Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Norlund, Anita
Publications (10 of 48) Show all publications
Levinsson, M. & Norlund, A. (2017). Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning: Analys av artikel i en lärarfacklig tidning.. In: : . Paper presented at Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13), Gothenburg Sweden, October 12-13, 2017. .
Open this publication in new window or tab >>Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning: Analys av artikel i en lärarfacklig tidning.
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Filosofen Ian Hacking (2004) har med en kritisk hållning utsett det första århundradet av 2000-talet till ’hjärnans århundrade’. Med detta tycks följa en stärkt diskurs om hjärnans betydelse inte bara i allmänhet utan också i utbildning. Parallellt med denna löper diskursen om elevers försämrade kunskaper. Givet detta är syftet med vår presentation att bidra med en kritisk förståelse för, och analys av, hur elevers bristande lärande konstrueras som ett neurobiologiskt fenomen och vilka åtgärder som föreslås utifrån detta.

Som utgångspunkt för vår analys har vi en strategiskt vald artikel ur Lärarnas tidning. I artikeln görs det en stor poäng av att lärare behöver mer kunskap om tonårshjärnan för att kunna anpassa undervisningen efter just dessa elevers specifika behov och på så vis förbättra villkoren för deras lärande. För analysen har vi vänt oss till diskursanalytikern Norman Fairclough (2003) och följt en av flera av dennes övergripande analysnycklar. Denna hjälper oss att exempelvis visa i vilka nätverk av sociala praktiker som det aktuella fenomenet är placerat och uppstår. Vårt angreppssätt inkluderar en transitivitetsanalys byggd på systemisk-funktionell lingvistik (SFL). Med ett särskilt fokus på den ideationella metafunktionen undersöks hur erfarenheter framställs, vilka aktörer och aktiviteter som är inblandade och vilka omständigheterna är kring dessa aktiviteter.

Genom detta angreppssätt är vår ambition att förstå hur problemet med elevers bristande lärande är rotat i hur vårt sociala liv är ordnat, det vill säga vad som avgör att man idag letar förklaringar till ett framställt problem i neurologiska företeelser snarare än i didaktiska eller ideologiska. Den status som hjärnforskning har i förhållande till pedagogisk forskning tycks innebära en maktförskjutning som medför att forskare inom pedagogik och didaktik marginaliseras i den aktuella debatten om skolan. Nya fynd inom hjärnforskningen lyfts fram av olika intressenter som lösningen på elevernas sjunkande kunskapsresultat, dock utan att relatera dessa fynd till mer grundläggande pedagogiska och didaktiska frågor. I vår presentation drar vi slutsatser kring vad resultatet innebär för lärare, elever och underv

National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13157 (URN)
Conference
Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13), Gothenburg Sweden, October 12-13, 2017
Available from: 2017-12-12 Created: 2017-12-12 Last updated: 2017-12-15Bibliographically approved
Norlund, A. & Levinsson, M. (2017). Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning – analys av artikel i en lärarfacklig tidning.. In: : . Paper presented at Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13) ”Grammatik, kritik, didaktik”, Gothenburg Sweden, October 12–13, 2017. Ulricehamn.
Open this publication in new window or tab >>Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning – analys av artikel i en lärarfacklig tidning.
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning –

analys av artikel i en lärarfacklig tidning

Magnus Levinsson & Anita Norlund

Filosofen Ian Hacking (2004) har med en kritisk hållning utsett det första århundradet av 2000-talet till ’hjärnans århundrade’. Med detta tycks följa en stärkt diskurs om hjärnans betydelse inte bara i allmänhet utan också i utbildning. Parallellt med denna löper diskursen om elevers försämrade kunskaper. Givet detta är syftet med vår presentation att bidra med en kritisk förståelse för, och analys av, hur elevers bristande lärande konstrueras som ett neurobiologiskt fenomen och vilka åtgärder som föreslås utifrån detta.

