Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Levinsson, Magnus
Publikationer (10 of 31) Visa alla publikationer
Agnafors, M. & Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats: Det vetenskapliga arbetets grundstruktur. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att tänka uppsats: Det vetenskapliga arbetets grundstruktur
2019 (Svenska)Bok (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Det här är ingen vanlig uppsatshandbok. ATT TÄNKA UPPSATS stannar inte vid en genomgång av uppsatsens olika delar, utan ger läsaren en förståelse för kärnan i det vetenskapliga skrivandet och tänkandet. Med kunskap om det vetenskapliga arbetets grundstruktur - tänket bakom - är det lättare att förstå vilken roll de olika delarna i en uppsats spelar, och att bygga upp en uppsats av god vetenskaplig kvalitet.

Genom att ta till sig det vetenskapliga tänket tidigt i utbildningen blir det möjligt att träna upp förmågan att arbeta med vetenskapliga texter redan innan det är dags för själva uppsatsskrivandet. För den som är bekant med hur vetenskapliga alster är uppbyggda är det lättare att kritiskt förhålla sig till befintlig vetenskaplig forskning, liksom till ovetenskapliga påståenden. Detta ger i sin tur också bättre förutsättningar att bli en skarp opponent och seminariedeltagare.

ATT TÄNKA UPPSATS hämtar exempel från framför allt det samhällsvetenskapliga området, men tänket bakom uppsatsskrivandet är tillämpbart på de flesta utbildningar.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019. s. 101
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hb:diva-22511 (URN)9789151102269 (ISBN)
Tillgänglig från: 2020-01-17 Skapad: 2020-01-17 Senast uppdaterad: 2020-01-17Bibliografiskt granskad
Levinsson, M., Wahlqvist, B., Gustavsson, S., Aspelin, J. & Hasic, J. (2019). Mekatronik för alla? (1:1ed.). In: Anette Olin, Jonas Almqvist , Karim Hamza & Lisbeth Gyllander Torkildsen (Ed.), Didaktisk utvecklingdialog: Lärares och skolledares professionella utveckling (pp. 103-120). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mekatronik för alla?
Visa övriga...
2019 (Svenska)Ingår i: Didaktisk utvecklingdialog: Lärares och skolledares professionella utveckling / [ed] Anette Olin, Jonas Almqvist , Karim Hamza & Lisbeth Gyllander Torkildsen, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1:1, s. 103-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Upplaga: 1:1
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hb:diva-22512 (URN)978-91-44-12574-9 (ISBN)
Tillgänglig från: 2020-01-17 Skapad: 2020-01-17 Senast uppdaterad: 2020-01-17Bibliografiskt granskad
Levinsson, M. & Norlund, A. (2018). En samtida diskurs om hjärnans betydelse för undervisning och lärande: Kritisk analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter. Utbildning och Lärande / Education and Learning, 7-25
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>En samtida diskurs om hjärnans betydelse för undervisning och lärande: Kritisk analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter
2018 (Svenska)Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, s. 7-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The aim of this article is to shed light on 1) how representatives of a certain research field, i.e. neuroscience, view problems in the classroom and 2) how and by whom these problems should be addressed. This is done through a critical discourse analysis of four strategically selected articles published in two teacher union journals where neuroscientifically oriented researchers and teachers are interviewed about the potential of brain-based education. Our analysis follows five steps. Firstly, we identify how the problem of learning is constructed by neuroscientists and teacher union journals in combination and, secondly, what measures are suggested as appropriate to address the problem. In a third step, we identify the network of practices in which interviewed neuroscientists make up the hub. Towards the end, we report the inconsistencies and gaps emerging from the analysis and reflect on potential methodological problems. The overall conclusion is that representatives of neuroscience apply brain research to teaching and learning in ways that de-professionalise teachers.

Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Forskningsämne
Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet
Identifikatorer
urn:nbn:se:hb:diva-15525 (URN)
Tillgänglig från: 2018-12-20 Skapad: 2018-12-20 Senast uppdaterad: 2019-01-11Bibliografiskt granskad
Norlund, A. & Levinsson, M. (2018). Förenklingar, myter och tveksam nytta. Pedagogiska Magasinet, 1(0705795736)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Förenklingar, myter och tveksam nytta
2018 (Svenska)Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, Vol. 1, nr 0705795736Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

Lärare översköljs av uppmaningar om att lära sig mer om hjärnan. Men neuropedagogiken är problematisk för skolan, skriver forskarna Anita Norlund och Magnus Levinsson.

Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete
Forskningsämne
Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet
Identifikatorer
urn:nbn:se:hb:diva-13866 (URN)
Tillgänglig från: 2018-03-22 Skapad: 2018-03-22 Senast uppdaterad: 2018-03-28Bibliografiskt granskad
Norlund, A. & Levinsson, M. (2018). Hjärnan är komplex, men tydligen inte undervisningen. Biologen (2)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hjärnan är komplex, men tydligen inte undervisningen
2018 (Svenska)Ingår i: Biologen, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:hb:diva-14233 (URN)
Tillgänglig från: 2018-05-23 Skapad: 2018-05-23 Senast uppdaterad: 2018-07-04Bibliografiskt granskad
Orlenius, K., Levinsson, M., Aldrin, V. & Strömberg, M. (2018). Samverkansmodell asylsökande och nyanlända: Slutrapport från ett pilotprojekt i samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Götene/Karlsborgs kommuner 2017/2018. Göteborg: Forskningsrådet för interkulturell dialog
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Samverkansmodell asylsökande och nyanlända: Slutrapport från ett pilotprojekt i samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Götene/Karlsborgs kommuner 2017/2018
2018 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

VGR:s forskningsråd för interkulturell dialog bedriver i samarbete med Högskolan i Borås följeforskning under projektperioden 2017-06-01 – 2018-06-30 i två pilotkommuner, Götene och Karlsborg. Ett övergripande syfte med projektet är att skapa en varaktig infrastruktur som förebygger utanförskap genom att dels möta upp de initiativ som kommer från flyktingarna själva, dels erbjuda behovsbaserade insatser under asyl- och etableringsfasen som leder till delaktighet i arbetsliv och samhället. En central del i projektet är att ta reda på hur så kallade Välkomstcenter i kommuner kan främja samverkan mellan kommun, myndigheter, civilsamhället samt asylsökande och nyanlända. Forskningsarbetet ska synliggöra och tydliggöra hinder och möjligheter i verksamheter som syftar till att i samverkan med skilda aktörer främja långsiktigt hållbar utveckling, socialt och ekonomiskt. Rapporten ska ge ett underlag för VGR:s ställningstagande om huruvida erfarenheter från testkommunerna kan fungera som modell i andra kommuner.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Forskningsrådet för interkulturell dialog, 2018
Nyckelord
asylsökande, nyanlända, mottagning, integration, samverkan, götene kommun, karlsborgs kommun
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete
Forskningsämne
Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet
Identifikatorer
urn:nbn:se:hb:diva-15062 (URN)
Projekt
Välkomstcenter/medborgarkontor för asylsökande och nyanlända - samverkansmodeller
Forskningsfinansiär
Västra Götalandsregionen
Tillgänglig från: 2018-09-05 Skapad: 2018-09-05 Senast uppdaterad: 2018-10-09
Levinsson, M. (2018). Skolforskningsinstitutet, konfigurativa översikter och undervisningens komplexitet. Pedagogisk forskning i Sverige, 1-20
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Skolforskningsinstitutet, konfigurativa översikter och undervisningens komplexitet
2018 (Svenska)Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Epub ahead of print
Abstract [sv]

Kraven på evidensbaserad utbildning har drivit fram en rad initiativ som avser att minska det förmodade gapet mellan forskning, politik och praktik. Bland dessa initiativ finns etableringen av särskilda organisationer—så kallade mäklarorganisationer—med uppgift att syntetisera resultaten av utbildningsvetenskaplig forskning. I Sverige har Skolforskningsinstitutet inrättats för att genomföra systematiska översikter inom skolans och förskolans område. Skolforskningsinstitutet ska ge lärare bättre förutsättningar att undervisa med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Kritiker hävdar dock att mäklarorganisationer överlag prioriterar aggregativa översikter för att utvärdera effekterna av interventioner och att denna inriktning är mindre passande för komplexa områden som utbildning. I ljuset av Skolforskningsinstitutets uppdrag och den kritik som riktats mot systematiska översikter argumenterar jag i denna artikel för att institutets verksamhet bör inbegripa konfigurativa översikter. Konfigurativa översikter skulle ge Skolforskningsinstitutet bättre möjligheter att genomföra sitt uppdrag, framförallt eftersom konfigurativa format kan utarbetas för att: (1) understödja omdömen om vad som är utbildningsmässigt önskvärt; (2) inkludera studier från praktikutvecklande ansatser; samt (3) förmedla kunskap med potential att spela en kritisk roll i undervisningen.

Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hb:diva-15526 (URN)
Tillgänglig från: 2018-12-20 Skapad: 2018-12-20 Senast uppdaterad: 2019-01-11Bibliografiskt granskad
Levinsson, M. (2017). Bodily aspects of becoming and being a teacher. In: : . Paper presented at 4th International Symposium on Phenomenological Research in Education, Berlin Germany, September 18-20, 2017. Berlin
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Bodily aspects of becoming and being a teacher
2017 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Berlin: , 2017
Nationell ämneskategori
Didaktik
Forskningsämne
Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet
Identifikatorer
urn:nbn:se:hb:diva-12826 (URN)
Konferens
4th International Symposium on Phenomenological Research in Education, Berlin Germany, September 18-20, 2017
Tillgänglig från: 2017-10-10 Skapad: 2017-10-10 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
Levinsson, M. & Norlund, A. (2017). Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning: Analys av artikel i en lärarfacklig tidning.. In: : . Paper presented at Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13), Gothenburg Sweden, October 12-13, 2017.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning: Analys av artikel i en lärarfacklig tidning.
2017 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Filosofen Ian Hacking (2004) har med en kritisk hållning utsett det första århundradet av 2000-talet till ’hjärnans århundrade’. Med detta tycks följa en stärkt diskurs om hjärnans betydelse inte bara i allmänhet utan också i utbildning. Parallellt med denna löper diskursen om elevers försämrade kunskaper. Givet detta är syftet med vår presentation att bidra med en kritisk förståelse för, och analys av, hur elevers bristande lärande konstrueras som ett neurobiologiskt fenomen och vilka åtgärder som föreslås utifrån detta.

Som utgångspunkt för vår analys har vi en strategiskt vald artikel ur Lärarnas tidning. I artikeln görs det en stor poäng av att lärare behöver mer kunskap om tonårshjärnan för att kunna anpassa undervisningen efter just dessa elevers specifika behov och på så vis förbättra villkoren för deras lärande. För analysen har vi vänt oss till diskursanalytikern Norman Fairclough (2003) och följt en av flera av dennes övergripande analysnycklar. Denna hjälper oss att exempelvis visa i vilka nätverk av sociala praktiker som det aktuella fenomenet är placerat och uppstår. Vårt angreppssätt inkluderar en transitivitetsanalys byggd på systemisk-funktionell lingvistik (SFL). Med ett särskilt fokus på den ideationella metafunktionen undersöks hur erfarenheter framställs, vilka aktörer och aktiviteter som är inblandade och vilka omständigheterna är kring dessa aktiviteter.

Genom detta angreppssätt är vår ambition att förstå hur problemet med elevers bristande lärande är rotat i hur vårt sociala liv är ordnat, det vill säga vad som avgör att man idag letar förklaringar till ett framställt problem i neurologiska företeelser snarare än i didaktiska eller ideologiska. Den status som hjärnforskning har i förhållande till pedagogisk forskning tycks innebära en maktförskjutning som medför att forskare inom pedagogik och didaktik marginaliseras i den aktuella debatten om skolan. Nya fynd inom hjärnforskningen lyfts fram av olika intressenter som lösningen på elevernas sjunkande kunskapsresultat, dock utan att relatera dessa fynd till mer grundläggande pedagogiska och didaktiska frågor. I vår presentation drar vi slutsatser kring vad resultatet innebär för lärare, elever och underv

Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hb:diva-13157 (URN)
Konferens
Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13), Gothenburg Sweden, October 12-13, 2017
Tillgänglig från: 2017-12-12 Skapad: 2017-12-12 Senast uppdaterad: 2017-12-15Bibliografiskt granskad
Norlund, A. & Levinsson, M. (2017). Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning – analys av artikel i en lärarfacklig tidning.. In: : . Paper presented at Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13) ”Grammatik, kritik, didaktik”, Gothenburg Sweden, October 12–13, 2017. Ulricehamn
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning – analys av artikel i en lärarfacklig tidning.
2017 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning –

analys av artikel i en lärarfacklig tidning

Magnus Levinsson & Anita Norlund

Filosofen Ian Hacking (2004) har med en kritisk hållning utsett det första århundradet av 2000-talet till ’hjärnans århundrade’. Med detta tycks följa en stärkt diskurs om hjärnans betydelse inte bara i allmänhet utan också i utbildning. Parallellt med denna löper diskursen om elevers försämrade kunskaper. Givet detta är syftet med vår presentation att bidra med en kritisk förståelse för, och analys av, hur elevers bristande lärande konstrueras som ett neurobiologiskt fenomen och vilka åtgärder som föreslås utifrån detta.

Som utgångspunkt för vår analys har vi en strategiskt vald artikel ur Lärarnas tidning. I artikeln görs det en stor poäng av att lärare behöver mer kunskap om tonårshjärnan för att kunna anpassa undervisningen efter just dessa elevers specifika behov och på så vis förbättra villkoren för deras lärande. För analysen har vi vänt oss till diskursanalytikern Norman Fairclough (2003) och följt en av flera av dennes övergripande analysnycklar. Denna hjälper oss att exempelvis visa i vilka nätverk av sociala praktiker som det aktuella fenomenet är placerat och uppstår. Vårt angreppssätt inkluderar en transitivitetsanalys byggd på systemisk-funktionell lingvistik (SFL). Med ett särskilt fokus på den ideationella metafunktionen undersöks hur erfarenheter framställs, vilka aktörer och aktiviteter som är inblandade och vilka omständigheterna är kring dessa aktiviteter.

Genom detta angreppssätt är vår ambition att förstå hur problemet med elevers bristande lärande är rotat i hur vårt sociala liv är ordnat, det vill säga vad som avgör att man idag letar förklaringar till ett framställt problem i neurologiska företeelser snarare än i didaktiska eller ideologiska. Den status som hjärnforskning har i förhållande till pedagogisk forskning tycks innebära en maktförskjutning som medför att forskare inom pedagogik och didaktik marginaliseras i den aktuella debatten om skolan. Nya fynd inom hjärnforskningen lyfts fram av olika intressenter som lösningen på elevernas sjunkande kunskapsresultat, dock utan att relatera dessa fynd till mer grundläggande pedagogiska och didaktiska frågor. I vår presentation drar vi slutsatser kring vad resultatet innebär för lärare, elever och undervisning och vad som skulle behövas för att åstadkomma eventuella förändringar.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Ulricehamn: , 2017
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet
Identifikatorer
urn:nbn:se:hb:diva-13013 (URN)
Konferens
Trettonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik (NSFL 13) ”Grammatik, kritik, didaktik”, Gothenburg Sweden, October 12–13, 2017
Tillgänglig från: 2017-11-24 Skapad: 2017-11-24 Senast uppdaterad: 2017-12-15Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer