Att vara bibliotekarie vid ett lärosätesbibliotek är ett spännande, varierande ochdynamiskt arbete. Arbetsuppgifterna och arbetssätt förändras i takt med tekniskutveckling, förändringar i det omgivande samhället så som öppen vetenskap,upphovsrätts- och datasäkerhetsfrågor och ökade möjligheter till distansarbete, iforsknings- och utbildningspolitik och inom lärosätet, och genom de satsningarsom görs på lärosätesbiblioteken. Dessutom utvecklas professionen. Bibliotekarierär inte de som vaktar och skyddar kunskapen längre, i stället lär de andra attanvända den, kritiskt granska den och tillgängliggör den. De bidrar även till attproducera kunskap.

Forbes, C. (ed.). Academic libraries and collaborative research services. London: Rowman & Littlefield, 2022. xiv, 298 p. ISBN 978-1-5381-5369-7 

The University of Borås offers a 2ECTS course in research data management designed specifically for doctoral students. According to feedback, the doctoral students appreciate learning practical skills applicable to their doctoral projects and developing a critical understanding of data management. The course has even attracted the interest of other university researchers. 

Data management plans are becoming increasingly ubiquitous, potentially providing a competitive advantage when included in research proposals. Researchers, aware of this, need the university to provide opportunities to acquire the necessary and relevant skills. 

To provide a responsive and targeted learning environment, the university library plans to offer four research data management workshops to researchers in the fall of 2023. One workshop will focus on the unique challenges of artistic research in the textile, fashion, and design fields. The other three will focus on the data management plan through the research process, from proposal to work in process to potentially publishing datasets at the end of the project. The university library coordinates the planning and execution of the educational effort, with input from other professional services such as Archive and IT, the Grants and Innovation Office, and the university's Research Ethics Committee.

Focal aspects: 

·        Collaborative planning for educational efforts

·        Researchers, including in artistic research, specifically textile and fashion design

This study aims to better understand the dynamics of negotiating professional jurisdiction within research from the perspective of academic librarians who develop library services for researchers. This qualitative case study consists of 24 semi-structured interviews, 32 recorded non-participant observations, and seven official university library documents collected at one Swedish university library with three division libraries during 2016.

The analytical frame is based on Abbott’s (1988) system of professions approach and focuses on changes in professional work. It is assumed that all professions have strong or weak control of jurisdictions, which are described as a profession’s exclusive rights to a task area, including the right to define tasks and relevant professional knowledge. The assumption is that jurisdictions change and are under constant negotiation at the workplace until settled. The settlements range from strong to weak control of jurisdiction. The analytical frame also identifies disturbances in negotiating jurisdiction that can be internal or external to a profession, e.g., new knowledge, organization, and technology.

The results show that developing library services for researchers is an ambiguous and complicated task. It is influenced by several constraints and addressed differently by academic librarians. Constraints are related to the task description, organization, management support, communication, academic librarians’ skills and competencies, as well as level of ambition. The results showed that academic librarians can claim jurisdiction within research, although disciplinary differences emerged. Academic librarians at a science and medical library seemed to have more apparent opportunities than academic librarians in humanities and art history or social science libraries to claim jurisdiction within research. The study confirms that access jurisdiction is an acknowledged jurisdiction for academic librarians and is strengthened by new and emerging tasks related to access, e.g., digitization. Access jurisdiction seems to act as a springboard to claim and negotiate jurisdiction within research. The study reveals active push and passive pull dynamics related to negotiating jurisdictions and highlighted communication and information dissemination as an organizational disturbance not previously considered in Abbott's (1988) system of professions approach. In addition, the thesis clarified a need to analyze the work and needs of the profession itself.

The use of bibliometric indicators on individual and national levels has gathered considerable interest in recent years, but the application of bibliometric models for allocating resources at the institutional level has so far gathered less attention. This article studies the implementation of bibliometric measures for allocating resources at Swedish universities. Several models and indicators based on publications, citations, and research grants are identified. The design of performance-based resource allocation across major universities is then analysed using a framework from the field of evaluation studies. The practical implementation, the incentives as well as the ‘ethics’ of models and indicators, are scrutinized in order to provide a theoretically informed assessment of evaluation systems. It is evident that the requirements, goals, possible consequences, and the costs of evaluation are scarcely discussed before these systems are implemented. We find that allocation models are implemented in response to a general trend of assessment across all types of activities and organizations, but the actual design of evaluation systems is dependent on size, orientation, and the overall organization of the institution in question.

Detta arbete har sin bakgrund i ett långtgående intresse för kvalitetsvärdering och bibliometriska indikatorers roll i forskningens praktiker samt mer generellt hur forskningens styrformer och genomförande samproduceras i den senmoderna perioden som karakteriserar vår tid. Dessutom hämtar det näring i intresset för bibliotekets och i synnerhet bibliotekariens roll i denna process. Inriktningen på denna studie initierades på uppdrag från rektor vid Högskolan i Borås som ett led i en omvärldsanalys och som underlag för internt utredningsarbete, men kom under arbetets gång att utvecklas till ett fördjupat arbete att mer generellt beskriva hur bibliometriska fördelningsmodeller används vid svenska lärosäten. Arbetet har också bidragit till vidare forskning i vilken fördelningsmodeller vid samtliga svenska lärosäten som innehar forskarutbildningsrättigheter studeras.

Under hösten 2012 tillsattes en arbetsgrupp för att undersöka forskares och forskarstuderandes behov av tjänster och stöd från Bibliotek & läranderesurser (BLR). Denna rapport är resultatet av gruppens arbete. BLR vill vara ett aktivt och proaktivt stöd för forskare i forskningsprocessen och BLR vill genom sina forskningsnära tjänster stödja högskolans strävan att öka andelen forskning samt andelen externt finansierad forskning. BLR vill även utveckla ett fungerande och anpassat forskarstöd. Syftet med den här undersökningen har varit att utreda forskares och forskarstuderandes behov av stöd i forskningsprocessen för att kunna fortsätta utveckla och prioritera BLR:s forskarstöd. Undersökningen har bestått av en enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer som har genomförts bland forskare och forskarstuderande på Högskolan i Borås. Utifrån det analyserade materialet har arbetsgruppen kommit fram till att följande områden är viktiga för BLR att utveckla för att kunna erbjuda kvalitativt forskarstöd för forskare och forskarstuderande på Högskolan i Borås: • BLR behöver erbjuda mer stöd i informationssökning • BLR bör se till att informationsresurserna överensstämmer med behoven. • Publiceringsstöd bör erbjudas så att forskare får kompetensen att välja den bästa publiceringskanalen. • Forskningsresultat- och data bör synliggöras och tillgängliggöras och BLR bör omvärldsbevaka bl.a. finansiärer och utlysningar i samråd med andra delar av Högskolan i Borås. • BLR:s medarbetares kompetens bör synliggöras och BLR bör verka för samarbete mellan forskare och BLR och samverkan mellan BLR och andra delar av högskolan. • Det behövs även ökat handledarstöd och annat generellt stöd i bl.a. tekniska verktyg. Förslag till utveckling av BLR:s forskningsstöd redovisas i detalj i kapitel 6. Rapporten behandlar inte frågan om hur forskningsstödet vid BLR skulle kunna organiseras. Det bör diskuteras i samband med verksamhetsstödet i den kommande organisationsförändringen och är i förlängningen något för BLR:s och högskolans ledning att ta ställning till.

En guide som hjälper dig att bedöma om ett open access-förlag är seriös eller inte. 

A guide which will help you to review Open Access journals.