Avhandlingens syfte är att skapa kunskap om vilka idéer som har format barnbiblioteket i Sverige under efterkrigstiden, samt hur idéerna har varierat över tid, i spänning och samspel mellan politik och profession.

Forskningsfrågorna är: 

• Vilka idéer om barnbiblioteket kommer till uttryck i riksdagstryck, utredningsbetänkanden publicerade som SOU samt bibliotekpress, och hur förhåller sig idéerna till varandra?
• Hur har idéerna som tagit sig uttryck i nämnda empiriska material varierat över tid?
• Hur ska idéerna, relationerna dem emellan samt deras variation över tid förstås?

Studien görs ur ett historiskt institutionellt perspektiv, med fokus på hur institutioner förändras över tid. Idéer, institutionella logiker och idealtyper är centrala teoretiska begrepp, jämte institutionell omvandling genom omtolkning samt tidsanda. Metoden är idéanalytisk och genomförs med hjälp av idealtyper som verktyg. Materialet utgörs av riksdagstryck, betänkanden utgivna som statens offentliga utredningar (SOU) samt bibliotekspress, som samlats in i anslutning till ett urval händelser och skeenden av relevans för barnbiblioteket under perioden 1945–2018. Analysen visar att olika idéer konkurrerar om dominans vid barnbiblioteket. Över tid har variationen av idéer inom barnbiblioteket blivit allt större. Utifrån analysen av avhandlingens material dras slutsatsen att barnbiblioteket är ett resultat av att mål och medel för verksamheten har definierats om över tid, det vill säga att en institutionell omvandling genom omtolkning har ägt rum. Vidare konstateras att barnbiblioteket har tagit form i spänningen mellan biblioteket och bibliotekarien som verksamhetens överordnade princip samt att det är skillnad mellan att vara biblioteksanvändare och bibliotekarieanvändare i samhället. En ytterligare slutsats är att barnbiblioteket har tagit form utifrån idéer hämtade från profession snarare än från politik.

Anvendelsen af lydbøger er steget kraftigt i de seneste år, og lydbøger bliver også i stigende grad udbudt til udlån på folkebibliotekerne. Derfor er det et højtaktuelt spørgsmål i biblioteksverdenen, hvordan lydbøger og digitale bøger generelt på-virker bibliotekernes virke og beholdning. Bibliotekerne satser på digitale projek-ter, som har til formål at fremme almindelige menneskers deltagelse i en digital mediekultur. Et skridt i denne retning er at lade digitale medier indgå i folke-bibliotekernes beholdning i form af e-bøger, film og lydbøger (jf. Norberg; Nowé Hedvall, Lindberg, Michnik & Ögland). Den trykte bog har hidtil haft en central position i folkebibliotekernes historie (Carlsson) og folkebiblioteker bliver oftest stærkt associeret med dette format (Kann-Christensen & Andersen): Bibliotek betyder netop bogsamling. Samtidig har folkebiblioteket historisk set også stil-let dokumenter i andre formater til rådighed (Shera). I kraft af den teknologi-ske udvikling er forskellige medieformer blevet inkluderet i de tjenester, som er tilgængelige på bibliotekerne (Preer; Hansson). Sammensætningen af det ma-teriale, som er tilgængeligt på bibliotekerne, er således ikke statisk, men i stadig udvikling.

Under det gångna året har bibliotek särskilt grundligt diskuterats på olika håll i biblioteks-Sverige. Upprinnelsen till diskussionen är det förslag till nationell biblioteksstrategi som presenterats under året. Många olika intressen skall bevakas inom ramen för denna biblioteksstrategi och i detta kapitel uppmärksammas några av dem som biblioteken har betydelse för. Vi ägnar först intresse åt bibliotekens höglitare och därefter åt bibliotekens besökare. Ifråga om besökare så besöker boende i glesbygd bibliotek mest sällan, och lågutbildade mindre än högutbildade. Bland biblioteksbesökare finns alla åldrar representerade, och yngre visar sig besöka bibliotek mer än vad äldre gör. Avslutningsvis tar vi fasta på äldre på bibliotek, både som litare och som besökare.

Samhällsutvecklingen rullar på men bibliotek bestå ..? I år läggs för första gången en nationell svensk biblioteksstrategi fram för riksdagen. För vem har detta betydelse, och på vilket sätt? Enligt 2018 års SOM-data fortsätter den svenska allmänheten besöka bibliotek i relativt oförändrad grad. Likaså bedöms förtroendet för bibliotek vara fortsatt högt. Precis som tidigare år syns ett samband mellan biblioteksbesök och internetanvändning, men sambandet ser olika ut beroende på vad användaren gör på internet. Samtidigt visar tidigare studier att olika grupper använder bibliotek i olika stor utsträckning beroende på ålder, utbildningsgrad och boendeort. I detta SOMkapitel riktar vi fokus mot bibliotekens användare men vi ser bortom de variabler som vanligtvis brukar inkluderas – vilka är användarna bortom sin ålder, utbildningsgrad och boendeort? Vilka aktiviteter ägnar de sig åt? Vilka politiska preferenser har de? Och vilken inställning har de till sin omgivning?

The aim of this study is to create knowledge on national cultural policies directed at children. The research questions are about standpoints and arguments in national cultural policies directed at children in Sweden, Norway and England, and identified similarities and differences among these standpoints. The focus is on rhetorics of national cultural policy. A comparative method is applied and the empirical material consists of a small selection of governmental documents. The analysis reveals some variations in standpoints and arguments on national cultural policies directed at children. One example is different approaches to national identity in the documents; in this respect Sweden differs from both other Nordic countries and from England in not claiming any national identity. The approaches to childhood are also different according to the empirical documents. Finally policy for children’s culture as politics of recognition is shortly discussed.

Purpose. The purpose of this article is to study how public libraries argue for the inclusion of non-traditional library collections and to identify public library objectives related to these collections. Design/methodology/approach. The data was collected through a Web survey which was sent to public library managers in all Swedish municipalities. Data were analyzed using a model in which public library practices are divided into three categories relating to the public library’s goals, activities and tools. Findings. Three different main arguments are used to support the introduction of non-traditional collections: as a contribution to public library goals or activities to attract non-users and as the result of external requests or needs. Through analysis of the survey results, the public library’s common goal, a socially sustainable society, was identified. Other library goals identified were an environmentally sustainable society and an improved library. Practical implications. The results may inspire practitioners to reflect upon how non-traditional collections are related to library goals and activities and what consequences their inclusion may have for the library. For example, if non-traditional collections are used only to attract new users, there is a risk of creating expectations that the library cannot live up to. Originality/value. Today, focus is placed on the conditions for public libraries in the digital world. It is easy to overlook the importance of non-traditional library collections, and the role they fulfill. This article draws attention to these collections and their possible consequences for public libraries.

Introduction. A new theoretical model, relevant to library and information science, is implemented in this paper. The aim of this study is to contribute to the theoretical concepts of library and information science by introducing an ethnological model developed for investigating charter tourist styles thereby increasing our knowledge of users' approaches to public libraries. Method. This is an empirically grounded study. One hundred and eighty-two library visitors were interviewed at Swedish public libraries during 2011. Analysis. Both quantitative and qualitative content analysis were used in the treatment of the empirical data. Results. The paper is divided into three parts. The first part introduces the ethnological model. The second part presents the application of the model on the empirical data. The third part identifies possible research questions concerning public library user approaches. Conclusions. This study shows that it is fruitful to apply a travel analogy for mapping user approaches to public libraries. Five public library user approaches are identified. The application can be used as a tool in order to discuss priorities in public library activities.