Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Börjesson, AngelicaORCID iD iconorcid.org/0000-0003-1039-3058
Publications (6 of 6) Show all publications
Börjesson, A., Mauléon, C. & Hjelm Lidholm, S. (2023). Digitaliseringens paradox: När digitala lösningar skapar analoga problem. In: Maria Wolmesjö och Rolf Solli (Ed.), Välfärdens paradoxer, spänningar och dilemman: (pp. 33-44). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Digitaliseringens paradox: När digitala lösningar skapar analoga problem
2023 (Swedish)In: Välfärdens paradoxer, spänningar och dilemman / [ed] Maria Wolmesjö och Rolf Solli, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, p. 33-44Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2023
Keywords
automatiserat beslutsfattande, digitalisering, professionellt omdöme
National Category
Social Sciences
Research subject
The Human Perspective in Care
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-30623 (URN)978-91-44-16100-6 (ISBN)
Available from: 2023-10-17 Created: 2023-10-17 Last updated: 2023-11-08Bibliographically approved
Börjesson, A. (2022). Debatt. Linköping, 28(3)
Open this publication in new window or tab >>Debatt
2022 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, pages
Linköping: , 2022
National Category
Public Administration Studies
Research subject
The Human Perspective in Care
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-27714 (URN)10.3384/SVT.2021.28.3 (DOI)
Available from: 2022-04-01 Created: 2022-04-01 Last updated: 2023-01-18Bibliographically approved
Börjesson, A. (2022). Välfärdsstatens tjänare eller herre?: Försäkringskassans självideologi som förklaring till utomparlamentarisk förändring av sjukförsäkringen. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 28(2), 12-31
Open this publication in new window or tab >>Välfärdsstatens tjänare eller herre?: Försäkringskassans självideologi som förklaring till utomparlamentarisk förändring av sjukförsäkringen
2022 (Swedish)In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 28, no 2, p. 12-31Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

De senaste åren har sjukförsäkringen utvecklats i en åtstramande riktning utan att någon ändring av socialförsäkringsbalken har skett. Tidigare forskning har fokuserat på regeringens styrning mot ett sjukpenningtal på 9,0 som förklaring till Försäkringskassans förändrade tillämpning. Inom ramen för denna förklaring har även aktiveringspolitikens påverkan på styrningen lyfts fram. I denna artikel argumenterar jag för att det inte endast är regeringens styrning och aktiveringspolitiken som påverkat Försäkringskassans interna styrning, utan också en självideologi hos myndigheten som ligger i linje med ett ämbetsmannastatligt etos. Artikeln undersöker detta genom att göra en åtskillnad mellan enkelt respektivekvalificerat handlingsutrymme hos förvaltningen. Artikeln driver tesen att förändringen inom sjukförsäkringen har sin grund i en kombination av en ämbetsmannastatlig idé om relationen mellan politik och förvaltning (utövandet av ett kvalificerat handlingsutrymme) och en aktiveringspolitisk idé om relationen mellan stat och individ.

Abstract [en]

Since the first two decades of the 21st century the Swedish social insurance system has evolved in a more restrictive direction without any corresponding change in the law. Previous research has mainly focused on the government’s steering towards a sickness benefit ratio of 9.0 as an explanation to the changed enforcement of the system. Within the framework of this explanation, the activation policy has also been highlighted as a form of meta-ideology that has influenced the governance. This article argues that it’s not only the government’s control of activation policy that governs the actions of the Swedish social insurance agency, but also a specific ethos of the bureaucracy which consist of the self- ideology that the agency is the lord of the welfare state, not the server. In order to explore this, the article make a distinction between two types of discretion of the bureaucracy, and argue that the change in the Swedish social insurance system is caused by a combination of the specific ethos of the Swedish social insurance agency and an idea of the contract of the relationship between the state and the citizen (the activation policy).

