Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Norlund, Anita
Publications (10 of 56) Show all publications
Norlund, A. & Langelotz, L. (2019). Changing Educational Practices in the Light of the Theory of Practice Architectures. In: : . Paper presented at NERA/NFPF, Uppsala, mars 6-8, 2019.
Open this publication in new window or tab >>Changing Educational Practices in the Light of the Theory of Practice Architectures
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

This symposium is exploring how research and theoretical recourses reveal structures that constrain, enable or force changes in educational practices. In an uncertain time, when for example democratic values are at stake in Europe, schools democratic fulfilling, and the professionals’ possibilities to explore and change their practices are fundamental.

In a number of different empirical studies, across different educational settings, from preschool to higher education in Sweden, we address two fundamental questions: What is happening in this educational practice? How can we understand it? The theory of practice architectures (Kemmis & Grootenboer, 2008; Kemmis et.al, 2014) was applied to explore the educational practices and the conditions that enabled and constrained them in their sites. Practice is here understood open and changeable and are activities hanging together in time and space (Schatzki, 2002).

According to the theory, practices are shaped and hold in place by three kinds of overlapping arrangements: Cultural-discursive arrangements such as how discourses and languages affect what is possible to sayin and about practice (e.g., deficit discourses, critical discourses, discipline-specific discourses, languages). Material-economic arrangements, how material, technological, financial, organisational, and other resources affect what it is possible to doin practice (e.g., buildings, schedules, workload calculators, funding). Social-political arrangements are arrangements that affect the ways in which it is possible for people to relateto others (and things and places) in practice (e.g., organisational rules, mandates, solidarities, hierarchies).

In this symposium, we would like to first: present the theory and discuss it as a methodological, theoretical and analytical resource for professionals in educational settings (Nicolini, 2012), and second: discuss some of the results from the empirical cases, which highlight how practices in different ways can be understood from the lens of the theory of practice architectures e.g. how practices are hold in place from cultural-discursive, material-economic and social-political arrangements. How these arrangements enable and constrain practices at the site. And finally, the studies will show how the theory gives an understanding on how to be able to change practices, often in dialogue with teachers/leaders.

References

Nicolini, D. (2012). Practice Theory, Work and Organization. United Kingdom: Oxford University Press.Kemmis, S., & Grootenboer, P. (2008). Situating praxis in practice: Practice architectures and the cultural, social and material conditions for practice. In S. Kemmis & T. J. Smith (Eds.), Enabling praxis: Challenges for education (pp. 37–62). Rotterdam: Sense Publishers.

Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P. & Bristol, L. (2014).Changing Practices, Changing Education. Springer Verlag, Singapore.Schatzki, T.R. (2002). The site of the social: a philosophical account of the constitution of social life and change.University Park: Pennsylvania State University Press.

National Category
Pedagogical Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-15873 (URN)
Conference
NERA/NFPF, Uppsala, mars 6-8, 2019
Available from: 2019-03-07 Created: 2019-03-07 Last updated: 2019-03-13Bibliographically approved
Norlund, A. (2019). The Research Field of Reality Environments in Education. International Journal of Mobile and Blended Learning, 11(2), 68-77
Open this publication in new window or tab >>The Research Field of Reality Environments in Education
2019 (English)In: International Journal of Mobile and Blended Learning, ISSN 1941-8647, E-ISSN 1941-8655, Vol. 11, no 2, p. 68-77Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Reality technologies are being introduced in schools due to high anticipated or claimed educational benefits. This article explores the reliability of foundations of such claims for use of three kinds of technology-based ‘environments': virtual, augmented and mixed reality. It is a follow-up of a previous stage in a research review and includes 35 articles. A variety of problematic issues appear, among which can be found ‘false dichotomies,' ‘lack of precision' and ‘neuromyths.' Examples are also given of fruitful approaches.

