Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 234) Show all publications
Lindberg, U., Salomonson, N., Sundström, M. & Wendin, K. (2018). Consumer perception and behavior in the retail foodscape – A study of chilled groceries. Journal of Retailing and Consumer Services, 40, 1-7.
Open this publication in new window or tab >>Consumer perception and behavior in the retail foodscape – A study of chilled groceries
2018 (English)In: Journal of Retailing and Consumer Services, ISSN 0969-6989, E-ISSN 1873-1384, Vol. 40, p. 1-7Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In the retail grocery business, new competitors such as pure e-commerce players are growing fast, and, in order to compete, ‘brick and mortar’ stores such as supermarkets need to become more professional at providing excellent customer service, and to use the physical servicescape as the main competitive advantages. However, supermarkets also face a challenge to offer consumers high quality products while at the same time providing a pleasant and functional servicescape. Products like groceries often need to be stored in cabinets due to strict regulations and in order to maintain correct temperatures. Some of these cabinets have doors which make them more energy-efficient (Evans et al., 2007 ;  Faramarzi et al., 2002), reduces costs, and contributes to grocery quality, but it can also affect the perceived servicescape, and risk a negative impact on sales (Waide, 2014; Kauffeld, 2015). For example, moisture from the atmosphere that condenses on the inside of the door glass (Fricke and Bansal, 2015) may make the cabinets less transparent, and doors can obstruct consumers from passing by. Thus, having chilled groceries in cabinets with doors can be both beneficial and problematic. However, no studies have been conducted on how open (no doors) or closed (with doors) cabinets for chilled groceries impact consumer perception and behavior. Hence, the purpose of the study is to contribute to an understanding of how consumers behave and what they perceive when shopping chilled groceries from cabinets with doors and without doors in the supermarket.

Based on a qualitative research approach, combining in-store observations and focus group interviews, and focusing on Bitner's (1992) three environmental variables in the servicescape, i.e. (1) ambient condition, (2) space and functions, and (3) signs, symbols and artifacts, the study investigates the question: do open or closed cabinets for chilled groceries in the supermarket impact consumer perception and behavior, and if so, how?

Our results indicate that consumers’ behavior and perceptions of the foodscape differ when there are doors or no doors on the cabinets. The paper thereby contributes to servicescape research by focusing on a particular part of supermarkets – the foodscape for chilled groceries–and by enhancing the understanding of environmental variables in the servicescape. The results further show how doors lead to different forms of approach or avoidance behavior in terms of accessibility and that consumers’ vision, olfaction and tactility all influence consumers’ perceptions of freshness and cleanliness in relation to doors or no doors. Our results also have practical implications for retailers who are designing new stores or considering changes in existing store layouts.

Keyword
grocery retail, consumer behavior, consumer perception, servicescape, foodscape
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Resource Recovery
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-12572 (URN)10.1016/j.jretconser.2017.09.001 (DOI)
Funder
Swedish Retail and Wholesale Development Council
Available from: 2017-09-13 Created: 2017-09-13 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Alla vägar bär till ... Holsljunga!: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås.
Open this publication in new window or tab >>Alla vägar bär till ... Holsljunga!: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Imorse fick jag ett mess från en bekant i Stockholm som har sommarstuga i Holsljunga av alla ställen. Minns när Anette och jag träffades för knappt ett år sedan då hon, som i förbifarten, nämnde att hon hade stuga på landet i mina trakter runt Borås. Och att jag blev så förvånad när hon sa Holsljunga. För jag är född och uppvuxen där och älskar platsen där jag känner så många och har så många trevliga minnen och vänner. Tänk vad märkligt att just hon hade stuga i Holsljunga.

Idag var jag på ett spännande möte med en annan bekant från Stockholm som ville prata handelsutveckling, framtidsfrågor, innovation och ledarskap. Annika var på tillfälligt besök i Borås och vi satt på Tant Grön i ett samtal som bara blev mer och mer spännande ju längre tiden gick. Vi avhandlade inte bara gamla strukturer och ålderdomligt ledarskap, utan också fräscha idéer och innovationsplattformar som enligt vår mening, enbart leder till succé!! Och vi började också spåna om skönlitterära tankar, våra egna drivkrafter och varför vi tycker det är så spännande att se sina medarbetare växa. Kort sagt: vi fann varandra på ett nästan märkligt intimt sätt. När vi skulle säga hej då efter två timmar kunde jag inte låta bli att fråga var hon bodde, nu när hon var i Borås och hälsade på.

I Holsljunga var svaret!! Och plötsligt kändes det inte märkligt längre att möta någon som man klickade med så direkt. Kanske inte alla, men många vägar, tycks bära till Holsljunga.

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13220 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Arbeta med innovation: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås.
Open this publication in new window or tab >>Arbeta med innovation: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Igår träffade jag några pigga tjejer från Modeinkubatorn (eller FashionInk som de heter nu). De ville veta hur jag ser på innovation och hur jag arbetar med det. En fråga som gav mig lite tid reflektion. Och här kommer ett svar som jag tror att fler än Modeinkubatorn kan ha nytta av:

Vill man åstadkomma förbättring och utveckla bra idéer måste man börja med ett gott ledarskap. De allra flesta människor har nämligen inte alls något emot förändring – MEN – de vill inte bli förändrade!

För en god ledare innebär denna ”sanning” att man måste våga släppa lite av kontrollen. Om någon i ditt företag har en lysande idé, låt dem springa med den. Att ge andra människor ansvar kan vara extremt effektivt när man kör ett företag framåt. Låt dem ”äga projektet” vilket gör dem ensam ansvariga för resultaten.

        

En annan sanning är att det som är roligt och det som är arbete inte nödvändigtvis behöver vara olika saker. Se till att medarbetarna har är kul på jobbet. Då skapar du en miljö där kreativitet och innovation kan blomstra. Ett råd är att inte vara rädd för att upplevas som lite konstig (tro mig, de gånger som jag upplevts vara konstig går inte att räkna). Lite galenskap kan göra under, speciellt när det gäller vad dina anställda kan uppnå.

Uppskattning och tack är också åtgärder som man kan komma oväntat långt med. Tacka dina medarbetare för det arbete de redan gör. Det kan vara små saker i vardagen som förtjänar ett tack; en bra presentation, en hjälpande hand till en kollega, att någon plockar ur diskmaskinen, listan kan göras hur lång som helst. Att komma fram till en ny idé kräver både ansträngning och tid, så det är superviktigt att ge feedback så fort man kan. Om du ber om innovativa idéer, bör du också ha ett feedbacksystem där idéns styrkor och svagheter utvärderas. Du kan också skapa ett system där andra medarbetare kan rösta på idéer och kommentera, eller arrangera någon form av workshop.

Sammantaget så handlar innovation väldigt mycket om att uppmuntra till samarbete. Det är så de bästa idéerna kommer fram. Och bra samarbete kan ske om människor känner tillit till varandra. Det där är kanske ledarnas viktigaste uppgift.

Lyssna på Simon Sinek när han pratar om ledarskap, empati och att inte vara rädd för att göra fel. En fantastisk presentation av en fascinerande människa och en stor förebild för många.

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13238 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Artificiell intelligens - eller Hubot: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås.
Open this publication in new window or tab >>Artificiell intelligens - eller Hubot: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

AI är hett, precis lika hett som robotteknik. I kombination är det superhett!! Men vad innebär egentligen AI och på vilket sätt är det så revolutionerande för handeln? Vi har ju sedan ganska lång tid tillbaka börjat vänja oss vid nästan påträngande och kusligt säkra erbjudanden som dyker upp i vårt FB-flöde eller IG-flöde. Den typen av träffsäkerhet som kommer av en effektiv prognosticeringsalgoritm. Men vad är skillnaden mellan det och artificiell intelligens? Jo, AI är maskiner som kan tänka och det fullständigt kryllar av maskiner, applikationer och produkter som är baserade på tekniken.

Här är ett exempel: Du står i hallen och tar bilnyckeln i handen, färdig att gå ut till bilen och hämta upp barnen på fritids. När du precis stoppar bilnyckeln i fickan får du ett röstmeddelande som säger ”Det verkar som att du kommer att göra slut på mjölken redan imorgon bitti och mataffären har också ett bra pris på yoghurt som du använder ofta. Vill du att jag lägger en order till butiken?” Du säger ”ja” och ordern går iväg, och du vet att du kan svänga förbi utlämningen vid butiken på väg hem efter att ha hämtat barnen och dina livsmedel finns packade i en påse. Den typen av tjänst finns redan idag på vissa platser och bygger på artificiell intelligens. Kanske inte så märkvärdigt, men ändå ett första steg mot helt nya tjänster. Och i frontlinjen för denna utveckling står Amazon och Echo (Alexa), en intelligent personlig assistent. En hubot helt enkelt!

        

Det som är spännande i min värld är just kopplingen mellan förutsägande detaljhandel (med hjälp av algoritmer), teknikintresserade konsumenter och möjligheten att effektivisera vardagliga köp, både före, under och efter själva beslutet. Men många som använder Alexa tycker att det är en praktisk hjälp i flera olika sammanhang, t.ex. att alltid få hjälp med information, svar på återkommande frågor som vad klockan är, vilken dag det är, hur något stavas osv. Det ska bli så spännande att se hur snabbt utvecklingen inom AI och hubotar går just för detaljhandeln. Jag kan knappt vänta!

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13194 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Att dela är bra!: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås.
Open this publication in new window or tab >>Att dela är bra!: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Kan delningsekonomin vara ett sätt att göra konsumtion mer effektiv och hållbar? Att gå från ägandet av en vara till enbart ”tillgång” av en vara eller tjänst kittlar tanken för de företag som söker efter nya affärsmodeller. Men hur kommer det att påverka företag och hur kommer det att påverka handeln? Hur mycket kan vi och vill vi dela? Och är det bra att dela? För de av er som vill läsa mer om delningsekonomin rekommenderar jag varmt Tietos rapport ”Sharing is Caring!”, som visar en ny värdegrund för ägandet.

Jag som är född i en stor syskonskara är van vid att dela. Ibland har jag tyckt om det och ibland har jag avskytt det. Jag minns när vi var små och behövde något ytterplagg t.ex., då tyckte pappa att vi först skulle gå upp på vinden och se om det inte fanns någon ”avlagd jacka” som passade. Det var inte så kul när man blev lite äldre, men när jag var liten var det spännande. Att gå upp på vinden och ”shoppa”; välja bland kartonger och lådor och leta efter något som kunde passa och som jag ville ha. Att dela var något naturligt i min familj.

När jag funderar över delningsekonomin och hur den kommer att påverka handeln blir jag ibland bekymrad och ibland glad. Glad blir jag därför att jag ser hur producenter och varumärkesägare så tidigt hakar på och tar täten i den här utvecklingen. Ett exempel är Husqvarnas pilotprojekt för uthyrning av trädgårdsverktyg i Bromma Blocks. Andra svenska exempel som handeln står för är prenumerationstjänster som Snowbox (smycken), Sniph (parfymer) och Bakboxen (bakprojekt).

        

Men än så länge lyser de stora handelsaktörerna med sin frånvaro när det gäller delningsekonomin och nya tjänster. Det gör mig bekymrad. För om någon aktör skulle kunna sätta riktig fart på delningsekonomin så är det de stora detaljhandelsaktörerna. De som har effektiv logistik, stora marknadsandelar och systemlösningar som kan hantera många transaktioner. Men vem vet, kanske ligger de redan i startgroparna och kanske får vi snart se erbjudanden som bygger på delande istället för ägande ifrån t.ex. H&M, IKEA och Axel Jonsson?

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13211 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Borås är en lämplig innovationsplats för handel!: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås.
Open this publication in new window or tab >>Borås är en lämplig innovationsplats för handel!: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

När man frågar handelsaktörer hur de ser på sin egen innovationsförmåga är svaret ofta ganska dyster. De vet inte riktigt vad en innovation är och betraktar inte sig själva som särskilt nytänkande. Men skrapar man lite på ytan och börjar resonera kring begreppet innovation händer det något; då inser ganska många att handeln faktiskt är en aktör som bidar med nya lösningar. Ta bara självscanningen, leveranstjänster som click-and-collect, eller handelns egna varumärken som några exempel.

Ibland brukar man säga att handelns innovationsarbete är helt omvänt från t.ex. industrins. I början av ett innovationsarbete krävs för industrins del ett stort kapital. När lanseringen är gjord kostar det nästan ingenting. Inom handeln är det precis tvärtom. Det kostar lite i början men om något väl ska lanseras kommer stora kostnader då det ska rullas ut i t.ex. ett helt butiksnät. Handeln arbetar också med innovationer som har mer med affärsutveckling och affärsmodellering att göra, än rena tekniska nyheter. Och det krävs djup förståelse för hur affärsverksamheten fungerar och mycket kreativitet och idérikedom för att utveckla och förändra modellerna. Detta arbete tror handelsaktörerna själva sällan är ett innovationsarbete, utan pratar om vanlig affärsutveckling. Inget kan vara mer felaktigt. Handeln ÄR duktig på innovation och håller VISST på med forskning!! De utvecklar ständigt partnersamarbeten där leverantörer och konsumenter bjuds in som medproducenter och de skapar både nya produkter, nya leveranssätt och nya betalningslösningar. Men det behövs innovationsmiljöer för sådant arbete, platser där man känner sig välkommen att diskutera och presentera sina tankar. Platser där det finns intellektuella resurser, nyfikenhet och flervetenskapliga nätverk.

Jag som forskare skulle gärna se att handeln i Sverige fick fler nya innovationsplatser där man kan mötas och där forskning och innovation kan bli det nav som driver nya idéer. Det behövs en innovationsplats för handeln som utgörs av en anpassningsbar miljö baserad på aktiviteter, där möjlighet att överföra kunskap mellan studenter, forskare och näringsliv stimuleras maximalt. Det behöver också vara en plats som bidrar till att bygga starka och långsiktiga relationer där näringslivet på sikt kan använda miljön för att hitta morgondagens arbetskraft. Och i detta sammanhang kommer Högskolan i Borås in som en mycket lämplig aktör för sådana tankar. SIIR har under flera år medvetet arbetat med att stärka handelns kompetenser och vill gärna kunna erbjuda ännu fler företag möjligheten att utvecklas.

        

Handeln är en del i den växande tjänstenäringen, och är tillsammans med varuproducerande industriföretag en starkt bidragande kraft till sysselsättning och tillväxt i landet. Det faktum att handeln är en bransch som påverkas enormt av den pågående digitaliseringen är solklar. Det står klart att digitaliseringen kommer att förändra hur affärer görs, hur avtal skrivs, vem vi samarbetar med, hur betalningar görs, var vi tar betalt, vad vi säljer, vem som bär ansvar, hur vi kommunicerar, hur vi levererar, hur vi bygger butiker. Listan kan göras hur lång som helst. Effekterna av en digitaliserad handel är enorma och berör inte enbart en växande e-handel. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att spelplanen för handeln skrivs om. För handeln gäller det att ligga i framkant för att kunna leva upp till de ökade kraven och en ny handelslogik där allt kan köpas varifrån som helst och när som helst. Det är tydligt att IT är en affärskritisk fråga hos många affärsansvariga och det är också tydligt att det behövs mycket mer forskning om handel och IT. Det är tydligt att de som kommer att lyckas är de företag som använder digitala lösningar för att komma närmare kunderna och som förstår deras problem och utmaningar. Det är tydligt att det finns ett stort kunskapsbehov för att möta näringens sammantagna utmaningar och att det är angeläget att etablera en innovationsmiljö för just dessa frågor.

Om jag får besvara frågan ”behövs det en innovationsplats för handeln” blir svaret ett rungande ”JA!!!” Och jag hoppas att jag inte är ensam om att tycka så? Jag hoppas också att många fler än jag tycker att Borås är den naturliga platsen för en sådan satsning och att det självklart borde vara SIIR som får ett sådant uppdrag!! Det skulle bli en vetenskapspark med riktig impact:-) 

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13203 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Boråsföretag med briljant idé: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås.
Open this publication in new window or tab >>Boråsföretag med briljant idé: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Jag tror att de flesta av oss någon gång besökt McDonalds eller någon annan snabb-mats-kedja. Och jag tror också att många av oss känt oss ganska ofräscha efteråt, att vi känner oss lite skamsna för att vi äter junk-food och framför allt friterad mat. Men ändå kan vi inte låta bli. Ibland tar suget över och vi ger vika, vi äter hamburgare och pommes frites och tänker att det ska dröja länge tills nästa gång. Men just nu var det sååå gott. För alla er kan jag meddela att vi kanske snart slipper detta dåliga samvete. För EatGood med huvudkontor i Borås, har kommit på en ny teknik för att fritera med ånga och varmluft istället för frityrolja. Borås Tidning och Sjuhärads Affärer hade för ett tag sedan en intressant artikel om företaget och jag gick igång på deras idé.

Och det som är lite kul med affärsidén för EatGood är att utveckla teknik och produkter som möjliggör mer hälsosam tillagning av traditionella livsmedel utan att människor behöver ändra sina vanor. Det där, kära bloggläsare, är verkligen att slå huvudet på spiken! För när det gäller förhållandet mellan hälsa och matvanor så finns det en inneboende motsats, nämligen att alla vill vara hälsosamma, men, om vi inte från början skapat oss en hälsosam livsstil, så är det enormt svårt att bryta sina matvanor. Människor försöker och de kämpar. Vi vet vad som är bra, men vi kan inte sluta tänka på det som är gott och det som vi är vana att äta. Det är fullständigt lysande att lyckas utveckla en lösning som kan frigöra människorna från kampen mellan vad man bör och vad man är van vid. Jag tror mycket på den här typen av lösningar, där innovationer tas fram med utgångpunkt i människors vardag och hur det mänskliga beteendet ser ut. För det blir ju så mycket svårare om vi gör tvärtom – om vi utgår från att det människor gör är felaktigt och att vi måste omvända dem.

Kostnaden för sjukvård relaterad till fetma och övervikt i USA är 3 gånger så hög som hela landets försvarsbudget. Många är överens om att en viktig orsak till det här är att amerikaner äter fel sorts mat och att de ofta väljer billig snabbmat. Men det är mer eller mindre omöjligt att försöka lösa problematiken genom utbildning och förändrad inställning till hälsosam mat. Av det skälet är den här innovationen lysande, eftersom den tillåter att samma mat serveras, men att den blir mycket bättre ur hälsosynpunkt. Kanske kan EatGood också bidra till att den skamfilade snabbmats-branschen får en bättre image, och att vi kommer att få se restaurangkedjor som kommer att kunna servera mer hälsosam mat.

        

Fast å andra sidan kanske det är som någon på Facebook sa när jag kommenterade det briljanta i EatGoods affärsidé:

När folk vill synda så syndar de.. Det tror jag man skall komma ihåg, folk vet att man bör vara hälsosam men livet skall vara gott. Hur bra går egentligen ”kalori-snål” öl och sockerfritt vin liksom..

Låt oss hoppas att den inställningen tillhör en minoritet av svenskarna. För det verkar ju dumt att välja ohälsosam mat bara för att den är ohälsosam, särskilt om det nu kommer att finnas alternativ som smakar precis lika bra. Jag är i alla fall säker på att jag kommer följa EatGoods utveckling med intresse framöver.

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13197 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Bra ledarskap är nyckeln till långsiktig framgång: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås.
Open this publication in new window or tab >>Bra ledarskap är nyckeln till långsiktig framgång: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

I slutet av veckan träffade jag en f.d. student till mig. Låt mig kalla henne för Sara, eftersom jag inte  vill avslöja hennes identitet i denna blogg. Hon utmärkte sig redan under studietiden genom sin analytiska förmåga och sitt strukturerade arbetssätt, kombinerat med en förmåga att läsa av människor omkring sig. Jag höll själv på med min sista doktorandstudie och skulle genomföra intervjuer runt om i landet med e-handelskunder och tvekade inte en sekund på att fråga henne om hon ville hjälpa till i det projektet. Det ville hon och jag minns den tiden som väldigt inspirerande eftersom jag som ganska ensam doktorand fick möjligheten att göra en studie tillsammans med andra. I projektet fanns ytterligare en masterstudent och vid varje tillfälle då det kunde uppstå någon form av problem klev Sara in och såg till att samarbetet låg i fokus. När projektet var klart sökte hon ett jobb på ett handelsföretag och i mina referenser gjorde jag allt jag kunde för att se till att företaget skulle förstå vilken diamant hon var.

Sedan dess har det gått mycket bra för Sara och det har glatt mig enormt att följa hennes karriär från marknadsföringsassistent, marknadschef, till tillträdande VD. I BT skriver Valdemar Lönnroth om ledaregenskaper och hänvisar bl.a. till Harvard Business Review där man kommenterat en studie om hur framgångsrika ledare ska vara. Jag kan med ett leende på läpparna checka av alla egenskaper för en bra ledare som nämns där:

De riktigt framgångsrika känner hela organisationen

Det är inte bara kompetenta inom ett område

De är bra på att få alla delar att samarbeta på ett systematiskt sätt

De har rätt balans mellan snabba beslut utifrån magkänsla och beslut utifrån statistik och analys

De förmår läsa av förändringar i omvärlden

De har en inneboende nyfikenhet och en omfattande kunskap om sin bransch

De är bra på att bygga relationer innanför och utanför organisationen

Det finns självklart många bra ledare i Sjuhäradsbygden och jag har träffat några av dem. De som blivit mina favoriter är människor som uppvisar stor ödmjukhet och som inte tvekar på att använda och dela med sig av sin stora kunskap. En annan egenskap hos mina favoriter är deras närvaro i verksamheten. De känner sina medarbetare, de plockar ur diskmaskinen när det behövs, de hejar på alla och tar sig alltid tid att växla ett par ord med kollegor, oavsett hur stressade de är. Sedan älskar jag också de ledare som är nyfikna och som inser att hur bra man än är, så kan man alltid bli bättre och hur mycket man än kan, så kan man alltid lära sig mer. Det finns många framgångsrika företag i Sjuhärad och jag vågar drista mig till att säga att de allra flesta framgångsrika företagen också har riktigt bra ledare (med något undantag, det finns nog ett eller annat företag som på pappret går bra men som har förfärligt dåligt ledarskap). Kul att BT lyfter fram vikten av ett gott ledarskap! Jag hoppas att vi får läsa mer om sådant framöver.

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13185 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Bryggan mellan sociala medier och e-handel: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås.
Open this publication in new window or tab >>Bryggan mellan sociala medier och e-handel: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Lojalitet är något som skapas med hjälp av content (dvs meningsfullhet, känslor, relevans, underhållning). Det där mina vänner, är nästan ett mantra just nu, och något som oändligt många företag har på sina agendor och vill åstadkomma. Men sättet att skapa content varierar. Ett av de mer vanliga sätten är att använda sig av influencers av olika slag, ofta i form av bloggare, som genererar försäljning till företag genom att fylla företagets varumärke och erbjudanden med personlighet och vänskap. Men det fungerar olika bra i olika delar av världen och för oss nordiska konsumenter uppfattas inte bloggare med kommersiella agendor särskilt positivt. Vi är överhuvudtaget ganska misstänksamma mot bloggare eftersom vi tror att de tjänar oförskämt mycket pengar på att försöka lura på oss en massa prylar. Hur kunde t.ex. Blondin-Bella bli så framgångsrik som hon är om hon inte i början av sin karriär krängde på oss omedvetna konsumenter en massa skit? Det där är sådant som jag hör ganska ofta och som jag också tror bidrar till vår misstänksamma och negativa inställning till bloggar. Men i Kina finns inte en sådan inställning. Där vet de flesta att heltidsbloggare måste tjäna pengar och att man gör det genom att ingå avtal med företag.

Det är på något sätt som att vi i väst uppfattar bloggar (och bloggare) som någon slags ideell aktivitet där människor som gillar att skriva återfinns. Underförstått ska således den typen av aktiviteten vara just en hobby eller ett intresse, och det ska inte bedrivas med kommersiella intressen. Ungefär som vi historiskt har betraktat konstnärer som några slags talanger/genier som möjligen kunde få tjäna lite pengar om någon mecenat tog hand om dem och försörjde dem. En svensk bloggare som länkar till kommersiella sidor betraktas ofta på samma sätt som om en nära vän börjar diskutera pengar i gruppen av andra vänner.

Enligt en undersökning av Boston Consulting Group så anser kineser att det är helt ok att aktörer på sociala plattformar också försöker sälja saker. Det kan bero på att sociala medier och e-handel är så tydligt integrerade med varandra. Där man kan handla online finns också flera sociala plattformar och tvärtom, via sociala plattformar finns också alltid möjligheten att e-handla. Detta i sin tur gör att gränsen mellan vad vi betraktar som underhållning/intresse/kunskap blandas med det som betraktas som handel/sälj/kommersiella aktiviteter. Eller som BCG uttrycker det: ”In China, shopping is about more than just the transaction. It’s about entertanment, discovery, and social engagement with friends, celebrities, and internet influcencers.” Det finns t.o.m. undersökningar som visar att 70 % av kinesiska konsumenter födda efter 1995 föredrar att köpa produkterna direkt via sociala medier (Accenture). Det innebär i praktiken att mycket av e-handeln som äger rum i Kina sker tack vare skickliga bloggare som erbjuder content till sina mottagare. Där är det bloggarna som underhåller människor. Där är det bloggarna som hjälper sina fans att upptäcka nya produkter och allt sker i en blandning av mjuka och hårda värden. Så länge bloggaren erbjuder rätt typ av innehåll och tillfredsställer sina läsare så är det ingen som har något emot att också få hjälp med inköp och val av varumärke. Det känns som att vi skulle kunna lära oss en del av stora landet i öster när det gäller att hitta bryggor mellan sociala medier och handel.

        

Nu till elefanten i rummet, dvs en frågeställning som säkert väcks när ni läser den här bloggen: tjänar Malin Sundström en massa pengar på mig för att jag läser hennes blogg? Svaret är nej. Jag får betalt av Borås Tidning i form av en summa som förhoppningsvis ska täcka en del av det arbete jag lägger ner och jag är mer än nöjd:-) Att blogga om små och stora händelser i handelsvärlden är en förmån för mig och det är så meningsfullt att nå ut till en bredare publik.

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13235 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Butiksnäringen är död. Det är e-handeln också.: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås.
Open this publication in new window or tab >>Butiksnäringen är död. Det är e-handeln också.: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Butiksnäring. Fundera en stund på det begreppet! Känns det bekant? Hur länge har det använts? Vad betyder det? Googlar man på ordet så dyker det upp lite här och där, mest där om jag ska ironisera lite. Mellan åren 2000-2005 får jag en träff och då används begreppet i en starta-eget uppmaning (Bokförlaget Redaktionen). Mellan 2005-2014 får jag fler träffar och efter 2014 ännu fler. Det verkar således vara ett begrepp som ökar i popularitet. Jag misstänker att ordet butiksnäring kommer från det engelska begreppet ”retailing” som lite slarvigt översatts till butiksnäring.

Inom handelsforskningen används begreppet sällan men det kan bero på att forskningspublikationer sällan presenteras på svenska. Det kan också bero på att ordet har en mycket stark innebörd som tydligt markerar att butiksnäring ska skiljas från annan typ av handelsnäring som kan bedrivas i andra kanaler och med andra format än den traditionella ”butiken”.

                                

I DI Digital kan man läsa att butikshandeln har peakat. Det är Verdane Capitals partner Staffan Mörndal som menar att ”Flera hundra butiker kommer att stängas under 2017 bara i Sverige, och tusentals anställda i den fysiska handeln kommer att förlora sina jobb. Denna utveckling kommer fortsätta under många år framöver”. Och kanske är det inte så konstigt att Mörndal säger så, eftersom Verdane Capital är storägare i ”butiker” som Babyshop, Royal Design, Boozt och Mathem. Men det som blir en paradox i hans uttalande är att flera av de företag som ingår i Verdane Capitals portfölj är just ”butiker”, fast ”butiker på nätet”. Av det skälet blir det retoriskt mycket viktigt för honom att skilja på fysisk handel och e-handel, något han gör genom att använda begreppet ”butiksnäring”.

I samma artikel i DI Digital nämns också vilka som kommer att vara ”vinnare” och vilka som ”förlorar” på att e-handeln växer på bekostnad av butikshandeln. De säger att vinnarna blir:

  • Vissa lokala e-handelsbolag.
  • E-handelsjättar som Amazon, Zalando och Wish.
  • Jättar som Ikea och H&M som lyckas sälja egna varumärken via en kombination av fysiska butiker, nätbutiker och tjänster som installation och råd.

Och förlorarna blir:

  • Små självständiga butiker på mindre orter
  • Svenska nätbutiker och kedjor som främst säljer utbytbara globala varumärken inom breda kategorier som elektronik, mode och sport.
  • Stora delar av den övriga butiksnäringen.

Även i denna lista över vinnare och förlorare är det intressant att notera retoriken. Plötsligt är det viktigt att hålla isär ”butiksnäringen” från e-handelsbolag, e-handelsjättar och nätbutiker.

 

Men jag skulle vilja lugna de Sjuhäradsbor som blir upprörda över en framtidsbeskrivning enligt ovan med ”vinnare” och ”förlorare”. Jag tycker inte att det är ett dugg intressant att särskilja e-handel och butikshandel, jag tror nästan att det är farligt att låta en sådan polarisering gå obemärkt förbi. Den väcker mycket oro och triggar känslor som kan vara svåra att hantera. Av det skälet vill jag uppmana alla mina bloggläsare att reagera när ni möts av uttryck som butiksnäring och ”butiksdöden”, eftersom de har en sådan negativ klang och andas konservatism och gammal logik. Föreslå istället att vi använder begrepp som ”handelsnäring” eller möjligen ”detaljhandel”. Men inse att vi måste vara öppna för att i dessa begrepp tillåta så många fler förklaringar än tidigare.

Att handelsnäringen är under transformation tror jag inte har undkommit någon, men vi bör välkomna förändringar och ta vara på alla möjligheter som ett förändrat handelslandskap ger oss. Istället för att dyster konstatera att orter som Kinna, Svenljunga, Tranemo m.fl. kommer att få det tufft om butiksdöden slår igenom, så kan vi satsa energi och kraft på att utveckla nya handelsformat där. Vad sägs t.ex. om självservicebutiker, som den i Skåne? Det kan du läsa mer om i HD, eller klicka på den här länken. Sådana butiker skulle kanske vara lönsamma även på riktigt små orter. I förtätade stadskärnor som t.ex. Borås finns också en enorm potential att förfina och utveckla helt nya handelsformat, format som kombinerar både ”e-handel” och ”butikshandel” på ett strålande sätt och som kanske i ännu högre grad kan bidra till god livskvalitet. Men vi måste akta oss för att dras med i en polariseringsdiskussion där jag menar att de som driver debatt genom att hålla isär e-handel och butikshandel ibland har en egen och dold agenda.

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13189 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2219-1525

Search in DiVA

Show all publications