I artikeln diskuteras skolans uppdrag att stimulera elevers läsintresse utifrån styrdokument och ämnesdidaktisk forskning. Fokus vilar på hur lärare, skolbibliotekarier och fritidspedagoger kan arrangera läsfrämjande undervisning i klassrummen och i skolbiblioteket . I artikeln presenteras och förklaras också begrepp som är centrala inom läsforskningen och som utgör viktiga verktyg för att diskutera läsning. Vidare diskuteras innebörden av vad läsning är. I artikeln diskuteras även motivationens betydelse för läsningen och vikten av att arrangera läsfrämjande undervisning och verksamheter för att stödja elevers språkutveckling och stimulera deras läsintresse. Avslutningsvis introduceras hur en Läsvanestudie kan vara ett verktyg för att kartlägga hur elever ser på och använder sig av läsning.

Offering tuition to help pupils enhance their reading proficiency is one of the most important tasks of education. Within research into reading processes the impact of metacognitive aspects on reading-comprehension has been emphasised. Research has been able to identify a clear connection between the ability to apply metacognitive strategies when reading and a highly developed reading capacity. The current study is a contribution to reading research dealing with tuition in reading-comprehension, and specifically with the issue of arranging tuition to support the development of metacognition.  The empirical findings referred to in this study are from text-talks in grades 6-7. The specific focus of the study is the correlation between the linguistic strategies used by the teacher and the pupils’ opportunities to develop metacognitive perspectives as a consequence of these strategies. The study shows how the teachers, by use of a series of linguistic strategies, can offer pupils support in order to:  1) identify and visualise the premises of their personal queries, 2) observe and verbalise their processes of interpretation together with their emotional reactions when reading, 3) survey, adjust and communicate their use of reading-comprehension strategies and 4) recognise the text as an aesthetic construction and the interaction/transaction between texts and the reader.

Det sista årtiondets internationella mätningar av elevers läsförmåga i PIRLS och PISA vittnar om ett sjunkande resultat för svenska skolelever i motsats till bl.a. norska. De senaste mätningarna i PIRLS 2006 och 2011visar att det i synnerhet är andelen starka och mycket starka läsare som har minskat (Skolverket 2007:305, Skolverket 2012: 381). En motsvarande nedgång avtecknar sig även bland svenska 15-åringar. Den senaste mätningen i PISA 2009 visar att den genomsnittliga läsförmågan bland svenska 15-åringar sjunkit från en tidigare hög nivå sett i ett internationellt perspektiv till en genomsnittlig samtidigt som andelen mycket svaga läsare ökat. Så mycket som en femtedel av svenska skolelever beräknas inte ha uppnått en grundläggande läsförmåga när de lämnar grundskolan (Skolverket 2010:352). Detta reser höga krav på skolan att se över sin undervisning i läsförståelse – inte minst i ljuset av läsforskningen. Såväl den nationella som den internationella läsforskningen har bl.a. intresserat sig för de metakognitiva aktiviteternas betydelse för litteracitetsutvecklingen och urskilt ett tydligt samband mellan förmågan att tillämpa metakognitiva strategier i samband med läsning och en utvecklad läsförmåga (se exempelvis Griffith & Ruan 2005, Persson 1994).

Dagens samhälle ställer allt högre krav på en muntlig och skriftlig kompetens. Detta reser höga krav på skolan att erbjuda en undervisning som stödjer eleverna i att utveckla sådana färdigheter. Forskningen har visat att elever genom textsamtal kan stödjas i att utveckla läsförståelse och även utvecklat metoder för hur sådan undervisning kan bedrivas. (Raphael 1982; Palincsar & Brown 1984; Baumann, Jones & Seifert-Kessel 1993; Franzén 1993; 2002; Guthrie et al. 1996; 2004;Sternberg & Grigorenko 2002a; 2002b; Oszkus 2006; Anmarkrud & Bråten 2012). Däremot saknas studier som specifikt belyser sådan undervisning utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv och undersöker hur lärare med hjälp av sina lingvistiska yttrandehandlingar kan erbjuda eleverna stöd i att utveckla läsförmågan. Föreliggande artikel är ett viktigt bidrag inom detta område. Med analysinstrument hämtade ur talaktsteorin analyseras sekvenser ur fyra litteratursamtal i den svenska grundskolans årskurser 6 och 7. Syftet med studien är att identifiera, belysa och analysera kritiska aspekter i samtalet som stödjer eleverna i att utveckla läsförståelse. Studien visar hur lärarna genom sex olika talhandlingar erbjuder eleverna stöd i att identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, motivera och belägga sina tolkningar, internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet samt utveckla metakognition.

Forskning visar att den svenska skolan redan idag stödjer elever i utvecklandet av en grundläggande läsförmåga. Det finns en god kunskapsbas för den tidiga läs- och skrivinlärningen som har omsatts väl i skolans undervisning. Däremot stöds inte elever tillräckligt i den fortsatta läsutvecklingen mot en mer avancerad läsförmåga. Under de sista tjugo åren har forskningen, framför allt i internationellt hänseende, riktat in sig på utvecklandet av metoder som kan stödja elevers läs- och skrivutveckling, men Sverige ligger långt efter när det gäller att förankra en sådan läs- och skrivundervisning på bred front i skolans undervisning (Liberg, 2010). Föreliggande projekt sker i nära samarbetare mellan grundskola och högskola och är tänkt att förankra, utveckla och utvärdera undervisningsmetoder. Studien är longitudinell och sträcker sig från åk 6-9. Syftet är att erbjuda lärare redskap att arrangera språkutvecklande, kreativa och utmanande lärandemiljöer som skapar förutsättningar för elever att utveckla litteracitet och öka måluppfyllelsen.

Implementeringsprocessen kring utbildning och undervisning för hållbar utveckling tenderar att fokusera på det naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesområdena och ofta särskilt uppmärksamma miljöperspektivet. Samtidigt anger lagstiftning och policydokument att undervisning för hållbar utveckling skall genomsyra all undervisning, vilket reser frågor om hur detta uppdrag skall tolkas och realiseras i skolämnet svenska. Föreliggande sektionsföredrag belyser och problematiserar frågorna om förankringen av hållbar utveckling inom ramarna för svenskämnet utifrån lagstiftning, policydokument, kursplaner och ämneskonceptioner. Vad menas med undervisning i och för hållbar utveckling inom svenskämnet och hur tolkar verksamma lärare i svenska detta uppdrag. Anförandet utgår ifrån en pågående 22 studie och bygger på intervjuer med verksamma lärare samt en enkätundersökning som fokuserar implementeringsprocessen utifrån ett såväl organisatoriskt som didaktiskt perspektiv.