National Category
Pedagogical Work
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-15872 (URN)10.4018/IJMBL.2019040105 (DOI)
Available from: 2019-03-07 Created: 2019-03-07 Last updated: 2019-03-13Bibliographically approved
Norlund, A. & Strömberg, M. (2018). En kritisk in- och utzoomning av ett hjärnbaserat synsätt på elever.. Nordisk tidskrift för allmän didaktik, 4(1), 18-33
Open this publication in new window or tab >>En kritisk in- och utzoomning av ett hjärnbaserat synsätt på elever.
2018 (Swedish)In: Nordisk tidskrift för allmän didaktik, Vol. 4, no 1, p. 18-33Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this article is to contribute with a critical understanding of the popular brain interest in contemporary education. The study is framed by the theory of practice architectures in combination with the concept of recontextualization. As a first step, we zoom in on an ecology of municipal school practices and its elements of a brain interest. The empirical ma- terial for this step includes remedial action plans, interviews with teacher teams and student health teams, and self reports. Here, the neuromythical idea of learning styles constitutes one of the manifestations. The second step is built on a zooming-out process in order to trail actors who potentially nurture general and specific brain interests. The analysis shows that many actors are involved, among which we find teacher union journals, book publishers and so forth. The analysis also shows that these actors work in a harmonious interplay. Towards the end of the article we cast a critical eye on the interest and on this interplay. 

Keywords
brain-based education, neuro-hype, practice architecture theory, recon- textualization
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-14219 (URN)
Available from: 2018-05-22 Created: 2018-05-22 Last updated: 2018-07-04Bibliographically approved
Levinsson, M. & Norlund, A. (2018). En samtida diskurs om hjärnans betydelse för undervisning och lärande: Kritisk analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter. Utbildning och Lärande / Education and Learning, 7-25
Open this publication in new window or tab >>En samtida diskurs om hjärnans betydelse för undervisning och lärande: Kritisk analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter
2018 (Swedish)In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, p. 7-25Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this article is to shed light on 1) how representatives of a certain research field, i.e. neuroscience, view problems in the classroom and 2) how and by whom these problems should be addressed. This is done through a critical discourse analysis of four strategically selected articles published in two teacher union journals where neuroscientifically oriented researchers and teachers are interviewed about the potential of brain-based education. Our analysis follows five steps. Firstly, we identify how the problem of learning is constructed by neuroscientists and teacher union journals in combination and, secondly, what measures are suggested as appropriate to address the problem. In a third step, we identify the network of practices in which interviewed neuroscientists make up the hub. Towards the end, we report the inconsistencies and gaps emerging from the analysis and reflect on potential methodological problems. The overall conclusion is that representatives of neuroscience apply brain research to teaching and learning in ways that de-professionalise teachers.

National Category
Educational Sciences
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-15525 (URN)
Available from: 2018-12-20 Created: 2018-12-20 Last updated: 2019-01-11Bibliographically approved
Norlund, A. & Levinsson, M. (2018). Förenklingar, myter och tveksam nytta. Pedagogiska Magasinet, 1(0705795736)
Open this publication in new window or tab >>Förenklingar, myter och tveksam nytta
2018 (Swedish)In: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, Vol. 1, no 0705795736Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Lärare översköljs av uppmaningar om att lära sig mer om hjärnan. Men neuropedagogiken är problematisk för skolan, skriver forskarna Anita Norlund och Magnus Levinsson.

National Category
Pedagogical Work
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13866 (URN)
Available from: 2018-03-22 Created: 2018-03-22 Last updated: 2018-03-28Bibliographically approved
Norlund, A. & Levinsson, M. (2018). Hjärnan är komplex, men tydligen inte undervisningen. Biologen (2)
Open this publication in new window or tab >>Hjärnan är komplex, men tydligen inte undervisningen
2018 (Swedish)In: Biologen, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-14233 (URN)
Available from: 2018-05-23 Created: 2018-05-23 Last updated: 2018-07-04Bibliographically approved
Norlund, A. (2018). Pedagogy, Education and Praxis: A ten-year progress report from an international research network. In: : . Paper presented at The Australian Association for Research in Education (AARE), Sydney, December 2-6, 2018..
Open this publication in new window or tab >>Pedagogy, Education and Praxis: A ten-year progress report from an international research network
2018 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

Paper 3 – Conditions for praxis: local and global

 

Ian Hardy (University of Queensland), Ingrid Henning-Loeb (University of Gothenburg, Sweden), Anita Norlund (University of Borås, Sweden), Kiprono Langat (Charles Sturt University), Kirsten Petrie (University of Waikato, New Zealand).

