De regionala biblioteksverksamheterna har under flera år fått signaler om att databaserna vid de kommunala biblioteken används alltmer sällan, samtidigt som digital delaktighet och medie- och informationskunnighet har blivit viktiga frågor för biblioteken. Frågor har därför väcks kring hur kommunerna ser på användningen av databaser, hur regionerna arbetar med e-resurser, vilka problem som finns kring samordning och hur olika aktörer ser på framtiden. Fyra regionala biblioteksverksamheter; Kultur i Väst, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Region Gävleborg och Regionbibliotek Stockholm var projektets uppdragsgivare. Syftet med rapporten var att diskutera utmaningar och möjligheter för e-resurser på kommunala bibliotek utifrån tre nivåer – lokal, regional och nationell. Två frågeställningar vägleder och avgränsar undersökningen: Hur arbetar biblioteken med e-resurser? Hur ser de olika nivåerna på samordning av e-resurser? Rapportens undersökning är avgränsad till de fyra regionala biblioteksverksamheter som har beställt studien. Totalt har tretton intervjuer genomförts inom projektet. Datainsamlingen inkluderar också dokumentstudier. Genom undersökningen framkommer det att e-resursfrågan är komplex på samtliga tre nivåer och det finns stor spännvidd vad gäller arbetssätt, förhållningssätt och kompetens inom varje nivå och mellan varje nivå. E-resurserna är ojämnt fördelade och tillgången till dem är inte jämlik. Det saknas samordning och rutiner kring e-resurser såväl nationellt och regionalt som lokalt. Allmänheten känner inte till e-resurserna och utnyttjar dem i låg utsträckning och få användare och potentiella användare deltar i bibliotekens användarundervisning och vägledning. Kommunerna uttrycker lågt intresse av att satsa på e-resurser och biblioteken har ibland bristande kompetens, eller upplever bristande kompetens, av att arbeta med e-resurser. Det saknas därtill metoder för att arbeta med e-resurser, både vad gäller marknadsföring och kompetensutveckling.

Self-guided learning has had a major impact on adult education, where information seeking and use are key aspects of learning. With their lack of experience in study contexts, the students are nevertheless assumed to develop information literacy. The paper aims to create an understanding of how information literacy can be recognised in the tension between the schools' practice and the students' self-directed learning. This is done through a qualitative case study including forty-three interviews, thirty observations and seventeen documents, which gave in-depth knowledge of information activities in relation to a complex school assignment. Using a socio-cultural perspective, the analysis led to the identification of several critical aspects of information literacy. The aspects included the distinction between quantitative and qualitative information seeking, critical approaches towards information, knowledge of genres, the ability to identify and use various tools, and the ability to communicate conceptually about information seeking and use. The findings reveal an absence of interaction about information seeking and use in the educational context, as well as a lack of common references in the form of tools and support, leading to difficulties for the students in achieving the results that were expected according to learning objectives.

Elever ska idag kunna orientera sig i stora informationsflöden och utveckla sina förmågor att kritiskt granska fakta och förhållanden. Informationssökning utgör därmed en del av det som eleverna ska lära sig i skolan. I stort sett alla elever söker nu information på nätet i samband med sina studier, oavsett om det handlar om elever i förskoleklass eller elever på sitt sista gymnasieår. Det innebär att informationssökningen inte längre kan styras på samma sätt som tidigare. Artikeln sammanfattar forskning om elevers informationssökning i skolan, visar olika sökmöjligheter på nätet, diskuterar samarbete kring undervisning i informationssökning och ger exempel på hur lärare och skolbibliotekarier kan handleda elever som söker information på nätet. Forskning visar att låg kunskap om informationssökning och en alltför snäv syn på informationssökning kan innebära att eleverna inte uppnår kunskapskraven. Trots att eleverna är vana att använda datorer, surfplattor och smarta telefoner så behöver de stöd och handledning av sina lärare för att kunna söka information på ett sådant sätt som läroplanerna kräver. Lärare och skolbibliotekarier har en viktig roll att spela för att belysa och diskutera komplexiteten i informationssökning.

This study explores how various meanings are attributed to the term facts in Swedish schools and how this may shape conditions for students’ learning. The understanding of information activities as social, communicative, and discursive, which motivates the study, is informed by a sociocultural perspective of learning and information interaction. The study re-analyses empirical data from four previous research projects, where material was collected through various qualitative methods, mainly interviews, observations, and document analysis. The material involves 14 classes from preschool to year 12. The data is analysed thematically. In the material, 565 occurrences of facts are identified and categorised. Three themes emerged inductively. The analysis generated three themes. Firstly, facts are associated with specific genres or modalities. Secondly, facts are seen as distinguishable, external, and tangible. Thirdly, facts come across as having strong connections to neutrality and they were viewed as evidence. The analysis shows variation in how the study participants talked about facts. Despite the dominant associations, each theme displays more complex meanings of the term, which indicates that it cannot be equated to how the term has been used as an analytical term in previous research. The frequent use of the term facts can be understood as a result of the strong focus on students seeking and using certain types of information for writing school reports. The results show the importance of information researchers adopting an open and explorative approach to the meaning of language used in school activities that they study.

KUB var ett stort kompetensutvecklingsprojekt för biblioteken i Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Värmland. Projektet pågick från februari 2012 till juni 2014. Projektet var medfinansierat av Europeiska Socialfonden (ESF). Syftet med projektet var att all bibliotekspersonalen i de fyra länen skulle utveckla och stärka relevanta kompetenser. Projektet ville säkerställa att biblioteken och dess personal utvecklas i takt med användarnas behov och att biblioteken utvecklas som lärande organisationer. Genom detta ville projektet stärka bibliotekens roll som lärandemiljöer, både internt och utåt till medborgarna. Utvärderingen har genomförts i form av följeforskning, vilket innebär att resultaten av utvärderingen har återkopplats, muntligt och skriftligt, till projektets styrgrupp under hela genomförandefasen och inte endast efter projektets avslutande. I rapporten beskrivs projektet och följande frågor diskuteras: Vad säger forskningen om lärande i organisationer? Hur har projektorganisationen fungerat utifrån olika aktörers perspektiv? Hur har projektetet uppnått sina mål? Vilka dilemman har projektet behövt hantera? Vilka framgångfaktorer är viktiga för att förvalta projektets resultat? Det teoretiska ramverk som använts för utvärderingen har hämtats från perspektiv som betonar samspel, deltagande, sammanhang och redskap och forskning om lärande organisationer samt lärande i arbetslivet ur ett skandinaviskt perspektiv. Därtill har teorier, empirisk forskning och praktiska exempel tolkats genom en biblioteks- och informationsvetenskapliga lins.

Att kunna hantera information, det som ibland kallas medie- och informationskunnighet eller informationskompetens, uppfattas idag som en väsentlig kompetens och färdighet. Kunskaperna gäller inte bara för skolan utan också för livet i övrigt, för att kunna utöva demokratiska rättigheter och delta i samhällets kunskapsproduktion. Det här kapitlet handlar om vad som utgör informationskompetens i samband med vuxnas studier och vilken roll biblioteken kan spela för att stödja lärande. För studerande på olika nivåer spelar sällan bibliotekstypen någon roll när man är på jakt efter information och kunskap. För studerande är det mindre viktigt om man beger sig till ett skolbibliotek, ett högskolebibliotek eller ett folkbibliotek, så länge man får den hjälp och det stöd man behöver. Men en hel del av bibliotekens arbete tycks ske parallellt och olika bibliotekstyper, utbildningsanordnare och studievägledning är ibland okunniga om varandras kompetensområden och uppgifter. Forskning har visat att det finns ett stort behov av utökat samarbete utifrån ett användarperspektiv. Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet samarbeta i syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser. Idag är samarbetsformer, sociala medier och digital delaktighet viktiga frågor för biblioteken, bland annat i samband med vuxnas medie- och informationskunnighet.

25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning visar alltjämt att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla bidrag till elevers lärande. Det menar sex forskare vid institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. I en lång replik (7/10) i debatten om skolbibliotek, där Gabriel H Sahlgren generöst presenterar färdiga och kategoriska lösningar på svåra och omstridda metodologiska problem inom samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning, bemöts vårt tidigare inlägg (4/10). Vi noterar att Sahlgren, som professionell opinionsbildare med uppdrag att finna argument för en fri skolmarknad, framhärdar i sin övertygelse om att en enda indisk studie är en bättre indikator på hur skolbibliotek i Sverige kan fungera, än den helhetsbild som övrig forskning presenterar. Skälet för detta är att den indiska studien använder sig av en experimentell metoddesign. Studien ifråga finner inget stöd för att anta att orsakssamband finns mellan förekomsten av skolbibliotek och elevers studieresultat.

Syftet med detta kapitel är att presentera aktuell forskning om informationskompetens i skolan. Kapitlet behandlar därigenom forskning inom ett område som anknyter till ett av skolbibliotekens huvuduppdrag, nämligen att främja elevers förståelse för och förmåga att söka och använda information. Forskningen sker med olika utgångspunkter beroende på såväl teoretiska antaganden som syftet med forskningen och vi försöker i kapitlet att synliggöra detta.