12 51 - 54 of 54
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Magnusson, Carl
    et al.
    Department of Molecular and Clinical Medicine, University of Gothenburg .
    Axelsson, Christer
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nilsson, Lena
    Department of Anaesthesiology and Intensive Care and Department of Medical and Health Sciences, Linköping University.
    Strömsöe, Anneli
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University .
    Munters, Monica
    Department of Ambulance Care, Region of Dalarna.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    The final assessment and its association with field assessment in patients who were transported by the emergency medical service.2018In: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, Vol. 26, no 1, article id 111Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In patients who call for the emergency medical service (EMS), there is a knowledge gap with regard to the final assessment after arriving at hospital and its association with field assessment.

    AIM: In a representative population of patients who call for the EMS, to describe a) the final assessment at hospital discharge and b) the association between the assessment in the field and the assessment at hospital discharge.

    METHODS: Thirty randomly selected patients reached by a dispatched ambulance each month between 1 Jan and 31 Dec 2016 in one urban, one rural and one mixed ambulance organisation in Sweden took part in the study. The exclusion criteria were age < 18 years, dead on arrival, transport between health-care facilities and secondary missions. Each patient received a unique code based on the ICD code at hospital discharge and field assessment.

    RESULTS: In all, 1080 patients took part in the study, of which 1076 (99.6%) had a field assessment code. A total of 894 patients (83%) were brought to a hospital and an ICD code (ICD-10-SE) was available in 814 patients (91% of these cases and 76% of all cases included in the study). According to these ICD codes, the most frequent conditions were infection (15%), trauma (15%) and vascular disease (9%). The most frequent body localisation of the condition was the thorax (24%), head (16%) and abdomen (13%). In 118 patients (14% of all ICD codes), the condition according to the ICD code was judged as time critical. Among these cases, field assessment was assessed as potentially appropriate in 75% and potentially inappropriate in 12%.

    CONCLUSION: Among patients reached by ambulance in Sweden, 83% were transported to hospital and, among them, 14% had a time-critical condition. In these cases, the majority were assessed in the field as potentially appropriate, but 12% had a potentially inappropriate field assessment. The consequences of these findings need to be further explored.

  • Strågefors, Dennis
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Förskollärares syn på högläsning: Passivt lyssnade eller aktivtmedskapande?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Förskolans läroplan anger att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling, samt ansvara för att de utvecklar ett intresse för skriftspråket och för bilder och texter. Forskning visar dessutom på goda samband mellan regelbunden och medveten högläsning, och på barns utvecklande av sitt ordförråd och sin förmåga att återberätta texter. Trots det finns en alarmerande mängd rapporter och forskning som tyder på att föräldrar spenderar allt mindre tid på att läsa tillsammans med sina barn, samt att litteraturläsning är ett försummat område även på många svenska förskolor. Resultatet av flera svenska studier visar på att högläsning främst sker i form av s.k. läsvila, vilket anses ha svag inverkan på barns lärande och språkutveckling.

    Syfte

    Syftet med studien är att få en bild av hur verksamma förskollärare tänker och resonerar kring högläsning i förskolan, samt hur dessa uppfattningar och erfarenheter står i relation till aktuell forskning på området.

    Metod

    Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra stycken utbildade och yrkesverksamma förskollärare i Kalmar län.

    Resultat

    Studien visar att det finns en konsensus bland de intervjuade förskollärarna att högläsning har en positiv effekt på barns språkutveckling, i synnerhet att de leder till att barnen utökar sitt ordförråd och lär sig hur ord uttalas. Däremot tyder det faktum att valet av högläsningsböcker främst föll på barnen, samt att läsning i de allra flesta fall genomfördes direkt efter lunch för de barn som inte vilar, på att sättet som flera av de intervjuade förskollärarna bedriver högläsning inte överensstämmer med vad aktuell forskning på området förespråkar. Man ansåg också att barngruppens storlek hade betydelse för hur effektiv lässtunden blev, men hade olika uppfattning om vilket barnantal som utgjorde en ändamålsenlig läsgrupp. Ett annat uttalat syfte var att skapa närhet, gemenskap, samt att få barngruppen att varva ner. Avsaknaden av separata bok- och läsrum var något som alla de intervjuade förskollärarna påtalade. Förskollärarna följde som regel inte upp högläsningen med några specifika aktiviteter, men upplevde ofta att barnen i sin fria lek ofta hämtade inspiration från handlingen i de böcker som barnen och förskollärarna läst tillsammans. Däremot var alla överens om att det var viktigt att låta barnen ställa frågor och diskutera böckernas innehåll, men några framhöll att det kunde finnas skäl att spara alla frågor tills efter att man läst klart. Endast en av de intervjuade förskollärarna nämnde begreppet boksamtal.

  • Vasilieva, Olga
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Skapande verksamhet: En studie om pedagogers reflektioner kring skapande verksamhet och dess betydelse för barns utveckling och lärande2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SammanfattningI  denna  uppsats  studeras  förskollärares  uppfattningar  om  skapande  verksamhet  och  dessbetydelse för barns utveckling och lärande i förskolans pedagogiska arbete. Studien baseras på definitionen  av  begreppet  skapande.  Syftet  med  mitt  arbete  är  att  belysa  de  perspektiv  om skapande verksamhet som finns hos förskollärare och deras betydelse för barnens utveckling och lärande. Här syns pedagogers tankar om skapande verksamhet. Jag studerar pedagogernas uppfattningar  om  meningen  med  skapande  verksamhet  för  barnens  utveckling,  lärande  och pedagogiska verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och fenomenografisk analysmetod.

    Studien omfattar sju förskollärare i tre olika förskolor. Resultat visade att förskolelärare ser på skapande verksamhet som en process där något tillverkas, en process där barn utvecklas som individer, ett medel och en ämnesintegration för att utveckla färdigheter och kunskaper (lära). Pedagoger likställer skapande verksamhet med estetik och kreativitet. Skapande verksamhet har betydelse för utveckling av färdigheter och kunskaper som språk, matematik, naturkunskap samt motorik. Skapande verksamhet främjar utveckling av personlighet, inre värld, kognition, tänkande och fantasi.

  • Eriksson, Anita
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Svensson, Ann-Katrin
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. Åbo Akademi.
    Beach, Dennis
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Reformimplemantering i förskolepraktik: Ett exempel på hur förskollärarens ansvar har tolkats och omsatts av förskolechefer och arbetslag2018In: Nordisk tidskrift för allmän didaktik, ISSN 2002-1534, Vol. 4, no 2, p. 59-75Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on how responsibilities and tasks have been allocated between preschool teachers and child-care workers some years after the revision of the Swedish National Education Act and the preschool curriculum in 2010, in which the preschool staffs responsibility was clarified. The revision intended to strengthen the educational quality in preschool by providing preschool teachers with an increased responsibility for the educational activities carried out by preschool teams. Our overall aim was to investigate whether the revision has led to a redistribution of responsibilities and/or tasks in the everyday preschool practice carried through by preschool teams consisting of preschool teachers and child-care workers. The investigation is grounded through observations of the daily work of four mixed teams and analyses of local documents, field conversations and interviews with the team members and their heads. Due to the results there has been some redistribution of responsibilities and tasks. For instance, all the heads have made organizational changes in order to enable preschool teachers to take greater responsibility for educational activities and their quality, which in turn resulted in a more hierarchical organization. The article discusses the complexity associated with the interpretation and implementation of an educational reform and its effects.