 

The practices of educators are affected, consciously or otherwise, by changing cultural, social, political, and material conditions for praxis and praxis development in the contexts in which educators work. Educational trends and conditions play out in nuanced ways across different national contexts. However, changing conditions for practice equally share many similarities. Of particular note is the way in which the processes and elements of neoliberalism and new public management have shaped education and the practices of educators globally.  

 

In this presentation, the focus is on how, in different national contexts, the changing cultural, social, political, and material conditions for praxis and praxis development affect educational practices of the ‘teaching’ workforce. Drawing on empirical research undertaken by members of the PEP network, within and across different national contexts allows for a unique interrogation of how praxis and praxis development is prefigured by different governing conditions in different countries and educational sites. This work highlights the conditions that constrain educational practices, while importantly offering insights into the conditions of possibility for local practices where educators ‘resist’ particular arrangements and instead create opportunities to enhance educational practices. 

 

National Category
Educational Sciences
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-15473 (URN)
Conference
The Australian Association for Research in Education (AARE), Sydney, December 2-6, 2018.
Note

Presentationen var en av fyra i ett symposium

Available from: 2018-12-17 Created: 2018-12-17 Last updated: 2019-01-09Bibliographically approved
Norlund, A. (2018). Students’ Values Versus Their Academic Growth. A Theoretical Overview of How To Solve Misconceptions About the Pedagogic Relation. Italian Journal of Sociology of Education, 10(1), 108-124
Open this publication in new window or tab >>Students’ Values Versus Their Academic Growth. A Theoretical Overview of How To Solve Misconceptions About the Pedagogic Relation
2018 (English)In: Italian Journal of Sociology of Education, Vol. 10, no 1, p. 108-124Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this article is to provide a critical overview and interpretation of pedagogic modalities and their characteristics. It describes the construction and specification of pedagogic modalities and relates various practical implementations of different educational approaches to distinct ideological starting points. By doing so, it offers an elaborated understanding of the often dualistically presented dilemma between students’ identity growth and their academic progress. An element of Bernstein’s theory is brought together with a four-field model from the same theorist and analytically sorted in terms of their relationship to one-another. This makes it possible to establish coherent understandings of phenomena that have not previously been identified or well understood and to draw conclusions in the perspective of equity. 

Keywords
instructional discourse, regulative discourse, pedagogic modalities, equity _
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13865 (URN)10.14658/pupj-ijse-2018-1-5 (DOI)
Available from: 2018-03-22 Created: 2018-03-22 Last updated: 2018-04-03Bibliographically approved
Levinsson, M. & Norlund, A. (2017). Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning: Analys av artikel i en lärarfacklig tidning.. In: : . Paper presented at Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13), Gothenburg Sweden, October 12-13, 2017.
Open this publication in new window or tab >>Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning: Analys av artikel i en lärarfacklig tidning.
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Filosofen Ian Hacking (2004) har med en kritisk hållning utsett det första århundradet av 2000-talet till ’hjärnans århundrade’. Med detta tycks följa en stärkt diskurs om hjärnans betydelse inte bara i allmänhet utan också i utbildning. Parallellt med denna löper diskursen om elevers försämrade kunskaper. Givet detta är syftet med vår presentation att bidra med en kritisk förståelse för, och analys av, hur elevers bristande lärande konstrueras som ett neurobiologiskt fenomen och vilka åtgärder som föreslås utifrån detta.

Som utgångspunkt för vår analys har vi en strategiskt vald artikel ur Lärarnas tidning. I artikeln görs det en stor poäng av att lärare behöver mer kunskap om tonårshjärnan för att kunna anpassa undervisningen efter just dessa elevers specifika behov och på så vis förbättra villkoren för deras lärande. För analysen har vi vänt oss till diskursanalytikern Norman Fairclough (2003) och följt en av flera av dennes övergripande analysnycklar. Denna hjälper oss att exempelvis visa i vilka nätverk av sociala praktiker som det aktuella fenomenet är placerat och uppstår. Vårt angreppssätt inkluderar en transitivitetsanalys byggd på systemisk-funktionell lingvistik (SFL). Med ett särskilt fokus på den ideationella metafunktionen undersöks hur erfarenheter framställs, vilka aktörer och aktiviteter som är inblandade och vilka omständigheterna är kring dessa aktiviteter.

Genom detta angreppssätt är vår ambition att förstå hur problemet med elevers bristande lärande är rotat i hur vårt sociala liv är ordnat, det vill säga vad som avgör att man idag letar förklaringar till ett framställt problem i neurologiska företeelser snarare än i didaktiska eller ideologiska. Den status som hjärnforskning har i förhållande till pedagogisk forskning tycks innebära en maktförskjutning som medför att forskare inom pedagogik och didaktik marginaliseras i den aktuella debatten om skolan. Nya fynd inom hjärnforskningen lyfts fram av olika intressenter som lösningen på elevernas sjunkande kunskapsresultat, dock utan att relatera dessa fynd till mer grundläggande pedagogiska och didaktiska frågor. I vår presentation drar vi slutsatser kring vad resultatet innebär för lärare, elever och underv

National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13157 (URN)
Conference
Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13), Gothenburg Sweden, October 12-13, 2017
Available from: 2017-12-12 Created: 2017-12-12 Last updated: 2017-12-15Bibliographically approved
Norlund, A. & Levinsson, M. (2017). Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning – analys av artikel i en lärarfacklig tidning.. In: : . Paper presented at Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13) ”Grammatik, kritik, didaktik”, Gothenburg Sweden, October 12–13, 2017. Ulricehamn
Open this publication in new window or tab >>Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning – analys av artikel i en lärarfacklig tidning.
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning –

analys av artikel i en lärarfacklig tidning

Magnus Levinsson & Anita Norlund

Filosofen Ian Hacking (2004) har med en kritisk hållning utsett det första århundradet av 2000-talet till ’hjärnans århundrade’. Med detta tycks följa en stärkt diskurs om hjärnans betydelse inte bara i allmänhet utan också i utbildning. Parallellt med denna löper diskursen om elevers försämrade kunskaper. Givet detta är syftet med vår presentation att bidra med en kritisk förståelse för, och analys av, hur elevers bristande lärande konstrueras som ett neurobiologiskt fenomen och vilka åtgärder som föreslås utifrån detta.

Som utgångspunkt för vår analys har vi en strategiskt vald artikel ur Lärarnas tidning. I artikeln görs det en stor poäng av att lärare behöver mer kunskap om tonårshjärnan för att kunna anpassa undervisningen efter just dessa elevers specifika behov och på så vis förbättra villkoren för deras lärande. För analysen har vi vänt oss till diskursanalytikern Norman Fairclough (2003) och följt en av flera av dennes övergripande analysnycklar. Denna hjälper oss att exempelvis visa i vilka nätverk av sociala praktiker som det aktuella fenomenet är placerat och uppstår. Vårt angreppssätt inkluderar en transitivitetsanalys byggd på systemisk-funktionell lingvistik (SFL). Med ett särskilt fokus på den ideationella metafunktionen undersöks hur erfarenheter framställs, vilka aktörer och aktiviteter som är inblandade och vilka omständigheterna är kring dessa aktiviteter.

Genom detta angreppssätt är vår ambition att förstå hur problemet med elevers bristande lärande är rotat i hur vårt sociala liv är ordnat, det vill säga vad som avgör att man idag letar förklaringar till ett framställt problem i neurologiska företeelser snarare än i didaktiska eller ideologiska. Den status som hjärnforskning har i förhållande till pedagogisk forskning tycks innebära en maktförskjutning som medför att forskare inom pedagogik och didaktik marginaliseras i den aktuella debatten om skolan. Nya fynd inom hjärnforskningen lyfts fram av olika intressenter som lösningen på elevernas sjunkande kunskapsresultat, dock utan att relatera dessa fynd till mer grundläggande pedagogiska och didaktiska frågor. I vår presentation drar vi slutsatser kring vad resultatet innebär för lärare, elever och undervisning och vad som skulle behövas för att åstadkomma eventuella förändringar.

Place, publisher, year, edition, pages
Ulricehamn: , 2017
National Category
Pedagogy
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13013 (URN)
Conference
Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13) ”Grammatik, kritik, didaktik”, Gothenburg Sweden, October 12–13, 2017
Available from: 2017-11-24 Created: 2017-11-24 Last updated: 2017-12-15Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications