Historically, university libraries have been defined by the collections they housed and it was the collection that formed the basis of their identity and organization. However, societal developments have shifted this focus, leading to significant changes in both the content and conditions of these collections. What was once predominantly characterized by printed materials has now transitioned to primarily electronic resources. This paper explores how the concept of documents can be utilized to examine the identity of contemporary university libraries. Specifically, it employs David Levy’s notion of documents as ‘talking things,’ examining their relationship to various genres and rhythms. Furthermore, the material, social, and mental dimensions of documents are also considered.

Kungliga biblioteket (KB) tillsatte sommaren 2019 en arbetsgrupp med uppdrag att påbörja arbetet med nationella riktlinjer för gallring. Via tidigare nätverksmöten och konferenser samt i rapporter hade det framkommit en önskan om ett nationellt samarbete kring gallring och bevarande. 

Forskningsbiblioteken (lärosätesbibliotek och specialbibliotek) gallrar i dagsläget mycket tryckt material, men arbetet sker utan samordning. Viktigt material riskerar därför att gå förlorat. Tidigare svenska samarbeten kring bevarande och gallring visar på god vilja och goda intentioner. Dock har det funnits brister i långsiktighet och organisation, oklar finansiering på lång sikt och svag samordning och uppföljning. Flera pågående och framgångsrika internationella initiativ visar på behovet av samsyn kring grundläggande mål med arbetet och en långsiktigt hållbar lösning, såväl ideologiskt som finansiellt och organisatoriskt. 

Arbetsgruppen har genom omvärldsbevakning och avstämning med fältet tydliggjort kärnan i vad ett långsiktigt samarbete skulle innebära. Detta har konkretiserats i ett förslag till en vision och policy i form av ett ramverk. Visionen sammanfattas i att ”forskningsbiblioteken samverkar långsiktigt och tar ett gemensamt ansvar för att spara, bevara och tillgängliggöra material för dagens och framtidens behov för alla sina målgrupper”. 

Visionen konkretiseras i sex policy-punkter om samverkan, bevarande och tillgängliggörande. Samverkan bör ske genom en formaliserad organisationsstruktur och ge förutsättningar för att se samlingarna som en gemensam resurs, så att varje bibliotek inte behöver spara allt. Minst ett exemplar av det svenska trycket ska bevaras som "samhällets minne" och ett tillräckligt antal exemplar måste sparas för att även säkerställa nyttjande för framtiden. Material som sparas måste tillgängliggöras effektivt (genom till exempel digitalisering och fjärrlån) och god sökbarhet upprätthålls genom kvalitativ metadata. 

Ramverket har diskuterats med fältet på flertalet workshoppar, vid konferensen Samlingshantering i teori och praktik1 samt genom en enkät till berörda bibliotek. Dialogen visar på ett mycket stort intresse hos biblioteken för att samarbeta kring gallring och bevarande av lågfrekvent använt material och på så sätt säkra tillgången till forskningsmaterial. Ramverket är ett sätt att samordna resurser för att bygga relevanta tjänster och säkra tillgång till samlingar för framtiden. Det krävs ett tätt samarbete och gemensamt ansvarstagande mellan KB och forskningsbiblioteken för att ge tyngd och förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete. Behoven och möjligheterna för biblioteken att delta i ett samarbete ser dock olika ut. Därför är det viktigt att de kan delta efter sina specifika förutsättningar. 

Arbetsgruppens rekommendation är att KB i det första skedet bör leda arbetet med att fastställa ramverket och dess vision med intresserade forskningsbibliotek, genom exempelvis en avsiktsförklaring. Man behöver också skapa förutsättningar för implementering av ramverket genom att till exempel definiera roller och samordna med andra pågående utredningar. I nästa fas tas en organisation för samarbetet fram gemensamt av deltagande parter. Därefter kan det praktiska arbetet starta, till exempel i form av pilotprojekt som kan utgå från bibliotekens pågående eller planerade gallringsarbeten. Detta för att i mindre skala pröva ramverket, dess finansiering och organisation samt framtagna riktlinjer, innan det skalas upp. Slutligen kan projektet övergå till förvaltning, där organisation, roller, finansiering och riktlinjer fastställs. 

Kungliga biblioteket (KB) beslutade 2008 att sluta klassificera enligt SAB-systemet och istället gå över till Dewey decimalklassifikationssystem. Målen med övergången var att: 1. rationalisera bibliotekens arbete med klassifikation genom att Deweykoder i poster för internationellt material kan återanvändas 2. göra svenskt material mer synligt för omvärlden genom att använda ett internationellt klassifikationssystem 3. kvalitetssäkra klassifikationsarbetet genom att använda ett väl underhållet system Flertalet forskningsbibliotek följde efter. Här vid Bibliotek & läranderesurser (BLR), Högskolan i Borås (HB) beslutades i juni 2010 att en övergång till Dewey skulle ske.

Kurslitteratur tillhandahålls vid många svenska universitets- och högskolebibliotek och är en fråga som ständigt är uppe till diskussion, både inom förlagsvärlden, bland lärare och bibliotekarier samt vid landets studentkårer. För det är en fråga som engagerar och där rutiner och prioriteringar vid landets bibliotek ser väldigt olika ut. Samtidigt är en del studenter beroende av att biblioteken faktiskt tillhandahåller kurslitteratur. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås (HB)1 är inget undantag, även här diskuteras kurslitteraturen ofta, både bland studenter och bland personal. Mot bakgrund av detta har vi sett ett behov av att se över och effektivisera våra rutiner och flöden för att på så sätt bättre stödja studenterna i deras studier. Samtidigt vill vi försöka förankra kurslitteraturen i bibliotekets uppdrag och försöka svara på frågan varför vi tillhandahåller kurslitteratur.

The article presents a study of higher education teachers' view of student participation. The aim of the study is to describe and understand perceptions of student participation on teaching in relation to organisations, processes and contents through statements by a number of teachers. The theoretical framework consists of Foucault's view of power and Arnstein's participation model. The method is a qualitative textual analysis. The results show that student participation can be identified on the basis of the topics governance, activity and evaluation, and that there are six perspectives that show various levels of student participation and degrees of power. The conclusion is that student participation should be demonstrated on the basis of a broader perspective than normally seems to be the case.

Syftet med rapporten har varit att genom ett antal lärares utsagor beskriva och förstå uppfattningar av studentinflytande över lärandet i relation till organisation, process och innehåll.