This article presents a study of a Habilitation Service collaboration with schools and parents where the participants were studied through observa-tion and interviewed. The purpose of the present article is to problematize the collaborations organization and counseling situations in relation to power and hierarchical structures. According to the participants in the study, the primary purpose of the interaction was to share information and to give/get counseling. The results show, however, that the joint meetings often ended up in emotional exchanges rather than in discussing pedagogical dilemmas. The analysis also showed that issues of power was one of the main features of the interaction even though none of the participants lifted it as primary.

I dagens samhälle är samverkan en viktig beståndsdel i många yrkesgruppers arbetsuppdrag. Samverkan ses oftast som något eftersträvansvärt och framställs i huvudsak som något posi- tivt. Förhoppningen är att samverkan ska innebära konstruktiva möten och utbyten på en gemensam arena och att en samlad kompetens kan skapa möjligheter för ökad förståelse för gemensamma frågor. Samverkansaktörer handlar dock alltid inom vissa strukturella ramar, och organisatoriska förutsättningar och riktlinjer kan skapa både möjligheter och hinder för reell samverkan.

I denna rapport presenteras en kartläggning och analys av en habiliterings specialpedago- gers samverkansmöten med vårdnadshavare och personal på förskolor och skolor. Syftet med rapporten är att studera den specialpedagogiska yrkesgruppens samverkansarbete samt att synliggöra specialpedagogens uppdrag vid habiliteringen. Aspekter som behandlas är bland annat det professionella uppdraget, språkbruk, organisation och struktur.

Rapporten vänder sig till dig som organiserar och/eller arbetar med samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, studerar specialpedagogik på högskolenivå eller i övrigt har ett intresse av att fördjupa dig i samverkansfrågor. Sammantaget speglar innehållet i rapporten frågor om möjligheter och hinder för att skapa reella samverkansprocesser. Rapporten kan ge upphov till reflektion och problematiserande kring tvärprofessionella möten och organisation och genomförande av samverkan.

Kapitlet beskriver den inkluderande målsättningen att alla elever ska gå i vanliga klasser i den obligatoriska skolan där de får möjlighet att känna gemenskap och delaktighet. Visionen om en sammanhållen skola bygger på idéer om demokrati, rättvisa och solidaritet. Det har dock varit svårt att realisera visionen om en skola som förmår möta heterogena elevgrupper där varje elev får utvecklas och lära efter egen förutsättning i samhörighet med andra. I vårt konkurrensinriktade samhälle har dessutom strävan efter en inkluderande skola ifrågasatts. Kapitlet belyser bl.a. bevekelsegrunder för inkludering, elevers olikheter och kategorisering av elever. Författaren ställer frågor som: "Vad är en god skola?" och "Vilken skola vill vi ha?"