Unfortunately, the police have daily encounters with children and young people that for some reason are in harm’s way. The article deals with the question of temporary decision making by the police as a tool to protect children and young people. The Swedish Police Act (polislagen) enables the police to make compulsory decisions temporarily with the purpose of handing over the child to a legal guardian or the social services. The legal provision is described as a tool for child protection and can also be seen as a tool to ensure the rights of the child and the best interest of the child. However, the present article explores the scope of the legal provision and finds that it is only applicable with regards to the behavior of the child. It does not protect children who are in harm’s way due to the behavior of the parent or the legal guardian. The article argues that there is a need to review the Swedish Police Act to strengthen children’s rights and fulfill Sweden’s obligations according to the UN Convention on the Rights of the Child. 

Personal assistance (PA) for persons with disabilities has been a successful and important welfare reform in Sweden. Studies show that PA empowers persons with disabilities and strengthen their living conditions, particularly their participation and self-determination. PA is crucial to everyday life. However, since the implementation in 1994 PA has been subject to criticism due to financial costs. The Swedish government has stated that PA needs to be financially sustainable to guarantee persons with disabilities PA in the future. In recent years PA has also been discussed in relation to welfare crimes. The Swedish Social Insurance Inspectorate (ISF) has stated that the legislation regarding PA, which has the intent of providing individual rights to persons with disabilities, makes it difficult for the Swedish Social Insurance Agency to control the payments of assistance allowance. ISF has also stated that the legal design regarding PA attracts organised crime and non-serious assistance providers. Preparatory works from the last 30 years regarding PA is subject to a qualitative analysis. The article analyses and contributes knowledge about risk factors regarding welfare crime within the legalisation of PA. The study shows that the legislator has dealt with risk factors regarding welfare crimes throughout the years and ever since the implementation of PA in 1994. PA has been a success when it comes to empowering persons with disabilities and a success for persons with non-lawful intentions. 

The purpose of this research in progress is to explore the process of physical planning related to transport of dangerous goods in the City of Gothenburg (CoG) in Sweden. We have identified actors involved, some of their conflicts of interest, and challenges discernable in the planning process and in external yet related activities. Such activities are transportation of dangerous goods itself, and its supervisory control. Qualitative data in terms of written documentation from the detailed plan for transport of dangerous goods in CoG, and transcriptions of interviews have been analyzed. The ontology of the planning process, in terms of internal and external actors, activities, documentation, including legal frameworks, and issues such as access to information, information sharing, and information quality, indicate that the process can be seen as an information environment (Magoulas and Pessi, 1998; Hugosson, Magoulas, and Pessi, 2011). In the next step, the authors intend to expand the research work, and to conceptualize the planning process as an information environment. Stimulated by the idea of possible similarities between the planning process and large architectural design projects, the information environment is planned to be studied as form, context, and temporality (Boland, et al., 2008 and 2020). The research relates to the zero vision in traffic and a safer society (Trafikutskottet, 1998), strategy for research and development - Investing in knowledge for a safer society (MSB 2019), SDG 11 Sustainable cities and communities, and to the Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015-2030. This paper reports on research executed within the transdisciplinary research project Transparent information management and collaboration for increased safety in the transport of dangerous goods (TISS, 2016-2021).

En utgångspunkt för artikeln är att ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete gentemot unga i riskzonen för kriminalitet kräver samverkan på individnivå mellan polisen och socialtjänsten. I artikeln presenteras en analys av den rättsliga regleringen avseende samverkan och den rättsliga regleringen avseende uppgiftslämnande från socialtjänsten till polisen i förebyggande syfte. I artikeln visas bl.a. att den rättsliga regleringen inte uppställer krav på att samverkan på individnivå måste komma till stånd i det brottsförebyggande arbetet. Vidare kan den aktuella bestämmelsen om uppgiftslämnande anses utformad på ett sådant sätt att den har en återhållande effekt på socialtjänstens utlämnande av uppgifter till polisen. Den sammantagna bedömningen är att det finns anledning att förhålla sig kritisk till den rättsliga regleringens utformning. Samverkan på individnivå i det brottsförebyggande arbetet gentemot unga riskerar att bli ett retoriskt slagord utan något faktiskt innehåll.

Säkra transporter av farligt gods på väg och järnväg är en synnerligen komplex aktivitet i skärningen mellan juridik, teknologi, logistik, ekonomi, organisation, och individ. Graden av komplexitet ökar med frågor om styrning, säkerhet, miljöhänsyn, hållbarhet, fysisk planering, och konkurrens. Planering av forskningsarbetet, datainsamling och analys har skett i en tvärvetenskaplig kontext där forskare från juridik, logistik, informatik, och miljövetenskap deltagit. Exempel på frågeställningar som har studerats inom ramen för projektet är säkerhetsrådgivarens roll och funktion, problem och brister i transportkedjan, vilka aktörer som är involverade i transportkedjan och hur trafikpolisen utför sina operativa kontroller av transport av farligt gods. Vidare har projektet resulterat i nya forskningsfrågor att undersöka och analysera i framtiden. Det handlar bl.a. om hur våra urbana miljöer ska kunna utvecklas och möta utmaningar kopplade till transport av farligt gods. Detta presenteras närmare i ”case Älvstaden”. Studierna av regelverken som styr transporter av farligt gods, logistiska begrepp och principer som bidrar till ökad precision avseende en nomenklatur, och transportkedjan som informationsmiljö, utgör exempel som är mer teoretiskt grundade i de olika disciplinerna. På en övergripande nivå är detta ett viktigt komplement till de empiriska avsnitten och en förutsättning för att kunna tydliggöra komplexiteten i projektet. Denna kortare rapport återger viktiga resultat i projektet, och den utgör sammanfattning av en längre slutrapport som publiceras hos MSB hösten 2021. I den längre rapporten, Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan, återfinns nulägesbeskrivningar med tillhörande publikationer som utgör ett mer samlat resultat av projektmedlemmarnas ansträngningar. För att nå målbilden om säkra transporter samlas de viktigaste resultaten från projektet i en lista med åtgärdsförslag. Dessa förslag omfattar områden som vi anser har särskilt god potential för utveckling och ett urval av sådana åtgärdsförslag finns med i denna slutrapport.

Farligt gods kan definieras som de ämnen och föremål som kan orsaka skada på människor, miljö och egendom om de inte hanteras på rätt sätt under transport. I förhållande till den mängd farligt gods som transporteras i Sverige inträffar förhållandevis få allvarliga olyckor. Däremot inträffar en incident med farligt gods nästan varannan dag i Sverige. Syftet med projektet är att bidra till att transporter av farligt gods kan genomföras på ett så säkert, men ändå ändamålsenligt, sätt som möjligt. Utgångspunkten är att identifiera styrkor och svagheter längs transportkedjan för att olyckor med transport av farligt gods ska kunna undvikas. Inom projektet har information och kunskap samlats in direkt från privata och offentliga aktörer i transportkedjan eller med koppling till kedjan. Detta har skett genom intervjuer, möten, fältstudier, studiebesök, workshops och konferenser samt indirekt genom bland annat litteraturgenomgångar, studier av media och regelanalyser med stöd av juridisk metod. Undersökningarna har, förutom denna rapport, resulterat i ett flertal publikationer, såsom exempelvis vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag samt olika typer av presentationer. Den kanske viktigaste kunskapsspridningen har dock skett genom en nära dialog med avnämare och genom ett ömsesidigt lärande. I denna rapport återges viktiga resultat från projektet. I kap. 2-7 återfinns en nulägesbeskrivning med tillhörande publikationer som utgör ett samlat resultat av undersökningarna som utförts under projektets gång. Nulägesbeskrivningen omfattar en beskrivning och analys av följande: • transportkedjan vid transport av farligt gods (kap. 2) • transportkedjan som en informationsmiljö (kap. 3) • regelverken rörande transport av farligt gods (kap. 4) • säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods (kap. 5) • tillsyn för säkrare transporter av farligt gods (kap. 6) • problem och brister i transportkedjan (kap. 7) Kapitlen utgör ett underlag för att kunna formulera de åtgärdsförslag som presenteras i kap. 8. I det avslutande kap. 9 ges en utblick mot framtidens utmaningar. Det ska poängteras att det inte finns ett enda specifikt problem inom området för transport av farligt gods, utan det föreligger flera olika problem. Dessa problem kan enskilt eller i samverkan med varandra leda till risker som påverkar säkerheten negativt vid transport av farligt gods. Det är därför viktigt att riskerna minimeras, till fördel för ökad säkerhet. Det finns dock inte en enda lösning eftersom området är komplext med många aktörer och omfattande och detaljerade regelverk. Vi presenterar åtta åtgärdsområden som vi menar är särskilt viktiga och introducerar en målbild som består av en nollvision för olyckor, incidenter och tillbud vid transport av farligt gods. Nollvisionen preciseras i kap. 8. De aktuella åtgärdsområdena presenteras i kap. 8 och utgörs av: • Ökad medvetenhet • Ändamålsenliga regelverk • Rätt kompetens • Stärkt säkerhetsrådgivarroll • Informationstillgång • IT-system med samverkansförmåga • Synliggörande av dolt farligt gods • Effektiv tillsyn och kännbara konsekvenser Åtgärdsområdena innehåller en tillhörande problematisering för att sätta området i sitt sammanhang. Varje åtgärdsområde omfattar även en delvision som visar på vad just det området kan bidra med för att nå nollvisionen som framförs i projektet. Vidare ges exempel på konkreta åtgärdsförslag som har kunnat identifieras genom forskningen i projektet. Dessa åtgärdsförslag har särskilt god potential att kunna bidra till säkrare transporter av farligt gods.

Forskarna i det planerade projektet RADAR har genomfört den förstudie som redovisas här. Den visar på behov av ny kunskap om transporter av farligt gods i urban miljö. En projektansökan med Älvstaden som case är under utveckling. RADAR står för behov av ny kunskap och detektering av utmaningar och risker med transporter av farligt gods i urban miljö. Internationell forskning visar att transportolyckor i urban miljö orsakar betydande materiella skador, utsläpp av miljöfarliga ämnen, och dessvärre dödsfall (Olsson et al, 2016). Transporter av farligt gods har inte genererat några stora olyckor i Sverige (Trafikverket, 2014). Ändå inträffade 296 olyckor under perioden 2007-2012 (MSB 2014). I urban miljö ökar riskerna i och med vägnätets närhet till bostäder och verksamheter och Älvstaden i Göteborg är ett område som utgör ett tydligt exempel på detta med betydande flöden av människor och farligt gods på en liten yta. Projektet RADAR syftar till att klargöra och analytiskt beskriva risker och utmaningar med transport av farligt gods i urban miljö, och att undersöka och analysera den fysiska planeringens styrning, praktik och konflikter. Det övergripande syftet med RADAR är att bidra till nollvisionen i trafiken och ett säkrare samhälle genom att tillföra relevant kunskap som kan användas av de aktörer som har som ansvar att skydda liv, hälsa, egendom och miljö. RADAR relaterar till MSB:s strategi för forskning och utveckling – Investering i kunskap för ett säkrare samhälle, SDG 11 Hållbara städer och samhällen, och till Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015-2030.