”’Vi får möta hindren tillsammans’: en studie om vad svensklärare i årskurs 7–9 säger att de gör för att främja engagemang bland sina elever vid fiktionsläsning” intresserar sig för denna fråga i perspektivet fiktionsläsning och presenterar en undersökning med just detta som fokus, det vill säga, frågan om vad lärare gör för att elever ska uppleva sig engagerade vid läsning av fiktion utreds. Maria Helming Gustavsson ger oss via en intervjustudie en inblick i fem lärares resonemang om arbetet utifrån sina klassrumspraktiker. Intervjumaterialet har därefter analyserats tematiskt viket har lett till en tematisering av lärarnas utsagor som tillitsfulla relationer, trygghet, samarbete och olika aspekter av lärarens betydelse för till exempel arbetets organisering och val av litteratur.

Engagemang är betydelsefullt vid fiktionsläsning. Engagemang vid fiktionsläsning kan vara det som gör att ungdomar överhuvudtaget läser och vill stanna kvar i en läsande situation. Att ungdomar läser kan i sin tur leda till att de utvecklar den läskompetens de behöver för att kunna klara sig i ett demokratiskt samhälle. Fiktionsläsning kan dessutom ge ungdomar rika estetiska upplevelser. 

Studier finns som visar att ungdomar alltmer tappar intresse för att läsa. I Monika Vintereks och kollegors studie (2022) om barns- och ungdomars läsvanor uppgav nästan nio av tio elever i årskurs 8 att de under en skoldag vanligen läser mindre än en sida sammanhängandefiktionstext. Anledning finns härmed att undersöka hur ungdomar förhåller sig till engagemangvid fiktionsläsning. Vad man i svenskundervisningen gör för att möta upp elevers preferenser gällande engagemang vid fiktionsläsning är också relevant. I syftestexten, i kursplanen försvenska årskurs 7–9, förtydligas att ”undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa” (Skolverket, u.å.). Vid Skolinspektionens granskningar (Skolinspektionen, 2012; 2022)framkommer däremot brister i svenskundervisningen när det gäller att vidga elevernas läsning och läsintressen. Eleverna fick till exempel enligt dessa studier inte möta ett tillräckligt rikt utbud av texter och de fick inte vara delaktiga i val av fiktion.

Detta avhandlingsprojekt syftar till att bidra med kunskap om vilka uppfattningar om engagemang vid fiktionsläsning samt vilka förutsättningar för läsengagemang som framträder bland lärare och elever, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9. Studierna genomförs utifrån intervjuer med lärare och elever, enkät samt klassrumsobservationer. Den teoretiska utgångspunkten är hermeneutisk livsvärldsfenomenologi (Bengtsson, 2005). 

Hittills framtagna resultat visar att relationella aspekter kan vara betydelsefulla för att ungdomar ska bli engagerade vid fiktionsläsning liksom att fiktionen knyter an till elevernas intresseområden och förmåga att förstå den. I tentativa resultat framkommer även att delaktighet till val av fiktion och val av läsaktiviteter är betydelsefullt för att ungdomar ska bli engagerade vid fiktionsläsning. Här tenderar uppfattningarna mellan lärare och elever gå isär. Att lärare och elever möts i undervisningen ter sig vara viktigt, där de kan nå samsyn eller förståelse för varandras olika uppfattningar om vad som engagerar vid fiktionsläsning. 

Being engaged in reading fiction is a crucial starting point for developing literacies (Guthrie et al., 2012) and achieving aesthetic experiences of fiction (Rosenblatt, 2002). Fiction could though be read in various formats, and previous research shows that adolescents certainly do have an interest in multimodal texts (Nordberg, 2015). Even if recent studies have shown student interest in reading is not in decline (Tattersall Wallin et al., 2022), many adolescents report that they only read if they are compelled to do so (Organisation for Economic Cooperation and Development [OECD], 2019).

However, teachers and students could prove to have different viewpoints regarding engagement in reading fiction. From hermeneutic phenomenology, where ‘lifeworld phenomenology’ is central (Bengtsson, 2005; Ricoeur, et al., 1993), this PhD project aims to investigate how teachers and students in Grade 7-9 Swedish language classes understand which prerequisites there are for students to be engaged in reading fiction. Both teachers and students have, and will, participate in semi-structured interviews and classroom observations.

