The fashion industry is increasingly being studied for its environmental impact, particularly concerning textile waste. In response, the circular economy business model has gained visibility, with secondhand fashion emerging as a popular solution. The rise of online secondhand platforms, facilitated by digitalization, has made secondhand shopping more accessible. However, this convenience may also lead to consumption patterns like those seen in fast fashion. This study investigates how the growing popularity of online secondhand fashion influence consumer behavior, aiming to determine whether these platforms genuinely promote sustainable consumption or inadvertently encourage unsustainable consumption patterns. Employing a qualitative methodology, in-depth interviews were conducted with active users of online secondhand marketplaces. Findings reveal the complex nature of online secondhand fashion. While online secondhand fashion contributes positively to sustainability efforts by extending product life cycles and offering consumers easy and accessible ways to support sustainable consumption practices, it also raises patterns that lead to unsustainable consumption habits. These insights contribute to a deeper understanding of consumer behavior in the context of sustainable fashion and suggest that while online secondhand platforms have the potential to support sustainable consumption, they may also facilitate patterns that undermine sustainability.

Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningsätt och användning av digitala appar i matematikundervisningen. Studien belyser även de didaktiska valen som ligger till grund för apparnas integrering i undervisningen samt vem som beslutar om vilka appar som ska användas i klassrummet. Studien bygger på en kvalitativ ansats i form av intervjuver med fem lärare och två rektorer på skolor belägna i Västra Götaland. Det teoretiska ramverket som studien utgår från är Basil Bernsteins teori med fokus på begreppet inramning som avser graden av styrning i undervisning. Kopplat till begreppet inramning analyseras den starka inraningen och den svaga inramningen samt vad detta innebär. Resultatet presenterar hur lärare använder sig av digitala appar i sin undervisning, dess syfte, didaktiska ställningstaganden och i vilken utsträckning lärare har mandat att bestämma över appanvändningen i sin undervisning. I resultatet framgår även hur interna och externa aspekter så som samarbete med skolledningen, kommunen och digitalt ansvariga pedagoger påverkar urvalet av appar.

En växande äldre befolkning ökar kraven på hemtjänsten. Samtidigt har kommunerna svårt att rekrytera personal. Behovet av personal inom vård och omsorg är stort och befintlig personal upplever ofta hög arbetsbelastning på grund av underbemanning. Införandet av elva timmars dygnsvila i oktober 2023 syftar till att förbättra personalens återhämtning, men innebär nya utmaningar för planering och bemanning i redan pressade verksamheter. Personalen upplever att det främsta problemet är den omfattande personalbristen snarare än dygnsvilan. Syftet med studien är att beskriva omsorgspersonalens arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie med ett urval av 14 artiklar, inkluderande kvalitativa, kvantitativa och mixade studier. Den systematiska granskningen ledde till identifieringen av fyra huvudkategorier: Bemannings utmaningar och Personalförsörjning, Resursfördelning, Hälsa och Arbetsmiljö samt Arbetsliv och Privatliv. Resultatet pekar på att personalbrist, tidspress och otillräcklig återhämtning bidrar till psykisk och fysisk ohälsa. Införandet av dygnsvila syftar till att förbättra återhämtning men har skapat nya utmaningar. Studien belyser vikten av att resurser anpassas efter arbetsbelastningen för att förebygga ohälsa och öka hållbarheten i arbetslivet. För att möta framtida behov inom äldreomsorgen krävs strukturella förändringar som stärker arbetsmiljön och säkerställer en hållbar personalförsörjning. Vidare forskning föreslås, med särskilt fokus på personalens egna erfarenheter efter införandet av dygnsvilan, för att utveckla hållbara och hälsosamma arbetsvillkor inom äldreomsorgen.

Palliativ vård betraktas både som en vårdform och ett kompetensområde. Den huvudsakliga målsättningen är att tillgodose patienten samt deras anhörigas behov av stöd och vård i livets slutskede. Sjuksköterskor som vårdar patienter i behov av palliativ vård i hemmet förväntas inta ett förhållningssätt där patientperspektivet står i fokus. Trots goda intentioner kan bristande delaktighet från patienternas sida leda till vård som inte överensstämmer med deras faktiska önskemål. Syftet med denna studie var att sammanställa tidigare forskning för att belysa patienters upplevelse av palliativ vård i hemmet. Studien är utformad som en litteraturöversikt bestående av totalt tio vetenskapliga artiklar varav sju artiklar är kvalitativa, två kvantitativa och en mixad studie. Resultatet visade att patienterna ofta upplever en oro för otillräcklig symtomlindring samt en rädsla för såväl fysiskt som psykiskt lidande. Samtidigt framhålls hemmet som en betydelsefull plats för att tillbringa den sista tiden i livet och att få dö i en familjär miljö. Patienterna uttryckte att förlust av autonomi riskerar att belasta deras närstående, något de själva upplevde som särskilt krävande. Följande delar, Delaktighet och kontroll, Existentiellt och andligt stöd vid livets slut, Trygghet och förtroende till vårdteamet trots personalomsättning, Vårdandet av hela människan tas upp i diskussionen. Studien pekar sammantaget på att vårdpersonal bör utgå från patientperspektivet för att öka patienternas delaktighet och därigenom uppnå en mer personcentrerad vård. Patientens integritet och självbestämmande värnas därmed vilket skapar förutsättningar för en värdig och respektfull omvårdnad inom palliativ vård.

Background: Patient handovers present a risk for information loss and misunderstandings, which can lead to adverse events and patient suffering. Particularly high-risk are handovers occurring in critical care environments, such as emergency departments, and between professionals exchanging essential information—such as between ambulance personnel and emergency nurses. Given the emergency nurses’ responsibility to ensure patient safety, it is important to understand the factors influencing information gathering during these handovers. Aim: The aim was to explore the available scientific literature regarding factors that influence emergency nurses’ information gathering during patient handovers from ambulance services to the emergency department. Method: A systematic and integrative literature review was conducted, including 11 scientific articles. Data were collected through structured searches in the databases PubMed, CINAHL, and Health & Medical Collection, as well as through manual searches of reference lists and suggested related articles. Data analysis followed a fourstep process based on the systematic analysis method for general literature reviews described by Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall, and Jervaeus. Results: Four main categories and nine subcategories were identified. The main categories were: A challenging care environment (1), Gathering and interpreting the essential (2), Access to information and choice of sources (3), and From variation to structure (4). Conclusion: The results indicate that several factors influence emergency nurses’ information gathering during handovers from ambulance services to the emergency department. These include the care environment, individual experiences and behaviors, availability of information, and the way communication is conducted. A comprehensive approach involving both organizational and individual efforts is needed to improve emergency nurses’ ability to collect, interpret, and understand information during these critical handovers.

Denna kunskapsöversikt syftar till att kartlägga och analysera forskning om inkluderingens betydelse i det matematiska klassrummet i grundskolan. För att identifiera relevant litteratur har vi använt en systematisk litteratursökningsmetod i sex steg. Den övergripande frågan är att undersöka vad som kännetecknar denna inkluderingsforskning. För att besvara detta har följande forskningsfrågor formulerats: Vilka syften och frågeställningar har man ställt i tidigare forskning? Hur har forskningen genomförts? Utifrån vilka metoder och utifrån vilka definitioner av begreppet inkludering har forskningen genomförts? Vilka är de viktigas teslutsatserna? Vilka forskningsluckor finns inom området? Analysen bygger på en systematisk genomgång av tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014 och 2024, med fokus på inkludering i det matematiska klassrummet. Resultaten pekar på att begreppet inkludering går bortom placeringsdefinitionen. Vidare framkommer att relationer mellan lärare och elever, anpassningar av undervisning samt lärarens förmåga att hantera mångfald är av stor vikt för att skapa inkluderande lärmiljöer inom matematik. Resultaten i denna kunskapsöversikt indikerar att det finns en brist på forskning som lyfter elevens perspektiv och praktisk implementering av inkludering i olika typer av skol- och undervisningskontexter. Kunskapsöversiktens resultat påpekar även behovet av framtida forskning som utvecklar tydligare ramar och modeller för inkluderande matematikundervisning. Forskningsfältet som har analyserats präglas av kvalitativa metoder, men behovet av fler kvantitativa studier och större generaliserbarhet betonas av oss.

