Dagens modebransch står inför ett antal hållbarhetsutmaningar. Dessa utmaningar utgörs exempelvis av omfattande utsläpp, hög användning av primära råvaror, linjära leveranskedjor och en fast fashion-kultur bland företag och konsumenter som bland annat resulterar i låg användningsgrad för kläder. Cirkulär ekonomi är ett sätt att ar-beta med förändring med fokus på dessa utmaningar och syftar till att bryta den linjära ekonomin. För att få till detta ”slutna” kretslopp krävs stöd i cirkulära direktiv och policyer, tekniker som kan etablera och stödja minskning, återanvändning och återvinning av resurser, material och produkter, samt affärsmodeller och distribution av cirkulära produkter och tjänster. Men för att den cirkulära ekonomin ska bli möjlig krävs även att konsumenten involveras. Den här rapporten redovisar resultaten från en konsumentstudie med fokus på konsumenters erfarenheter av digitala tjänster för cirkulär ekonomi och visar på att det finns möjligheter, men också svårigheter, med att vara en cirkulär konsument.

Till exempel kräver denna form av konsumtion att det finns en tillgänglig infrastruktur och olika hjälpmedel (såsom digitala plattformar, butiker, utlåningsverksamheter och så vidare), samt att konsumenten både har kunskap och kompetens att använda den typ av tjänster som skapats. Våra resultat visar att cirkulär konsumtion är en tidskrävande aktivitet som ofta kolliderar med vardagens redan inarbetade rutiner. Dessutom kan det vara ekonomiskt krävande att vara en cirkulär modekonsument. Detta betyder att cirkulär konsumtion behöver uppfattas som meningsfull för att konsumenten ska engagera sig i en förändring mot mer cirkulär modekonsumtion.

Många tjänster uppfattas också som dyra och därmed blir värdet av tjänsten en fråga. Avslutningsvis visar studien att cirkulära tjänster fyller en funktion för de som vill anpassa sin konsumtion av kläder för att vara cirkulära, men att de tillgängliga digitala plattformarna för cirkulär klädkonsumtion lider av ett antal problem som be-höver åtgärdas för att integrationen av cirkulära tjänster i konsumenters vardag på en större skala ska vara möjlig.

The marketing world has become increasingly visual in its legitimacy claims, yet much scholarship has drawn on discursive approaches to legitimation. This research extends institutional theory through a discursive-visual approach to legitimation. The aim of this article is to address the need to understand how companies engage discursive-visual strategies for legitimizing products and consumption practices with the aim of engaging society in more sustainable behavior. It is based on a case study of the Swedish game meat market and identifies three strategic discursive-visual interventions that market actors engage to unsettle existing norms and meanings: 1 aestheticization and exotic framing, 2 proximity claiming and localization, and 3 discrediting institutional norms. Although prior work drawing on institutional theory tends to focus on symbolic and discursive resources, this research also emphasizes the visual practices involved in the elaboration of legitimation claims that market actors mobilize.

How is the ongoing “datafication” in society experienced by consumers? Critical discussions regarding the impact of datafication on consumers seldom study consumers’ actual experiences. Conversely, the studies that do exist of consumers and their experiences of datafication tend to take an individualistic approach, arguing that how consumers experience and respond to the ongoing datafication is the result of their individual psychological make-up or the result of processes of cost–benefit calculations. Against that background, this article will instead show that the ways in which consumers experience and respond to datafication is linked to a number of broader sociotechnical imaginaries. Based on in-depth user interviews and drawing on previous work on sociotechnical imaginaries, this article develops an analysis of consumers’ multiple imaginaries of data collection practices. Findings show that how consumers approach data collection operations is shaped by sociotechnical imaginaries that were both individually and collectively performed by consumers interacting with and using data-collecting devices. 

I Konsumtionsrapporten 2023 sammanfattas och analyseras konsumtionen i Sverige under 2022. I den första delen, ”Hushållens konsumtion” ges en översikt över den privata konsumtionen i Sverige och hur den förändrats. Här beskrivs även skillnader mellan olika hushållstyper och konsumentgrupper, hållbarhetsaspekter på konsumtionen samt hushållens framtidsförväntningar på den egna ekonomin. I andra delen, ”Detaljhandeln” beskrivs försäljning och utveckling inom detaljhandeln under 2022 med fokus på olika delbranscher, kanaler och platser, inom e-handeln respektive den butiksbaserade detaljhandeln. Den andra delen avslutas med handelns framtidsförväntningar. Årets Konsumtionsrapport innehåller två fördjupningsdelar som var en och analyserar aktuella teman inom konsumtion. I den första av fördjupningsdelarna analyserar Emma Björner digitalisering inom turism, besöksnäring och upplevelseekonomi. I den andra fördjupningsdelen analyserar och diskuterar Benjamin Hartmann olika exempel på nostalgisk konsumtion. 

Purpose

The aim of the study is to analyse negotiations about ownership and style in access-based apparel related to processes of identity construction.

Design/methodology/approach

The study applies a qualitative and interpretative method and relies on semi-structured depth interviews and focus group interviews with clothing library users as the main data source. The conceptual context of this paper is that of consumer culture theory approaches to consumer identity construction and the role of object ownership in consumer identity projects.

Findings

The empirical analysis highlights how processes of consumer identity construction related to symbolic values of clothing and self-possession mechanisms related to ownership are negotiated in encounters with access-based types of fashion consumption with effects on potential consumer adoption of access-based forms of consumption. The findings are structured in six analytical themes.

Social implications

There are several aspects of this research which are of relevance to the sustainability agenda and which have societal implications. Identity has been identified, in previous research, as a key conceptual tool for exploring, predicting and deepening the understanding of pro-environmental and sustainable behaviours. As such, if the aim is to strengthen the commitment of societies to environmental and sustainable behaviours, then this will require greater knowledge of consumers' identities and meaning-making processes. This is a challenge, not least in terms of recognizing the barriers identified in this study as relating to issues of consumer identity construction.

Originality/value

This study reveals multiple possibilities as well as barriers for implementing collaborative apparel consumption schemes in a fashion and apparel context. Some of the barriers might be explained by clothing's emotional character and close relationship to identity formation. Furthermore, the participants questioned whether access and renting services could substitute the meanings of owning. In conclusion, the authors argue that clothing may be a challenging type of goods to integrate in liquid forms of consumption and findings point out complexities amongst fashion-conscious consumers regarding meaning and identity values of collaborative apparel consumption. Theoretical contributions of an interpretative consumer identity approach for understanding barriers as well as possibilities for consumer adoption of access-based fashion are developed in the concluding sections of the article.

Studien lyfter deltagarnas uttalanden om osäkerhet inför förvaltarskap av saker och behovet av central kontrollinstans står i konflikt med föreställningar om förtroende som naturlig bas för tillgångsbaserad konsumtion. Användarna i fokusgrupperna lyfter att osäkerheten handlar om oklara regelverk samt otydlig kommunikation kring ansvar och risker. Det kan också handla om sociokulturella processer associerade till tillgångsbaserad konsumtion och relationer mellan främlingar. Förtroende är en sociokulturell process.

This special issue of the Journal of Cultural Economy focuses on the digitalization of consumption and its social, cultural, ethical, political, and gendered implications. It thus answers the call for more research on how digital devices spread from the purely personal domain to multiple sociocultural domains. Through their use, new cultural practices have emerged between consumers and these devices, and devices and markets, that lead to change, in terms of consumer demand, consumption norms, and issues of ethics, culture, and power. Closely examining the role that devices play in consumption behavior enables us to address the supposed manipulative power of hi-tech companies, infrastructures, and systems at the global level, and the view ordinary market actors hold of digital appliances as empowering tools at the local level. The papers in this volume bridge ‘actor network theory’ and ‘consumer culture theory’ from the perspective of market ‘agencements.’ Ruckenstein-Granroth and Beauvisage-Mellet, and Arriagada-Concha focus on the device-mediated relationship between large digital market infrastructures and consumer behavior; Petersson McIntyre and Licoppe unveil the societal and cultural underpinnings of digitalized markets. Last but not least, Sorum and Soujtis address the political dimensions and implications of our new digital consumer equipment and society.