritisk udd om universitetens historia; professor Mats Benner beskriver och analyserar fyra historiska idealtyper av universitet samt belyser det förändringstryck som högskolesektorn verkar under; professor Kerstin Sahlin riktar intresset mot hur universitet skiljer sig från andra organisationer och ger sin bild av hur detta faktum bör återspegla sig i besluts- och ledningsstrukturer. Seminarieserien och rapporten är ett led i Högskolan i Borås kontinuerligt pågående självreflektion och arbete med frågor som rör professionslärosätets identitet och profil. I rapportens senare del presenteras sex korta reflektioner om och/eller seminarieseriens teman utifrån Högskolan i Borås horisont. Reflektionerna är skrivna av professorer från alla högskolans sex institutioner.

Förtroendet för bibliotek och bibliotekarier är gott. Vi har tidigare sett många tecken på detta, men i den senaste SOM-undersökningen har vi ställt direkta frågor om allmänhetens förtroende för verksamheten vid biblioteken. Det finns dock något av en motsättning mellan ett högt och ganska stabilt förtroende och allmänt positiva attityder å ena sidan och å andra sidan den långsiktiga tendensen till sjunkande användning och minskande utlåningstal.