Som utgångspunkt för vår analys har vi en strategiskt vald artikel ur Lärarnas tidning. I artikeln görs det en stor poäng av att lärare behöver mer kunskap om tonårshjärnan för att kunna anpassa undervisningen efter just dessa elevers specifika behov och på så vis förbättra villkoren för deras lärande. För analysen har vi vänt oss till diskursanalytikern Norman Fairclough (2003) och följt en av flera av dennes övergripande analysnycklar. Denna hjälper oss att exempelvis visa i vilka nätverk av sociala praktiker som det aktuella fenomenet är placerat och uppstår. Vårt angreppssätt inkluderar en transitivitetsanalys byggd på systemisk-funktionell lingvistik (SFL). Med ett särskilt fokus på den ideationella metafunktionen undersöks hur erfarenheter framställs, vilka aktörer och aktiviteter som är inblandade och vilka omständigheterna är kring dessa aktiviteter.

Genom detta angreppssätt är vår ambition att förstå hur problemet med elevers bristande lärande är rotat i hur vårt sociala liv är ordnat, det vill säga vad som avgör att man idag letar förklaringar till ett framställt problem i neurologiska företeelser snarare än i didaktiska eller ideologiska. Den status som hjärnforskning har i förhållande till pedagogisk forskning tycks innebära en maktförskjutning som medför att forskare inom pedagogik och didaktik marginaliseras i den aktuella debatten om skolan. Nya fynd inom hjärnforskningen lyfts fram av olika intressenter som lösningen på elevernas sjunkande kunskapsresultat, dock utan att relatera dessa fynd till mer grundläggande pedagogiska och didaktiska frågor. I vår presentation drar vi slutsatser kring vad resultatet innebär för lärare, elever och undervisning och vad som skulle behövas för att åstadkomma eventuella förändringar.

Place, publisher, year, edition, pages
Ulricehamn: , 2017
National Category
Pedagogy
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13013 (URN)
Conference
Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13) ”Grammatik, kritik, didaktik”, Gothenburg Sweden, October 12–13, 2017
Available from: 2017-11-24 Created: 2017-11-24 Last updated: 2017-12-15Bibliographically approved
Norlund, A. (2017). Elevhälsoteam och lärarlag – professioners maktförskjutningar.. In: : . Paper presented at Nationell konferens i pedagogiskt arbete "Lärarprofession i en tid av förändringar", Gothenburg Sweden, August 14-15, 2017. .
Open this publication in new window or tab >>Elevhälsoteam och lärarlag – professioners maktförskjutningar.
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Titel Elevhälsoteam och lärarlag – professioners maktförskjutningar

Syfte/mål Syftet med presentationen är att bidra med förståelse för nutida maktförskjutningar där en del av det pedagogiska ansvaret läggs över på elevhälsoprofessionen.

Metod

Underlaget för studien utgörs av 28 fokusgruppsintervjuer, hälften genomförda med elevhälsoteam och hälften med lärarlag, båda tillhörande grundskolan. Intervjuerna gjordes i två olika kommuner i västsvenska kommuner med olika demografiska egenskaper men med liknande treåriga projekt.

Teoretisk inramning

Intervjufrågorna skapades utifrån teorin om praktikarkitekturer (Kemmis et al., 2014) och dess tre typer av manifestationer i en praktik; sayings (det som uttrycks), doings (det som görs) och relatings (interaktion och relationer). En inzoomning (Nicolini, 2012) av de studerade praktikerna visar att elevhälsoteam tagit på sig stort ansvar och exempelvis infört hemklassrum för elever trots lärares protester. En utzoomning indikerar att en ny skollag (SFS 2010:800, 29 kap. 8 §), vilken enligt teorin om praktikarkitekturer ska ses som ett socialt-politiskt arrangemang som påverkar relatings, har möjliggjort denna typ av maktförskjutningar. Andra arrangemang är de kulturellt-diskursiva (kopplat till sayings) och materiellt-ekonomiska (kopplats till doings).

Förväntade slutsatser

Även utanför Sverige syns professioner med orientering mot hälsofrågor expandera (Tomlinson, 2012). Slutsatser av studien kan sammantaget dras om konsekvenser för lärarprofessionen och denna professions position i en eventuellt förminskande samtida förändringsprocess.

Relevans för pedagogiskt arbete

Presentationen bidrar med kunskap om lärarprofessionens villkor.

 

Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P. & Bristol, L. (2014). Changing Practices, Changing Education. Singapore: Springer Verlag.

Nicolini, D. (2012). Practice theory, work, and organization: an introduction. 1. ed. Oxford: Oxford University Press.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Tomlinson, S. (2012). The irresistible rise of the SEN industry. Oxford Review of Education, 38(3), 267-286.

National Category
Pedagogical Work
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13014 (URN)
Conference
Nationell konferens i pedagogiskt arbete "Lärarprofession i en tid av förändringar", Gothenburg Sweden, August 14-15, 2017
Available from: 2017-11-24 Created: 2017-11-24 Last updated: 2017-12-15Bibliographically approved
Norlund, A. & Persson, E. (2017). Följeforskning av projektet Svenska 1 och svenska som andraspråk 1, Sven Eriksonsgymnasiet, Borås.. .
Open this publication in new window or tab >>Följeforskning av projektet Svenska 1 och svenska som andraspråk 1, Sven Eriksonsgymnasiet, Borås.
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna slutrapport berör följeforskning av det av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad delfinansierade Pilotprojektet Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1. Projektet har genomförts på Sven Eriksonsgymnasiet i Borås under läsåret 2016/2017 och omfattat tre klasser i årskurs ett.

Publisher
p. 19
Keyword
svenska, svenska som andraspråk, gymnasiet, inkludering, mainstreaming
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-12342 (URN)
Available from: 2017-07-04 Created: 2017-07-04 Last updated: 2017-12-13Bibliographically approved
Norlund, A., Strömberg, M. & Ljungblad, B. (2017). Samforskning i projektet Introduktionsteam – Rutiner för mottagande av nyanlända elever i Kungsbacka kommun.. .
Open this publication in new window or tab >>Samforskning i projektet Introduktionsteam – Rutiner för mottagande av nyanlända elever i Kungsbacka kommun.
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Publisher
p. 21
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-11582 (URN)
Available from: 2017-01-03 Created: 2017-01-03 Last updated: 2017-03-17Bibliographically approved
Norlund, A. (2017). The literature classroom in a mainstreamed organization – The case of reading Selma Lagerlöf. . In: : . Paper presented at 11th IAIMTE/ARLE Conference "Cultures, Arts & Verbal Communication in L1 Education", Tallinn Estonia, June 15-17, 2017. .
Open this publication in new window or tab >>The literature classroom in a mainstreamed organization – The case of reading Selma Lagerlöf.
2017 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

This presentation is the result of a joint project including both a teacher group at an upper secondary school and its regional university. The project refers to a transformation of the practice from an organisation where the two subjects Swedish (L1) and Swedish as a second language (L2) were separated to an alternative organisation where L2 students were mainstreamed in L1 education. The main reason for the project was the teachers’ dissatisfaction with the fact that students enrolled in the Swedish as a second language subject felt excluded. Already in the start a crucial issue emerged; i.e. how to deal with literature education (see Hammond, 2006). The two subjects had since long been characterised by two different literature traditions. Now, the L1 tradition of giving priority to classic novels, and of giving the students access to the common cultural heritage, was found to collide with the L2 tradition where priority had rather been given to identity building for young people from ethnic origin other than the mainstream and which had relied on contemporary novels. Given this the aim of the presentation is to report the analysis of what happened when the L1 and L2 literature education was conducted in a new organisational form. The novel given space by the teachers was The Emperor of Portugallia by the Swedish author Selma Lagerlöf.

The empirical material consists of focus group interviews with students, observations of lessons and formal meetings, as well as of background documents. The theoretical approach guiding the research is found within the theory of practice architecture (Kemmis et al., 2014), an approach which has previously proved fruitful in similar studies of transformation. The theory facilitates the capturing of three arrangements; cultural-discursive (how the project and activities are understood by teachers and students), economic-material (what is being done) and socio-political (how the involved teachers and students relate to each other and how they relate to artefacts such as the chosen novel and the two curricula). The theory helps drawing conclusions in terms of how the arrangements enables or constraints the students’ success.

