Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 239) Show all publications
Lindberg, U., Salomonson, N., Sundström, M. & Wendin, K. (2018). Consumer perception and behavior in the retail foodscape – A study of chilled groceries. Journal of Retailing and Consumer Services, 40, 1-7
Open this publication in new window or tab >>Consumer perception and behavior in the retail foodscape – A study of chilled groceries
2018 (English)In: Journal of Retailing and Consumer Services, ISSN 0969-6989, E-ISSN 1873-1384, Vol. 40, p. 1-7Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In the retail grocery business, new competitors such as pure e-commerce players are growing fast, and, in order to compete, ‘brick and mortar’ stores such as supermarkets need to become more professional at providing excellent customer service, and to use the physical servicescape as the main competitive advantages. However, supermarkets also face a challenge to offer consumers high quality products while at the same time providing a pleasant and functional servicescape. Products like groceries often need to be stored in cabinets due to strict regulations and in order to maintain correct temperatures. Some of these cabinets have doors which make them more energy-efficient (Evans et al., 2007 ;  Faramarzi et al., 2002), reduces costs, and contributes to grocery quality, but it can also affect the perceived servicescape, and risk a negative impact on sales (Waide, 2014; Kauffeld, 2015). For example, moisture from the atmosphere that condenses on the inside of the door glass (Fricke and Bansal, 2015) may make the cabinets less transparent, and doors can obstruct consumers from passing by. Thus, having chilled groceries in cabinets with doors can be both beneficial and problematic. However, no studies have been conducted on how open (no doors) or closed (with doors) cabinets for chilled groceries impact consumer perception and behavior. Hence, the purpose of the study is to contribute to an understanding of how consumers behave and what they perceive when shopping chilled groceries from cabinets with doors and without doors in the supermarket.

Based on a qualitative research approach, combining in-store observations and focus group interviews, and focusing on Bitner's (1992) three environmental variables in the servicescape, i.e. (1) ambient condition, (2) space and functions, and (3) signs, symbols and artifacts, the study investigates the question: do open or closed cabinets for chilled groceries in the supermarket impact consumer perception and behavior, and if so, how?

Our results indicate that consumers’ behavior and perceptions of the foodscape differ when there are doors or no doors on the cabinets. The paper thereby contributes to servicescape research by focusing on a particular part of supermarkets – the foodscape for chilled groceries–and by enhancing the understanding of environmental variables in the servicescape. The results further show how doors lead to different forms of approach or avoidance behavior in terms of accessibility and that consumers’ vision, olfaction and tactility all influence consumers’ perceptions of freshness and cleanliness in relation to doors or no doors. Our results also have practical implications for retailers who are designing new stores or considering changes in existing store layouts.

Keywords
grocery retail, consumer behavior, consumer perception, servicescape, foodscape
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Resource Recovery
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-12572 (URN)10.1016/j.jretconser.2017.09.001 (DOI)
Funder
Swedish Retail and Wholesale Development Council
Available from: 2017-09-13 Created: 2017-09-13 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Sundström, M. (2018). House of Knowledge. Borås
Open this publication in new window or tab >>House of Knowledge
2018 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Det står klart att digitaliseringen kommer att förändra hela handeln, vem som samarbetar med vem, vad som är värdefullt och vad som kan prissättas, vad som säljs, hur kommunikationen ser ut, hur leveranser äger rum, hur butiker utformas och hur samhällena byggs och förändras. Listan kan göras hur lång som helst, och vi vet att effekterna av en digitaliserad handel är stora och inte enbart berör en växande e-handel. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att spelplanen för handeln skrivs om, där ett exempel är att det inte längre är relevant att diskutera e-handelns hot och butiksdöden. Allt är handel och vi måste se större på fenomenet och förbereda oss för en ny sorts handel, som i sin tur kommer att påverka hur våra samhällen ser ut, var vi möts och hur de offentliga rummen ser ut, men även vilka som kommer att arbeta med handel. Detta pratade bl.a. Martin Linder (Unionens ordförande) under ett seminarium på Almedalen. Något som var särskilt intressant var att han betonade kraven på specialistkompetenser, men även behovet av att investera i teknik. Det här kan man lyssna på bara några minuter in i live-sändningen via denna länk.

Det står också klart att handelsnäringen behöver hjälp för att möjliggöra smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Handelssektorn behöver nya insikter vad gäller kärnan i hur framtidens affärer ska bedrivas. Det kan t.ex. handla om vad handeln ska ta betalt för i framtiden? Om konkurrensen blir så hård så att det enbart är de riktigt stora aktörerna som kommer att sälja produkter till de lägsta priserna, vad ska då en mindre aktörer kunna konkurrera med? Kanske kan det återigen bli relevant att ta betalt för andra saker än produkter? Förr i tiden så ansåg man t.ex. i livsmedelshandeln att det var tidsödande och ineffektivt att erbjuda manuell betjäning över disk, men nu kanske den typen av service kan bli en konkurrensfördel? Ibland kanske kunden inte vill vara så rationell och effektiv utan vill ha något annat när man handlar mat; tips, recept, råd, smakprov, samtal med andra kunder etc? Den typen av kundmöten skulle kunna vara så värdefulla så att kunderna är beredda att betala? Nu är kanske Systembolaget inte det bästa exemplet eftersom de agerar på marknaden med andra förutsättningar, men ni som besökt någon av deras butiker förstår säkert vad jag menar. Deras service, kompetens, rådgivning och kundbemötande är extraordinärt bra!

 

 

Tack vare digitalisering o medföljande globalisering har jag under lång tid predikat för det uppenbara behovet av att starta en Tankesmedja för handelsnäringen där man tar större hänsyn till mjukare värden för konsumenter och att man också arbetar för den hållbara stadsutvecklingen och att nya typer av tjänster vävs in i framtidens handel. Om en sådan Tankesmedja skulle startas är jag säker på att många skulle vilja delta, för jag har förstått att det är många som tänker som jag. Man har en annan vision än likriktade stor-aktörer som erbjuder låga priser med tveksam kvalitet och miljöförkastliga leveranser. Man ser att handeln borde gå åt ett annat håll, men man inser också att det i så fall är dags att formulera visioner, resonera och diskutera kring innovation för handel och driva frågor som gör att handeln utvecklas till ett fenomen som är bra för de många människorna. En sådan Tankesmedja skulle t.ex. kunna ha namnet House of Knowledge och ligga i Borås. Håller ni inte med mig?!

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2018
Keywords
handel, detaljhandel, tankesmedja, House of Knowledge
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-14927 (URN)
Available from: 2018-08-10 Created: 2018-08-10 Last updated: 2018-08-10Bibliographically approved
Sundström, M. (2018). Liggetid i sommartid. Borås
Open this publication in new window or tab >>Liggetid i sommartid
2018 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Jag är kanske inte världens mest planerade konsument, men tror ändå inte att jag hör till de riktigt udda. Ibland gör jag helt enkelt fel. Precis innan det var dags för en dryg 3-veckors-semesterresa kom jag på att schampot var slut och att jag måste fylla på. Något jag vanligtvis gör på nätet och något som jag gjorde även denna gång. Precis när jag lagt min order och gjort en direktbetalning kom jag på att "shit, jag åker ju om tre dagar, hoppas verkligen att leveransen kommer innan dess". När det så bara återstod en dag innan jag skulle resa fick jag helt enkelt inse att paketet skulle komma först när jag var utomlands. Hur gör man då?Jag gick till den utlämningsplats där jag alltid hämtar mina paket och pratade med ägaren. Tänkte i min enfald att jag bara kunde informera henne om läget och fråga om det gick att lösa på något sätt. Kanske om jag visade upp mitt leg där och då och sedan tog en kopia på legitimationen, så att min vuxna dotter kunde gå dit dagen efter och hämta paketet. (Jag skulle nämligen resa utomlands och hyra bil där vilket innebar att jag var tvungen att ha med mig både pass och körkort)Men det gick inte. Istället fick jag veta att jag skulle ringa till PostNord och begära förlängd liggetid på försändelsen. Sagt och gjort, efter ca 30 minuters kötid i telefon fick jag äntligen prata med någon och framförde mitt ärende. "Javisst, förlängd liggetid kunde jag visst få. Men det kostade 200 kronor" "200 kronor frågade jag? Varför ska jag betala det?"Enligt mannen på PostNord så var det en avgift som skulle betalas, punkt slut, varpå jag frågade vad som händer om jag inte betalar avgiften. Svaret jag fick var då att "paketet skickas tillbaka till ursprungsavsändaren". Så där stod jag, med ett inköp som jag hade betalat, som skulle komma fram när jag var bortrest, och som därefter skulle skickas tillbaka till e-handelsföretaget, givet att jag inte betalade 200 kronor till PostNord. En minst sagt knepig situation.Efter lite funderande mailade jag istället direkt till ehandelsföretaget - Lyko och fick svar av Vendela på kundtjänst. Det tog ungefär två sekunder för henne att lösa mitt problem genom att snabbt meddela att hon löste förlängd liggetid. Jag fick själv välja hur många veckor extra som paketet skulle ligga innan jag hämtade ut det. Tack för den hjälpen Lyko och Vendela! Det kallar jag kundvärde!!

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2018
Keywords
PostNord, liggetid, e-handel, leverans, utlämning
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-14928 (URN)
Available from: 2018-08-10 Created: 2018-08-10 Last updated: 2018-08-10Bibliographically approved
Sundström, M. (2018). Logistik och Supply Chain från PostNord: Kundinsikt. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Logistik och Supply Chain från PostNord: Kundinsikt
2018 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Att analysera och förstå sina kunders drivkrafter, attityder och beteenden - kundinsikt - är vitalt i dagens konkurrensutsatta affärsliv. Med hjälp av både kvaliativa och kvantitativa metoder kan du skapa en djup förståelse för dina kunders siutation och behov och utveckla de logistiklösningar som kunden behöver. Vid rundabordssamtalet om Kundinsikt diskuteras tmaningar och framgångsfaktorer för att skapa Kundinsikt. Mevdverkande under samtalet är Malin Sundström, konsumentforskare från Högskolan i Borås, Jenny Vesterlund, logistikchef e-handel Kicks, Kalle Jonsson, logistikchef Telia Sverige och Mats LIndgren, director consulting på PostNord Insight. Samtalet leds av Stefan Karlöf, chefredaktör för tidningen Supply Chain Effect. Avsnittet är producerat av Markus Trautmann, PostNord i samarbete med produktionsbolaget Filt och Stefan Karlöf, Supply Chain Effect. 

Place, publisher, year, pages
Stockholm: , 2018
Keywords
PostNord, logistik, Logistik och Supply Chain, podcast, hållbarhet
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-14930 (URN)
Available from: 2018-08-10 Created: 2018-08-10 Last updated: 2018-08-10Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Alla vägar bär till ... Holsljunga!: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås
Open this publication in new window or tab >>Alla vägar bär till ... Holsljunga!: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Imorse fick jag ett mess från en bekant i Stockholm som har sommarstuga i Holsljunga av alla ställen. Minns när Anette och jag träffades för knappt ett år sedan då hon, som i förbifarten, nämnde att hon hade stuga på landet i mina trakter runt Borås. Och att jag blev så förvånad när hon sa Holsljunga. För jag är född och uppvuxen där och älskar platsen där jag känner så många och har så många trevliga minnen och vänner. Tänk vad märkligt att just hon hade stuga i Holsljunga.

Idag var jag på ett spännande möte med en annan bekant från Stockholm som ville prata handelsutveckling, framtidsfrågor, innovation och ledarskap. Annika var på tillfälligt besök i Borås och vi satt på Tant Grön i ett samtal som bara blev mer och mer spännande ju längre tiden gick. Vi avhandlade inte bara gamla strukturer och ålderdomligt ledarskap, utan också fräscha idéer och innovationsplattformar som enligt vår mening, enbart leder till succé!! Och vi började också spåna om skönlitterära tankar, våra egna drivkrafter och varför vi tycker det är så spännande att se sina medarbetare växa. Kort sagt: vi fann varandra på ett nästan märkligt intimt sätt. När vi skulle säga hej då efter två timmar kunde jag inte låta bli att fråga var hon bodde, nu när hon var i Borås och hälsade på.

I Holsljunga var svaret!! Och plötsligt kändes det inte märkligt längre att möta någon som man klickade med så direkt. Kanske inte alla, men många vägar, tycks bära till Holsljunga.

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13220 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Arbeta med innovation: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås
Open this publication in new window or tab >>Arbeta med innovation: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Igår träffade jag några pigga tjejer från Modeinkubatorn (eller FashionInk som de heter nu). De ville veta hur jag ser på innovation och hur jag arbetar med det. En fråga som gav mig lite tid reflektion. Och här kommer ett svar som jag tror att fler än Modeinkubatorn kan ha nytta av:

Vill man åstadkomma förbättring och utveckla bra idéer måste man börja med ett gott ledarskap. De allra flesta människor har nämligen inte alls något emot förändring – MEN – de vill inte bli förändrade!

För en god ledare innebär denna ”sanning” att man måste våga släppa lite av kontrollen. Om någon i ditt företag har en lysande idé, låt dem springa med den. Att ge andra människor ansvar kan vara extremt effektivt när man kör ett företag framåt. Låt dem ”äga projektet” vilket gör dem ensam ansvariga för resultaten.

        

En annan sanning är att det som är roligt och det som är arbete inte nödvändigtvis behöver vara olika saker. Se till att medarbetarna har är kul på jobbet. Då skapar du en miljö där kreativitet och innovation kan blomstra. Ett råd är att inte vara rädd för att upplevas som lite konstig (tro mig, de gånger som jag upplevts vara konstig går inte att räkna). Lite galenskap kan göra under, speciellt när det gäller vad dina anställda kan uppnå.

Uppskattning och tack är också åtgärder som man kan komma oväntat långt med. Tacka dina medarbetare för det arbete de redan gör. Det kan vara små saker i vardagen som förtjänar ett tack; en bra presentation, en hjälpande hand till en kollega, att någon plockar ur diskmaskinen, listan kan göras hur lång som helst. Att komma fram till en ny idé kräver både ansträngning och tid, så det är superviktigt att ge feedback så fort man kan. Om du ber om innovativa idéer, bör du också ha ett feedbacksystem där idéns styrkor och svagheter utvärderas. Du kan också skapa ett system där andra medarbetare kan rösta på idéer och kommentera, eller arrangera någon form av workshop.

Sammantaget så handlar innovation väldigt mycket om att uppmuntra till samarbete. Det är så de bästa idéerna kommer fram. Och bra samarbete kan ske om människor känner tillit till varandra. Det där är kanske ledarnas viktigaste uppgift.

Lyssna på Simon Sinek när han pratar om ledarskap, empati och att inte vara rädd för att göra fel. En fantastisk presentation av en fascinerande människa och en stor förebild för många.

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13238 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Artificiell intelligens - eller Hubot: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås
Open this publication in new window or tab >>Artificiell intelligens - eller Hubot: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

AI är hett, precis lika hett som robotteknik. I kombination är det superhett!! Men vad innebär egentligen AI och på vilket sätt är det så revolutionerande för handeln? Vi har ju sedan ganska lång tid tillbaka börjat vänja oss vid nästan påträngande och kusligt säkra erbjudanden som dyker upp i vårt FB-flöde eller IG-flöde. Den typen av träffsäkerhet som kommer av en effektiv prognosticeringsalgoritm. Men vad är skillnaden mellan det och artificiell intelligens? Jo, AI är maskiner som kan tänka och det fullständigt kryllar av maskiner, applikationer och produkter som är baserade på tekniken.

Här är ett exempel: Du står i hallen och tar bilnyckeln i handen, färdig att gå ut till bilen och hämta upp barnen på fritids. När du precis stoppar bilnyckeln i fickan får du ett röstmeddelande som säger ”Det verkar som att du kommer att göra slut på mjölken redan imorgon bitti och mataffären har också ett bra pris på yoghurt som du använder ofta. Vill du att jag lägger en order till butiken?” Du säger ”ja” och ordern går iväg, och du vet att du kan svänga förbi utlämningen vid butiken på väg hem efter att ha hämtat barnen och dina livsmedel finns packade i en påse. Den typen av tjänst finns redan idag på vissa platser och bygger på artificiell intelligens. Kanske inte så märkvärdigt, men ändå ett första steg mot helt nya tjänster. Och i frontlinjen för denna utveckling står Amazon och Echo (Alexa), en intelligent personlig assistent. En hubot helt enkelt!

        

Det som är spännande i min värld är just kopplingen mellan förutsägande detaljhandel (med hjälp av algoritmer), teknikintresserade konsumenter och möjligheten att effektivisera vardagliga köp, både före, under och efter själva beslutet. Men många som använder Alexa tycker att det är en praktisk hjälp i flera olika sammanhang, t.ex. att alltid få hjälp med information, svar på återkommande frågor som vad klockan är, vilken dag det är, hur något stavas osv. Det ska bli så spännande att se hur snabbt utvecklingen inom AI och hubotar går just för detaljhandeln. Jag kan knappt vänta!

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13194 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Att dela är bra!: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås
Open this publication in new window or tab >>Att dela är bra!: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Kan delningsekonomin vara ett sätt att göra konsumtion mer effektiv och hållbar? Att gå från ägandet av en vara till enbart ”tillgång” av en vara eller tjänst kittlar tanken för de företag som söker efter nya affärsmodeller. Men hur kommer det att påverka företag och hur kommer det att påverka handeln? Hur mycket kan vi och vill vi dela? Och är det bra att dela? För de av er som vill läsa mer om delningsekonomin rekommenderar jag varmt Tietos rapport ”Sharing is Caring!”, som visar en ny värdegrund för ägandet.

Jag som är född i en stor syskonskara är van vid att dela. Ibland har jag tyckt om det och ibland har jag avskytt det. Jag minns när vi var små och behövde något ytterplagg t.ex., då tyckte pappa att vi först skulle gå upp på vinden och se om det inte fanns någon ”avlagd jacka” som passade. Det var inte så kul när man blev lite äldre, men när jag var liten var det spännande. Att gå upp på vinden och ”shoppa”; välja bland kartonger och lådor och leta efter något som kunde passa och som jag ville ha. Att dela var något naturligt i min familj.

När jag funderar över delningsekonomin och hur den kommer att påverka handeln blir jag ibland bekymrad och ibland glad. Glad blir jag därför att jag ser hur producenter och varumärkesägare så tidigt hakar på och tar täten i den här utvecklingen. Ett exempel är Husqvarnas pilotprojekt för uthyrning av trädgårdsverktyg i Bromma Blocks. Andra svenska exempel som handeln står för är prenumerationstjänster som Snowbox (smycken), Sniph (parfymer) och Bakboxen (bakprojekt).

        

Men än så länge lyser de stora handelsaktörerna med sin frånvaro när det gäller delningsekonomin och nya tjänster. Det gör mig bekymrad. För om någon aktör skulle kunna sätta riktig fart på delningsekonomin så är det de stora detaljhandelsaktörerna. De som har effektiv logistik, stora marknadsandelar och systemlösningar som kan hantera många transaktioner. Men vem vet, kanske ligger de redan i startgroparna och kanske får vi snart se erbjudanden som bygger på delande istället för ägande ifrån t.ex. H&M, IKEA och Axel Jonsson?

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13211 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Borås är en lämplig innovationsplats för handel!: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås
Open this publication in new window or tab >>Borås är en lämplig innovationsplats för handel!: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

När man frågar handelsaktörer hur de ser på sin egen innovationsförmåga är svaret ofta ganska dyster. De vet inte riktigt vad en innovation är och betraktar inte sig själva som särskilt nytänkande. Men skrapar man lite på ytan och börjar resonera kring begreppet innovation händer det något; då inser ganska många att handeln faktiskt är en aktör som bidar med nya lösningar. Ta bara självscanningen, leveranstjänster som click-and-collect, eller handelns egna varumärken som några exempel.

Ibland brukar man säga att handelns innovationsarbete är helt omvänt från t.ex. industrins. I början av ett innovationsarbete krävs för industrins del ett stort kapital. När lanseringen är gjord kostar det nästan ingenting. Inom handeln är det precis tvärtom. Det kostar lite i början men om något väl ska lanseras kommer stora kostnader då det ska rullas ut i t.ex. ett helt butiksnät. Handeln arbetar också med innovationer som har mer med affärsutveckling och affärsmodellering att göra, än rena tekniska nyheter. Och det krävs djup förståelse för hur affärsverksamheten fungerar och mycket kreativitet och idérikedom för att utveckla och förändra modellerna. Detta arbete tror handelsaktörerna själva sällan är ett innovationsarbete, utan pratar om vanlig affärsutveckling. Inget kan vara mer felaktigt. Handeln ÄR duktig på innovation och håller VISST på med forskning!! De utvecklar ständigt partnersamarbeten där leverantörer och konsumenter bjuds in som medproducenter och de skapar både nya produkter, nya leveranssätt och nya betalningslösningar. Men det behövs innovationsmiljöer för sådant arbete, platser där man känner sig välkommen att diskutera och presentera sina tankar. Platser där det finns intellektuella resurser, nyfikenhet och flervetenskapliga nätverk.

Jag som forskare skulle gärna se att handeln i Sverige fick fler nya innovationsplatser där man kan mötas och där forskning och innovation kan bli det nav som driver nya idéer. Det behövs en innovationsplats för handeln som utgörs av en anpassningsbar miljö baserad på aktiviteter, där möjlighet att överföra kunskap mellan studenter, forskare och näringsliv stimuleras maximalt. Det behöver också vara en plats som bidrar till att bygga starka och långsiktiga relationer där näringslivet på sikt kan använda miljön för att hitta morgondagens arbetskraft. Och i detta sammanhang kommer Högskolan i Borås in som en mycket lämplig aktör för sådana tankar. SIIR har under flera år medvetet arbetat med att stärka handelns kompetenser och vill gärna kunna erbjuda ännu fler företag möjligheten att utvecklas.

        

Handeln är en del i den växande tjänstenäringen, och är tillsammans med varuproducerande industriföretag en starkt bidragande kraft till sysselsättning och tillväxt i landet. Det faktum att handeln är en bransch som påverkas enormt av den pågående digitaliseringen är solklar. Det står klart att digitaliseringen kommer att förändra hur affärer görs, hur avtal skrivs, vem vi samarbetar med, hur betalningar görs, var vi tar betalt, vad vi säljer, vem som bär ansvar, hur vi kommunicerar, hur vi levererar, hur vi bygger butiker. Listan kan göras hur lång som helst. Effekterna av en digitaliserad handel är enorma och berör inte enbart en växande e-handel. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att spelplanen för handeln skrivs om. För handeln gäller det att ligga i framkant för att kunna leva upp till de ökade kraven och en ny handelslogik där allt kan köpas varifrån som helst och när som helst. Det är tydligt att IT är en affärskritisk fråga hos många affärsansvariga och det är också tydligt att det behövs mycket mer forskning om handel och IT. Det är tydligt att de som kommer att lyckas är de företag som använder digitala lösningar för att komma närmare kunderna och som förstår deras problem och utmaningar. Det är tydligt att det finns ett stort kunskapsbehov för att möta näringens sammantagna utmaningar och att det är angeläget att etablera en innovationsmiljö för just dessa frågor.

Om jag får besvara frågan ”behövs det en innovationsplats för handeln” blir svaret ett rungande ”JA!!!” Och jag hoppas att jag inte är ensam om att tycka så? Jag hoppas också att många fler än jag tycker att Borås är den naturliga platsen för en sådan satsning och att det självklart borde vara SIIR som får ett sådant uppdrag!! Det skulle bli en vetenskapspark med riktig impact:-) 

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13203 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Sundström, M. (2017). Boråsföretag med briljant idé: Handelsbloggen 7H Affärer. Borås
Open this publication in new window or tab >>Boråsföretag med briljant idé: Handelsbloggen 7H Affärer
2017 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Jag tror att de flesta av oss någon gång besökt McDonalds eller någon annan snabb-mats-kedja. Och jag tror också att många av oss känt oss ganska ofräscha efteråt, att vi känner oss lite skamsna för att vi äter junk-food och framför allt friterad mat. Men ändå kan vi inte låta bli. Ibland tar suget över och vi ger vika, vi äter hamburgare och pommes frites och tänker att det ska dröja länge tills nästa gång. Men just nu var det sååå gott. För alla er kan jag meddela att vi kanske snart slipper detta dåliga samvete. För EatGood med huvudkontor i Borås, har kommit på en ny teknik för att fritera med ånga och varmluft istället för frityrolja. Borås Tidning och Sjuhärads Affärer hade för ett tag sedan en intressant artikel om företaget och jag gick igång på deras idé.

Och det som är lite kul med affärsidén för EatGood är att utveckla teknik och produkter som möjliggör mer hälsosam tillagning av traditionella livsmedel utan att människor behöver ändra sina vanor. Det där, kära bloggläsare, är verkligen att slå huvudet på spiken! För när det gäller förhållandet mellan hälsa och matvanor så finns det en inneboende motsats, nämligen att alla vill vara hälsosamma, men, om vi inte från början skapat oss en hälsosam livsstil, så är det enormt svårt att bryta sina matvanor. Människor försöker och de kämpar. Vi vet vad som är bra, men vi kan inte sluta tänka på det som är gott och det som vi är vana att äta. Det är fullständigt lysande att lyckas utveckla en lösning som kan frigöra människorna från kampen mellan vad man bör och vad man är van vid. Jag tror mycket på den här typen av lösningar, där innovationer tas fram med utgångpunkt i människors vardag och hur det mänskliga beteendet ser ut. För det blir ju så mycket svårare om vi gör tvärtom – om vi utgår från att det människor gör är felaktigt och att vi måste omvända dem.

Kostnaden för sjukvård relaterad till fetma och övervikt i USA är 3 gånger så hög som hela landets försvarsbudget. Många är överens om att en viktig orsak till det här är att amerikaner äter fel sorts mat och att de ofta väljer billig snabbmat. Men det är mer eller mindre omöjligt att försöka lösa problematiken genom utbildning och förändrad inställning till hälsosam mat. Av det skälet är den här innovationen lysande, eftersom den tillåter att samma mat serveras, men att den blir mycket bättre ur hälsosynpunkt. Kanske kan EatGood också bidra till att den skamfilade snabbmats-branschen får en bättre image, och att vi kommer att få se restaurangkedjor som kommer att kunna servera mer hälsosam mat.

        

Fast å andra sidan kanske det är som någon på Facebook sa när jag kommenterade det briljanta i EatGoods affärsidé:

När folk vill synda så syndar de.. Det tror jag man skall komma ihåg, folk vet att man bör vara hälsosam men livet skall vara gott. Hur bra går egentligen ”kalori-snål” öl och sockerfritt vin liksom..

Låt oss hoppas att den inställningen tillhör en minoritet av svenskarna. För det verkar ju dumt att välja ohälsosam mat bara för att den är ohälsosam, särskilt om det nu kommer att finnas alternativ som smakar precis lika bra. Jag är i alla fall säker på att jag kommer följa EatGoods utveckling med intresse framöver.

Place, publisher, year, pages
Borås: , 2017
National Category
Economics and Business
Research subject
Business and IT
Identifiers
urn:nbn:se:hb:diva-13197 (URN)
Available from: 2017-12-17 Created: 2017-12-17 Last updated: 2017-12-18Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2219-1525

Search in DiVA

Show all publications