The aim of this article is to conduct a systematic review of articles on climate change in religious education found through scholarly databases. Five database searches have been conducted, resulting in 49 academic journal articles. The results are categorized into studies that focus on theory and methodology, observations of existing practices, and quantitative studies on climate change. The key findings include the recognition of an environmental crisis and the cultivation of hope regarding climate change. It demonstrates that religious education can play a crucial role in schools by addressing climate anxiety and fostering hope for a brighter future.

In the post-secular societies of Northern Europe, Christian denominations have had to re-construct their identities as educational agents. This article focuses on the Church of England and the Church of Sweden, and their changed self-identification as expressed in their educational policy documents. Whereas the Church of England’sdiscourses are of partnership and business competition, the Church of Sweden’sdiscourses are about the Apocalypse and external threats. These approaches areanalysed using Habermas’ concept of religion, identifying a transformation of religious language into secular argumentation to become viable in the secular public space. The question posed is: “Is theology becoming a losing proposition in Northern Europe?"

The climate crisis, with its global reach, demands diverse solutions, yet many religious education curricula, for example in Swedish schools, lack climate-focused content. Given that climate change disproportionately affects different regions, a postcolonial perspective is crucial in understanding the disparity between the crisis’s causers and victims. Religions contribute diverse ethical frameworks and spiritual resources, providing both identity and hope in the face of ecological anxiety. By integrating climate concerns into religious education, students can engage with concepts such as eco-theology, climate justice, and the spiritual responsibilities of humans toward nature. This integration fosters critical discussions on the socio-political roles of global religious institutions, such as the World Council of Churches can serve as platforms for dialogue and cooperation. The paper will also discuss the collaborative development of educational materials, highlighting the importance of cooperative work between educators, theologians, and interfaith groups. By drawing on examples from various religious traditions, the paper emphasises the potential of religious education to offer constructive, globally unified responses to the climate crisis while respecting the plurality of religious experiences.

Klimatfrågan har blivit en framträdande fråga i medierna. Trots rikligt med material omämnet inom olika ämnen, brister det inom religionskunskapen på svenska skolor. Det finnsdock tillgängligt material – men på andra språk och för andra utbildningsystem än det ickekonfessionellasvenska. Denna artikel fungerar som en lista över webbplatser med arbetsmaterialom religion och klimat samt presenterar flera exempel på klimattutalanden frånreligiösa företrädare. Syftet är att med denna översikt öppna upp möjligheter för svenskareligionslärare att undervisa om klimatfrågan genom att erbjuda en kombination av godaexempel och allsidiga perspektiv.

The keynote speech explores the organisation, trends, and future of Practical Theology (PT) and Religious Education (RE) in Sweden in the year 2024. It covers the history of RE and PT in Swedish Higher Education, noting changes post-1994 with non-confessional education and the split of church and state in 2000. Current trends highlight the complexity of non-confessionality, the rise of minority perspectives, and the integration of digital religiosity and globalisation themes. Looking ahead, the presentation anticipates increased interdisciplinary cooperation and Nordic networks, alongside potential challenges such as the marginalisation of these subjects and the risk of RE becoming voluntary in schools.

Innehåll

s. 4 Religion och klimatfrågan – om varför religionskunskapen behövs för att förändra vår värld, Viktor Aldrin

s.6 Mizan – Klimat- och miljöskydd ur ett muslimskt perspektiv, Mehwish Shahid Dar

s. 10 Undervisning i hållbar utvecklinginom ämnet religionskunskap, Laura Segura

s. 12 Climate Optimism: CelebratingSystemic Change Around the World av Zahra Biabani, Christian Benjaminsson recenserar

s. 15 Jobba med klimatfrågan i religionskunskapen. Tips på arbetsmaterial, Viktor Aldrin

Detta temanummer handlar om en av vår tids mest omdiskuterade ämnen – klimatförändringarna.Samtidigt saknas klimat som tema i skolans religionskunskap. Innebär det attman som lärare enbart ska behandla klimatfrågor om det finns tid över? Religion bidrarmed viktiga erfarenheter till samhällets stora fråga.

Nyligen konstaterade FN:s 28:e klimatmöte attmålet med maximalt 1,5 graders temperaturökning redanhar passerats. Det innebär i sig att förutsättningarna förmänskligt liv på planeten Jorden förändras i sådan grad attstora områden snart inte längre kommer att vara beboeligasamt att även Sverige kommer att drabbas av havshöjningarmed permanenta översvämningar i kuststäder. Driver vi sommänsklighet temperaturökningen bortom 3 grader, kommeringet mänskligt liv vara möjligt längre på vår planet. Fråganom hur livet i Sverige kommer att påverkas är inte längre omutan hur, på vilka sätt det går att begränsa skador samt vägarframåt för att reparera vår planets klimat.

Den konfessionella formningen av teologi- och pastor/präststudenterna måste ske utanför de akademiska studierna. Gillar man inte den ordningen finns tyvärr inget utrymme för utbildning på högskolenivå i Sverige, skriver Viktor Aldrin.

Slutreplik. Svenska pastors- och prästutbildningar kan inte argumentera mot statliga granskande myndigheter och offentliga aktörer utifrån religiösa behov och ideal, utan kan enbart bli förstådda utifrån ett sekulärt perspektiv, skriver Viktor Aldrin.