National Category
Pedagogical Work
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13015 (URN)
Conference
11th IAIMTE/ARLE Conference "Cultures, Arts & Verbal Communication in L1 Education", Tallinn Estonia, June 15-17, 2017
Projects
Följeforskningsprojekt Sven Erikssonsgymnasiet
Available from: 2017-11-24 Created: 2017-11-24 Last updated: 2017-12-15Bibliographically approved
Norlund, A., Marzano, A. & De Angelis, M. (2016). Decentralization tendencies and teacher evaluation policies in European countries.. , IX(17).
Open this publication in new window or tab >>Decentralization tendencies and teacher evaluation policies in European countries.
2016 (English)Article in journal (Refereed) In press
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-11578 (URN)
Available from: 2017-01-03 Created: 2017-01-03 Last updated: 2017-01-03Bibliographically approved
Norlund, A. & Dipace, A. (2016). Education, games and apps in Swedish schools. In: : . Paper presented at EMEM Italia 2016, Via San Geminiano, September 7-9, 2016. .
Open this publication in new window or tab >>Education, games and apps in Swedish schools
2016 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-11683 (URN)
Conference
EMEM Italia 2016, Via San Geminiano, September 7-9, 2016
Available from: 2017-01-09 Created: 2017-01-09 Last updated: 2017-01-09Bibliographically approved
Norlund, A. & Dipace, A. (2016). Education, games and apps in Swedish schools. In: Mcgraw Hill (Ed.), : . Paper presented at EMEM Italia, Via San Geminiano, September 7-9, 2016. .
Open this publication in new window or tab >>Education, games and apps in Swedish schools
2016 (English)In: / [ed] Mcgraw Hill, 2016Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

Abstract

This paper is part of a larger research project conducted by a group of researchers belonging to the University of Borås (Sweden) in order to expand the knowledge on how mobile apps are identified, motivated and implemented in Swedish schools. Here, we show results that shed light on features of games and apps chosen by a variety of educational actors. Despite of a huge literature that shows the benefits of games in formal education, little is known about whether or not this is also the case for research specifically focusing on apps in educational settings. In fact, research on games and applications in education is limited, both within a Swedish and an international setting. Besides, there are in proportionality more studies on higher education than on compulsory school. Thus, the study of the use of games and apps in education in general, and the use of games and apps both for students with a diagnosis of ASD and newly-arrived students in particular, seems to have been largely overlooked so far. These are grounds for arguing that this study is needed. The data production took place in two municipalities of Western Sweden. 

Keyword
games, educational apps, engagement, Swedish schools
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-11540 (URN)
Conference
EMEM Italia, Via San Geminiano, September 7-9, 2016
Available from: 2016-12-29 Created: 2016-12-29 Last updated: 2017-01-03Bibliographically approved
Norlund, A. (2016). Inte på allvar – när debatter iscensätts i klassrummet. . Utbildning och Demokrati, 25(2), 25-48.
Open this publication in new window or tab >>Inte på allvar – när debatter iscensätts i klassrummet. 
2016 (Swedish)In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, ISSN 1102-6472, Vol. 25, no 2, p. 25-48Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Not taken seriously? – when debates are staged within the classroom. The classroom debate is considered a democratic tool and, as such, surrounded by high hopes. In parallel, it seems to be a complex task for teachers to arrange classroom debates that meet their inten- tions. This article takes an interest in matches and mismatches between teachers’ intentions and the students’ reactions, with a particular focus on reactions that include irony and similar aspects, an aspect only tangentially treated in previous research. Given this, the aim is to illustrate, analyse and understand a variation of debate realisations. The empirical mate- rial consists of tape recordings from four different arrangements and from three secondary schools. The analytical procedure relied on critical classroom discourse analysis (CCDA). In addition, three dimensions of a debate; the relational, the textual and the intellectual, were used to highlight didactical aspects in particular. The different debate realisa- tions are discussed in relation to sociological aspects and the results give an understanding for the circumstance that classroom debates are not realised isolated from the surrounding world. 

Place, publisher, year, edition, pages
Örebro: , 2016
Keyword
classroom debates, critical classroom discourse analysis, secondary school, didactics, humour, sociology
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-11541 (URN)
Projects
Skoldebatten i ett didaktiskt och sociologiskt perspektiv
Available from: 2016-12-29 Created: 2016-12-29 Last updated: 2017-11-29Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications