Biblioteken vid de svenska universiteten och högskolorna representerar ett lika mångskiftande och brett spektrum som lärosätena själva. Ett bibliotek vid ett traditionsrikt bredduniversitet skiljer sig på många sätt från biblioteket vid en specialiserad högskola. Men dessa skillnader till trots är det samma behov av stöd i kärnverksamheterna som biblioteken arbetar med att bemöta. I Stöd för forskning och utbildning: lärosätesbiblioteken i Sverige samlas texter som beskriver både skillnaden mellan olika lärosätesbibliotek och de gemensamma utmaningar som biblioteken möter, inte minst genom de förändringar som digitaliseringen och omställningen till öppen vetenskap medför för forskning och högre utbildning. Även frågor om hur lärosätenas bibliotek ingår i det allmänna biblioteksväsendet tillsammans med folk-, skol- och specialbibliotek tas upp i antologin. Författarna representerar en bred erfarenhet av verksamheten vid lärosätesbibliotek, både i roller som personal och ledning vid biblioteken och som användare i form av forskare.

Anvendelsen af lydbøger er steget kraftigt i de seneste år, og lydbøger bliver også i stigende grad udbudt til udlån på folkebibliotekerne. Derfor er det et højtaktuelt spørgsmål i biblioteksverdenen, hvordan lydbøger og digitale bøger generelt på-virker bibliotekernes virke og beholdning. Bibliotekerne satser på digitale projek-ter, som har til formål at fremme almindelige menneskers deltagelse i en digital mediekultur. Et skridt i denne retning er at lade digitale medier indgå i folke-bibliotekernes beholdning i form af e-bøger, film og lydbøger (jf. Norberg; Nowé Hedvall, Lindberg, Michnik & Ögland). Den trykte bog har hidtil haft en central position i folkebibliotekernes historie (Carlsson) og folkebiblioteker bliver oftest stærkt associeret med dette format (Kann-Christensen & Andersen): Bibliotek betyder netop bogsamling. Samtidig har folkebiblioteket historisk set også stil-let dokumenter i andre formater til rådighed (Shera). I kraft af den teknologi-ske udvikling er forskellige medieformer blevet inkluderet i de tjenester, som er tilgængelige på bibliotekerne (Preer; Hansson). Sammensætningen af det ma-teriale, som er tilgængeligt på bibliotekerne, er således ikke statisk, men i stadig udvikling.

Samhällsutvecklingen rullar på men bibliotek bestå ..? I år läggs för första gången en nationell svensk biblioteksstrategi fram för riksdagen. För vem har detta betydelse, och på vilket sätt? Enligt 2018 års SOM-data fortsätter den svenska allmänheten besöka bibliotek i relativt oförändrad grad. Likaså bedöms förtroendet för bibliotek vara fortsatt högt. Precis som tidigare år syns ett samband mellan biblioteksbesök och internetanvändning, men sambandet ser olika ut beroende på vad användaren gör på internet. Samtidigt visar tidigare studier att olika grupper använder bibliotek i olika stor utsträckning beroende på ålder, utbildningsgrad och boendeort. I detta SOMkapitel riktar vi fokus mot bibliotekens användare men vi ser bortom de variabler som vanligtvis brukar inkluderas – vilka är användarna bortom sin ålder, utbildningsgrad och boendeort? Vilka aktiviteter ägnar de sig åt? Vilka politiska preferenser har de? Och vilken inställning har de till sin omgivning?