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: , 2022
Keywords
activation policy, ethos, self-ideology, social insurance system, Swedish Social Insurance Agency, aktiveringspolitik, etos, Försäkringskassan, sjukförsäkring, ämbetsmannastat
National Category
Public Administration Studies
Research subject
The Human Perspective in Care
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-28059 (URN)
Projects
Sjukförsäkringens förändring utanför den parlamentariska demokratin. Förklaringar till Försäkringskassans förändrade tillämpning av aktivitetsersättning och sjukpenning 2008-2018
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare
Available from: 2022-06-20 Created: 2022-06-20 Last updated: 2023-08-28Bibliographically approved
Börjesson, A. (2021). Felstyrd Försäkringskassa [Review]. Dagens Arena
Open this publication in new window or tab >>Felstyrd Försäkringskassa
2021 (Swedish)In: Dagens ArenaArticle, book review (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Arenagruppen, 2021
National Category
Public Administration Studies
Research subject
The Human Perspective in Care
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-26117 (URN)
Available from: 2021-08-09 Created: 2021-08-09 Last updated: 2021-08-18Bibliographically approved
Börjesson, A. (2021). Nya böcker: Altermark, Niklas (2020) Avslagsmaskinen. Byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring. Stockholm: Verbal förlag. [Review]. Socialvetenskaplig tidskrift, 28(1), 119-124
Open this publication in new window or tab >>Nya böcker: Altermark, Niklas (2020) Avslagsmaskinen. Byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring. Stockholm: Verbal förlag.
2021 (Swedish)In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, ISSN 1104-1420, Vol. 28, no 1, p. 119-124Article, book review (Refereed) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: , 2021
National Category
Public Administration Studies
Research subject
The Human Perspective in Care
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-26116 (URN)10.3384/SVT.2021.28.1.4079. (DOI)
Available from: 2021-08-09 Created: 2021-08-09 Last updated: 2022-05-10Bibliographically approved
Börjesson, A. & Enqvist, L. (2021). Vem vet bäst? Bristande samsyn mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården inom den förebyggande sjukpenningen. Nordisk Administrativt Tidskrift, 98(1), Article ID e4333.
Open this publication in new window or tab >>Vem vet bäst? Bristande samsyn mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården inom den förebyggande sjukpenningen
2021 (English)In: Nordisk Administrativt Tidskrift, ISSN 2246-1310, Vol. 98, no 1, article id e4333Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

I Sverige kan förebyggande sjukpenning lämnas till den som genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering i syfte att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstiden, eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Syftet med förmånen är således att en enskild ska kunna vara frånvarande från sitt arbete i den utsträckning det behövs för att medverka i medicinska insatser som kan förebygga att arbetsoförmåga på grund av sjukdom alls uppstår. Genom detta förebyggande syfte är förmånens ersättningsvillkor i hög utsträckning knutna till prognostiska bedömningar i flera steg. Försäkringskassan, som är den myndighet som ska administrera ersättningen, ska bland annat bedöma om det finns en risk för sjukdom, om den medicinska behandling som erbjuds kan förkorta eller förebygga sådan sjukdom i det enskilda fallet, samt om sjukdomen i sig kan förväntas sätta ner arbetsförmågan – vilket placerar förmånen mycket nära hälso- och sjukvårdens medicinska expertis. I artikeln visas att dessa omständigheter har förklaringsvärde för att Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården uppvisar vissa brister i samsyn när det gäller hur begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet ska förstås samt om förmånens syfte och funktion – och att detta inverkar på hur förmånens förebyggande (profylaktiska) syfte får genomslag i rättstillämpningen samt i sjukförsäkringen.

Place, publisher, year, edition, pages
Oslo: , 2021
Keywords
Förebyggande sjukpenning, socialförsäkring, vetenskap och beprövad erfarenhet, hälso- och sjukvård, Försäkringskassan
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Research subject
The Human Perspective in Care
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-25643 (URN)10.7577/nat.4333 (DOI)
Available from: 2021-06-28 Created: 2021-06-28 Last updated: 2022-06-20Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-1039-3058

Search in DiVA

Show all publications