The findings from the first sub-study reveal that adopting a multimodal fiction format, including various digital resources, may hold didactic relevance, especially regarding the enhancement of the students’ aestetic experiences. However, this is not the crucial prerequisite for engagement, according to the teachers. The teachers find that the most significant prerequisite for reading engagement is satisfied when teachers and students interact with each other through fiction in safe collaborating learning environments. How students understand engagement and the prerequisites they identify as relevant to reading engagement are questions that are in process to be answered by upcoming classroom observations and interviews with students.

Denna studie syftar till att belysa svensklärares uppfattningar av engagemang vid fiktionsläsning, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 samt vilka förutsättningar för engagemang som de uppger finns i nämnd undervisning. Svensklärare har en viktig uppgift att stimulera elever till läsengagemang. Deras uppfattningar vad engagemang vid fiktionsläsning innebär speglas i den undervisning de bedriver, utifrån textval och läsaktiviteter. Att språka om litteratur vid litterära samtal är till exempel en sådan aktivitet som kan bidra till ett ökat engagemang, framgår det i innevarande studie. Således knyter denna studie an till temat ”Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening”, med betoning på skön förening.

Studien har genomförts utifrån individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, via zoom. Materialet har sedan analyserats tematiskt i syfte att se övergripande teman i lärarnas utsagor. Mot bakgrund av teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi har innehållet i lärarnas utsagor tolkats för att få en inblick i lärarnas livsvärldar (Husserl, 2014) och förståelsehorisonter (Gadamer, 1997).

Engagemang är enligt lärarna i denna studie betydelsefullt vid fiktionsläsning. De beskriver läsengagemang som sammansatt, där det handlar om att bli uppslukad, berörd, att vilja möta nya insikter samt att vilja samtala med andra om litterärt innehåll. Viktiga förutsättningar för läsengagemang i undervisning är enligt lärarna att välja fiktion som elever kan knyta an till, att ställa rätt frågor till texterna samt att undervisningsmiljön präglas av tillit och samarbete. Här behöver lärarna vägleda sina elever genom att hjälpa dem att hitta fiktion som engagerar och att lära dem ställa frågor till texterna. Detta behöver göras i en tillitsfull undervisningsmiljö där lärarna och eleverna möter fiktion och möts genom fiktion.

Källförteckning

Gadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.

Husserl, E. (2014). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Routledge.

Läsengagemang vid fiktionsläsning: några svensklärares erfarenheterDenna studie syftar till att ge en inblick i hur några lärare inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9 förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning. Studien, som är en del av ett större avhandlingsprojekt, fokuserar några svensklärares egen upplevelse och reception av fiktion och hur de själva närmar sig och möter litterärt innehåll. Centralt är också att belysa huruvida lärarna anser att läsengagemang är betydelsefullt vid fiktionsläsning, i form av att bli uppslukade och attached vid läsning (Felski, 2020), liksom vad som kan påverka deras engagemang vid fiktionsläsning.

Få studier har gjorts i Sverige som berör läsengagemang inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9. Ämnet är dock ytterst relevant. Läskompetens bland barn och ungdomar i Sverige tenderar att minska och studier visar att intresset för läsning har minskat betydligt bland unga sedan början av 2000-talet (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, 2021; Nordlund, 2020; Statens Medieråd, 2019; Vinterek et al. 2020). Två av tre 15-åriga pojkar och nästan 50 % av alla flickor i samma ålder uppgav i PISA-studien 2018 (OECD, 2019) att de bara läser om de måste. För att visa hur svensklärare i årskurserna 7-9 själva förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning genomförs denna kvalitativa undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer med svensklärare på tre skolor. Både individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer genomförs och analyseras tematiskt (Braun & Clarke, 2006) i syfte att komma nära såväl enskilda lärares uppfattningar som tankar som framträder i ett svensklärarkollegium.

Aktuell studie förväntas bidra med några svensklärares förståelse av läsengagemang vid fiktionsläsning. I studiens preliminära resultat lyfter lärarna fram vikten av att ett möte sker mellan text och läsare för att ett läsengagemang ska uppstå liksom vikten av att hitta rätt litteratur.