Agile methodologies dominate contemporary software development, emphasizing flexibility and continuous value delivery. Requirements engineering and the quality of requirements are crucial for successful software development, yet poor requirements quality is a well-documented problem, leading to inefficiency and solutions misaligned with actual needs. This issue is particularly critical for strategic software development initiatives. This study aims to deepen the understanding of challenges in agile requirements engineering, focusing on requirements quality within strategic initiatives. The research question, "What challenges related to requirements quality characterize agile requirements engineering in strategic software development initiatives?", was addressed through a qualitative case study at NetOnNet, a consumer electronics company. Data collection involved document analysis, individual interviews (business owners, leadership), and a focus group (product owners, team leaders). An abductive analysis was applied, interpreting empirical data against existing theory and the ISO/IEC/IEEE 29148:2018(E) standard. Results reveal interconnected factors negatively affecting requirements quality. Key challenges include:(1) Deficient initial requirement quality, often vague ideas rather than defined needs; (2) Persistent issues with clarity and completeness in specifications, lacking acceptance criteria and exception handling; (3) Unfavorable organizational conditions like silos, communication gaps, unclear roles, and time pressure; (4) Misalignment between stated and actual processes, with poor business integration into agile workflows and weak prioritization; (5) Difficulties in value realization, linked to insufficient business engagement in implementation and a lack of impact measurement. The study concludes that requirements quality challenges in strategic agile initiatives at the case company are multifaceted, rooted in requirements formulation and organizational factors (structures, processes, collaboration). Addressing these interconnected issues holistically is vital for meeting strategic goals. This research offers a contextualized understanding of these challenges, providing a basis for improving requirements engineering processes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur NO - lärare i årskurs F–6 stödjer flerspråkiga elevers språkutveckling och begreppsförståelse i NO- ämnen. Studien fokuserar särskilt på hur lärare använder olika språkutvecklande strategier för att skapa en inkluderande lärmiljö, såsom multimodala resurser, kodväxling och scaffolding. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma NO-lärare från olika skolor. Den teoretiska utgångspunkten är Cummins teori om andraspråksutveckling, där språk ses som en resurs för kognitiv och akademisk utveckling. Studien har även beröringspunkter med ett sociokulturellt perspektiv, då språkinlärning förstås som något som sker i samspel med andra genom undervisning, interaktion och användning av olika uttrycksformer. Intervjuerna analyserades genom en innehållsanalys med fokus på lärares förhållningssätt, undervisningsstrategier och de utmaningar de möter i arbetet med flerspråkiga elever.

Resultaten visar att flerspråkighet ses som en resurs i undervisningen, men att lärare har olika strategier och förhållningssätt när det gäller att stödja flerspråkiga elevers språk- och begreppsutveckling. Multimodala resurser såsom bildstöd, digitala verktyg och praktiska laborationer används för att konkretisera abstrakta begrepp i NO-ämnet. Kodväxling förekommer i varierande grad beroende på skolans språkpolicy och lärarnas individuella inställning. Lärarna beskriver också utmaningar såsom brist på resurser, tidsbrist och behovet av fortbildning för att bättre kunna stödja flerspråkiga elever. En återkommande insikt är att skolans organisation och språkpolicy påverkar möjligheterna att arbeta språkutvecklande i No-ämnen. Slutsatsen är att det finns ett behov av mer strukturerat stöd och riktlinjer för att integrera språkutvecklande strategier i NO-undervisningen. Studien visar att en tydlig och inkluderande språkpolicy, anpassade läromedel och fortbildning är viktiga för att stärka lärarnas kompetens. Genom att använda en kombination av språkutvecklande strategier kan undervisningen bli mer inkluderande och främja flerspråkiga elevers lärande.

Flerspråkighet är en allt vanligare företeelse i den svenska skolan, vilket skapar både möjligheter och utmaningar för elever och lärare. Denna studie fokuserar på flerspråkiga elevers lärande och inkludering. Arbetet undersöker hur lärare kan möta dessa elevers behov samt vilka strategier som kan främja deras språkutveckling och akademiska framgång. Samtidigt lyfts betydelsen av språkstöd, kulturell kompetens och social inkludering fram som centrala aspekter för att skapa en mer jämlik och inkluderande skolmiljö. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar lärare och elever står inför i relation till inkludering och flerspråkighet, samt att identifiera framgångsrika strategier som kan bidra till att förbättra undervisningen för dessa elever. Studien har även som mål att belysa hur språkmedvetna arbetssätt och interkulturell pedagogik kan integreras i skolans verksamhet för att stärka flerspråkiga elevers lärande.

Arbetet genomfördes som en kunskapsöversikt, där relevant forskning samlades in genom systematiska sökningar i olika databaser. Artiklarna har analyserats och valts ut utifrån kriterier som relevans för studiens syfte, fokus på flerspråkiga elever och praktiska implikationer för undervisning. Analysen av forskningen ger en fördjupad förståelse för hur undervisningsstrategier och social inkludering kan bidra till ökad skolframgång för flerspråkiga elever.

Resultaten visar att framgångsrika strategier för inkludering innefattar användning av translanguaging, språkmedveten undervisning och interkulturell pedagogik. Samtidigt framgår det att lärarnas kompetens och skolans systematiska arbete har stor betydelse för hur väl flerspråkiga elevers behov kan tillgodoses. Studien pekar på vikten av långsiktig kompetensutveckling för lärare samt vikten av att skapa en inkluderande skolmiljö som stärker både elevers språkutveckling och deras känsla av tillhörighet.

Bakgrund: Intensivvård är en avancerad vård för de allra sjukaste patienterna och har till syfte att behandla och förebygga livshotande svikt i vitala organ. Intensivvården består av medicinteknisk utrustning och avancerade behandlingar som inte alltid är komplikationsfria, vilket kan medföra att patienter på en intensivvårdsavdelning blir mer sårbara. Vårdmiljöer omfattar fysiska-, symboliska- och sociala komponenter som vårdpersonal behöver beakta för att miljön ska upplevas som vårdande. Om miljömässiga barriärer finns som hindrar patienternas upplevelse av en vårdande vårdmiljö, behöver de synliggöras och reduceras, vilket stärker behovet av forskning som fokuserar på patienternas upplevelser av vårdmiljön. Syfte: Att belysa patienternas upplevelser av att vårdas i en intensivvårdsmiljö. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats med inspiration av Bettany- Saltikovs och McSherrys tematiska analysmetod. Resultat: Består av tre kategorier: En subjektiv beskrivning av vårdmiljön, när vårdmiljön inte upplevs vårdande och när vårdmiljön upplevs vårdande och 11 underkategorier. Slutsats: De grundläggande komponenterna som utgör kärnan i en vårdande vårdmiljö utgår från en holistisk vård och goda vårdrelationer. Följaktligen är kommunikation- och informationsutbytet, respekt samt empati fundamentet som möjliggör att patienter upplever vårdmiljön som vårdande och särskilt med beaktning för att vårdmiljön är en del av patienternas livsmiljö.

Katastrofer är ett ökat fenomen i världen och sätter stora krav på sjukvårdens resurser och sjuksköterskans förmåga att möta de eventuellt skadade patienterna i samband med det. Akutsjuksköterskor är specialiserade sjuksköterskor med inriktning akutsjukvård och ska ha förmågan att bedriva en specialiserad omvårdnad inom sin specialitet. Bedriva en specialiserad vård med bristande resurser är en utmaning som akutmottagningar och akutsjuksköterskor förväntas lösa genom en god katastrofmedicinsk beredskap. Syftet var att belysa akutsjuksköterskors erfarenhet av katastrofmedicinsk beredskap på akutmottagningen. Studien är en litteraturöversikt med systematisk ansats. Metoden som användes var utvecklad av Whittemore och Knafl. Data samlades genom litteratursökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Artiklarna i denna studie inkluderade akutsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor på akutmottagningar vilket gör att resultatet inte går att generalisera mot den förstnämnda. Resultatet visade medelmåttig katastrofmedicinsk beredskap, där yrkeserfarenheter och utbildningar inom området förbättrar beredskapen. Trots detta behövs mer utbildning implementeras för att specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård ska kunna förbättra sin katastrofmedicinska beredskap.

Att arbeta som sjuksköterska inom ambulanssjukvården innebär att ställas inför en mängd olika situationer och patienter med varierande tillstånd och varierande behov av vård. Prehospital förlossning är en sällan förekommande händelse, men när det väl sker är det av stor vikt att sjuksköterskan vet hur en förlossning ska handhas samt hur eventuella komplikationer kan förhindras eller åtgärdas. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av prehospital förlossning. Kvalitativ design användes. Åtta semistrukturerade intervjuer samlades in och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier; Det värdefulla samarbetet samt Värdet av erfarenhet och kunskap. Det framkom även tre subkategorier till vardera huvudkategorin. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med prehospital förlossning. Kollegan har ett stort inflytande i om uppdraget känns tryggt. Vidare framkom det att framkörningen kunde användas till att mentalt förbereda sig och samtala ihop sig med kollegan inför uppdraget. För att möjliggöra för sjuksköterskans trygghet i uppgiften tillhandahåller verksamheterna olika utbildningsmaterial, huruvida detta är tillräckligt varierade inom vilken region sjuksköterskan arbetade. Det framkom att sjuksköterskorna kände ett stort egenansvar i att tillhandahålla och upprätthålla utbildning kring ämnet förlossning och många sjuksköterskor hade önskat hospitering på förlossning för att upprätthålla kunskapen. Vikten av att kunna ringa och konsultera med en barnmorska under ett förlossningsuppdrag samt att ha fler resurser med sig var en viktig faktor som bidrog till ett lugn i uppdraget.

Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem idag. Var tredje kvinna från 15 år och äldre, har minst en gång upplevt våld under deras livstid. Våld i nära relation anses vara den vanligaste formen av våld. Det finns en omtalad benägenhet att våldsutsatta kvinnor skulle söka sig till akutmottagningar i högre utsträckning jämfört med kvinnor som inte är utsatta för våld. Våldet blir sällan identifierat på akutmottagningar och arbetsmiljön är inte alltid optimal för screening av dessa kvinnor. Syftet med författarnas litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta våldsutsatta kvinnor på akutmottagningar. Litteraturöversikten baseras på vårdvetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna hämtades från Cinahl och Medline. Resultatet anger att sjuksköterskor upplevde att de har en otillräcklig utbildning och kompetens inom identifiering och vård av våldsutsatta kvinnor, som i sin tur skapade känslor av otrygghet och osäkerhet hos sjuksköterskorna. En del sjuksköterskor upplevde känslor av maktlöshet och frustration över att inte kunna hjälpa de kvinnor som tackade nej till stödet. Tidsbrist på arbetsplatsen var också en uttalad utmaning vid vårdandet av våldsutsatta kvinnor. Slutsatserna av resultatet anger att de sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar behöver en ökad trygghet för att vårda kvinnor som befinner sig i våldsutsatthet.

Psykisk ohälsa är ett världsomfattande folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar och alla samhällsklasser. År 2019 var 970 miljoner människor drabbade globalt. I Sverige uppges 15% av befolkningen någon gång under livet drabbas av psykiatriska besvär som kommer att kräva professionellt stöd. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och somatisk sjukdom, som genererar i att personer med psykisk ohälsa kommer att behöva vård i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet i vården. Studien utgjordes av en litteraturöversikt där en kvalitativ metod användes för att besvara arbetes syfte. Elva kvalitativa artiklar söktes fram genom databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet presenterades med hjälp av tre huvudteman och sex subteman. Huvudteman var Relation och Bemötande, Diskriminering och Kontinuitet och Kommunikation. De sex subteman var: Interaktioner, Patienters förväntningar, Självstigma, Negativa attityder från vårdpersonal, Brister och möjligheter i vårdkedjan och Att inte bli lyssnad på. Patienter anser att bemötandet i vården har stora brister som skapar otrygghet och hämmar tillfrisknandeprocessen. En god kommunikation, kontinuitet och med en helhetssyn på patienten kan göra skillnad för en positiv vårdupplevelse. Sjuksköterskan kan ha en livsavgörande roll i mötet med patienter med psykisk ohälsa, detta genom att skapa vårdande möten som ska kantas av tillit, respekt och delaktighet.

Studien undersöker forskning om språkutveckling inom läsförståelse i årskurserna F 3, med fokus på ämnena svenska och engelska. Syftet med studien är att kartlägga, analysera och sammanställa forskningen som kännetecknar läsförståelse inom språk med fokus på svenska och engelska i grundskolans årskurs f-3. Studien belyser de faktorer som påverkar läsförståelse samt synliggör att undervisning i läsförståelsestrategier kan främja elevers fortsatta utveckling. Våra specifika frågeställningar i kunskapsöversikten är: Vad påverkar läsförståelsen när det gäller elevers språkutveckling utifrån forskningen? och vilka etablerade läsförståelsestrategier går att identifiera och hur framställs de inom forskningen? 

I arbetet med kunskapsöversikten har vi gjort en systematisk litteraturstudie där sökord och urvalskriterier noga formulerats för att finna relevanta artiklar med avsikt att besvara vårt syfte samt frågeställningar. I arbetet med att göra ett urval av artiklar utgick vi från Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess. Sökprocessen resulterade i tio utvalda artiklar och en avhandling. I majoriteten av artiklarna (åtta av elva) användes en kvantitativ metod. Två av artiklarna samt avhandlingen var kvalitativa. Forskning visar att läsförståelse har en central roll för elevers kunskapsutveckling i alla skolämnen samt en långsiktig betydelse både under skoltiden och för elevernas framtida socioekonomiska framgång. 

Artiklarna visar att flera faktorer påverkar läsförståelseförmågan, så som grundläggande läskunskap, språkförståelse, kognitiva förmågor, motivation och engagemang, inferenser samt etablerade läsförståelsestrategier. Flera av artiklarna indikerar även på vikten av att integrera läsförståelsestrategier i undervisningen. De mest frekvent förekommande etablerade läsförståelsestrategierna i artiklarna var "Reciprocal Teaching" (RT), "Concept Oriented Reading Instruction" (CORI), "Collaborative Strategic Reading" (CSR) och "Self-Regulated Learning" (SRL). Sammanfattningsvis är läsförståelse inte bara ett mål i sig, utan också en förutsättning för ett framgångsrikt lärande genom elevernas hela skolgång.

As trust in organizations is increasingly questioned, their ability to manage trust crises and restore legitimacy has become a central area of research. This study aims to deepen the understanding of how organizations construct, rebuild, and maintain trust in times of crisis, with particular focus on the balance between genuine accountability and strategic impression management. Based on a qualitative multiple-case study of seven organizations in different industries, and drawing on eleven semi-structured interviews, the analysis explores managerial experiences and strategies related to crisis communication, accountability, legitimacy work, and institutional expectations. The study is grounded in institutional theory, using the concepts of legitimacy, isomorphism, and impression management as analytical tools. The findings indicate that trust-building efforts are often shaped by tensions between internal values and external pressures, where some strategies are perceived as symbolic rather than authentic. At the same time, transparency, consistent value-based practices that reflect accountability, and context sensitive communication emerge as key components in strengthening organizational credibility. The study offers new insights into how organizations practically navigate complex expectations during trust crises, and how these processes are shaped by both contextual and institutional factors. 

Kunskapsöversikten undersöker hur spelbaserat lärande används inom matematikundervisning på mellanstadiet och vilka faktorer som påverkar dess effektivitet. Arbetet är en systematisk litteraturöversikt med syftet att identifiera fältets mest relevanta forskningsartiklar. Med utgångspunkt i den ökade användningen av digitala verktyg i skolan, granskar vi både möjligheter och utmaningar kopplade till lärspel och spelifiering. Fokus ligger på att bidra till vetenskaplig förståelse och praktiska insikter för lärare som vill använda spelbaserade metoder.

Syftet med översikten är att sammanställa vad som kännetecknar forskningen kring spelbaseratl ärande i matematik på mellanstadiet. Vi strävar även efter att identifiera faktorer som är avgörande för elevernas spelbaserade lärande i matematik.

Forskningsartiklar har identifierats via en systematisk litteratursökning och valts ut utifrån avgränsande inkluderings- och exkluderingskriterier. Databassökningarna genomfördes i EricProQuest, Primo och Google Scholar. Genom en strukturerad urvalsprocess har tolv studier valts ut, bearbetats och analyserats för att identifiera centrala teman och trender inom området.

Forskningen kring spelbaserat lärande i matematikundervisningen på mellanstadiet kännetecknas av en internationell spridning och en mångfald av perspektiv. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa ansatser ger forskningen en bred och fördjupad förståelse för hur dessa metoder kan bidra till elevers matematiska utveckling. Spelbaseratlärande har potential att stärka elevers motivation, engagemang och matematiska prestationer, särskilt när spelen är väl utformade och pedagogiskt anpassade. Faktorer som motivation, speldesign, interaktivitet och lärarens kunskap spelar en avgörande roll för elevernas spelbaserade lärande inom matematikundervisningen. Studierna i översikten pekar på att lärspel kan ha en betydande inverkan på inlärning förutsatt att de är vetenskapligt förankrade samt har tydliga lärandemål.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka forskningens perspektiv på läsförståelsestrategier i svenskämnet för mellanstadiet. Vår övergripande forskningsfråga är: Vad kännetecknar forskningen om läsförståelsestrategier inom svenskämnet i årskurs 4-6? För att besvara denna fråga har vi formulerat följande fyra kompletterande forskningsfrågor:

Vilka forskningsfrågor och syften utgår forskningen ifrån?

Vilka metoder och teorier har forskningen använt kring läsförståelsestrategier?

Vilka är de viktigaste slutsatserna i forskningen om läsförståelsestrategier?

Vilka läsförståelsestrategier är mest effektiva och mest förekommande inom forskningen?

Vi har valt en metod som följde sex steg för en systematisk litteratursökning (Eriksson-Barajas, Forsberg & Wengström 2013). Vi har gjort våra sökningar i databaserna ERIC ProQuest, Swepub och Primo. Urvalet baserades på olika kriterier, där elva artiklar och en doktorsavhandling valdes ut.

Resultaten visar att lärarens roll är viktig för att stödja elevers läsförståelse. Det visar även att genrekunskap, som lär elever att förstå texttyper och deras struktur, stärker förmågan att sammanfatta och analysera texter (Walldén 2019). En annan strategi är reciprocal teaching, där elever sammanfattar, ställer frågor, förutspår och klargör innehåll, detta visar sig också vara en effektiv metod för att utveckla metakognition (Takala 2006). Även aktivering av förkunskaper och djupläsning har visat sig fördelaktigt för att förbättra inferensförmågan och analysera texter på djupet (Elbro & Buch-Iversen 2013; Ingemansson 2018). Vi har funnit flera kunskapsluckor, bland annat fler långsiktiga studier och mer fokus på digitala verktyg.

Den här kunskapsöversikten presenterar hur forskningen som belyser läsutvecklingen kännetecknas, vilka strategier, modeller och insatser som går att identifiera i forskningen samt hur lärarnas erfarenheter och upplevelser kring deras användning av strategier, modeller och insatser under arbetet med läsutvecklingen framställs. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga, analysera och sammanställa forskningen som belyser läsutvecklingen i svenskundervisningen, med fokus på strategier, modeller och insatser för elever i grundskolans årskurser F-3.

I denna kunskapsöversikt tillämpade vi systematisk litteraturstudie som ansats för att urskilja vad befintlig forskning identifierar kring vårt syfte och valda område. I kartläggningen och analysen av forskningen har vi tagit hjälp av Nilholms (2017) metod SMART (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies) som lyfter fram kodning, en fördjupad analys har också genomförts.

Nio vetenskapliga artiklar har noggrant valts ut genom välformulerade sökord och urvalskriterier under databassökningar för att kartlägga och analysera forskningen i det valda ämnet. Kunskapsöversikten bidrar med kunskaper om hur forskningsområdet ser ut kring läsutvecklingen i svenskundervisningen. Resultatet av kunskapsöversikten presenterar att studierna i forskningsområdets syften lägger fokus på läsutveckling och olika tillvägagångssätt för att främja läsutvecklingen hos elever i årskurserna F-3. En insikt kring de metoder som används inom forskningsområdet identifieras, vilket både är kvalitativa, kvantitativa men även mixade metoder. Urvalet i forskningsområdet riktas främst mot elever i årskurserna F-3 och lärare. Kunskapsöversikten bidrar med olika strategier, modeller och insatser för arbetet med elevernas läsutveckling, dessa är; träning med fonologisk medvetenhet, FonoMix, LegiLexi, RtI modellen, bedömningar för individanpassat arbete, digitala verktyg i form av e-böcker och läslust med hjälp av boksamtal. Kunskapsöversikten bidrar slutligen också med ett lärarperspektiv kring arbetet med bedömningar för anpassningar, RtI modellen, boksamtal och digitala verktyg för att främja elevernas läsutveckling.

This study examines how Swedish menswear companies can adapt their operations to potential new legislation involving extended producer responsibility (EPR). The proposed EPR regulations entail that companies should take greater responsibility for the lifecycle of their products. The purpose of the study is to investigate how companies perceive the opportunities and potential consequences of the extended producer responsibility, with a focus on economics, infrastructure, and ecodesign. The study is based on a qualitative interview study with representatives from Swedish menswear companies, industry organizations, and sustainability strategists. To enable the investigation of the current handling of textile surplus, specific menswear companies will be examined. The results show that several of the involved actors express concern about potentially increased costs without sufficient support for a functioning system. Ecodesign is highlighted as a solution, but its connection to EPR is perceived as somewhat unclear. Company X och company Y already have well-functioning and sustainable systems in place for managing textile surplus. However, for Extended Producer Responsibility (EPR) to generate real environmental benefits, clearer policy instruments, investments in collection and recycling infrastructure, and concrete incentives for sustainable design are needed - otherwise, the system risks becoming a financial burden rather than a catalyst for circular transition.

Alla elever i dagens skola är unika och behöver en undervisning som anpassas efter deras individuella behov. Vid inlärning av ett målspråk, som engelska, kan varierande kunskapsnivåer utgöra en stor utmaning för lärare, särskilt i årskurs 4 6. Att differentiera undervisningen för att möta dessa behov kräver omfattande arbete och strategisk planering. Därför har jag valt att undersöka vilka metoder och strategier som enligt forskningen underlättar implementeringen av differentierad engelskundervisning i grundskolan, med fokus på språkutveckling och inkludering.

Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar forskningen kring differentiering och differentieringsstrategier i engelskundervisningen för elever i årskurs 4 6, där språknivåer ofta varierar, med fokus på att skapa en inkluderande lärmiljö som stödjer språkutvecklingen hos elever med olika behov och förutsättningar. Studien baseras även på två frågeställningar som innefattar differentieringsstrategier och de hinder som lärare möter när de försöker skapa en inkluderande lärmiljö.

För att uppnå detta syfte genomfördes en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa valdes ut genom en strukturerad sökprocess i relevanta databaser och utvärderades med hjälp av förutbestämda kriterier för att säkerställa kvalitet och relevans (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013).

Resultaten visar att strategier som kooperativt lärande, scaffolding, visuella hjälpmedel och inkludering av elevers modersmål och kulturella bakgrunder är särskilt framgångsrika för att stödja språkinlärning. Samtidigt framkom att lärare ofta upplever tidsbrist, otillräckliga resurser och brist på stöd som hinder för att implementera dessa metoder fullt ut och där pedagogiska och strukturella åtgärder krävs för att skapa en mer inkluderande undervisningsmiljö. Vidare saknas även effektstudier, vilket är en begränsning som gör det svårt att dra tillförlitliga slutsatser.

Studierna inom området kännetecknas av en gemensam syn på vikten av differentierad undervisning för att stödja elevers språkutveckling. Forskarna betonar att anpassning av undervisningen är avgörande för att möta elevernas individuella behov och att detta kan leda till bättre resultat i elevernas språkutveckling.

Kamratrespons har övervägande positiva effekter på elevers lärande, både för den som ger och den som tar emot respons. Metoden bidrar till att förbereda elever för att bli aktiva samhällsmedborgare och det är därför av stor vikt att kamratrespons som metod är etablerad och används i undervisningen.

Kunskapsöversiktens syfte är att kartlägga och analysera forskning om hur kamratrespons påverkar elevers skrivutveckling i grundskolan, inom ämnena svenska och engelska. För att uppnå detta syfte utgår kunskapsöversikten från de tre följande frågorna: 1) Vad kännetecknar forskningen som belyser hur kamratrespons påverkar elevers skrivutveckling med fokus på syfte, metod och teori? 2) Hur framställs effekterna av kamratrespons på elevers skrivutveckling? 3) Vilka strategier för kamratrespons framställs påverka elevers skrivutveckling?

Kunskapsöversiktens metod är en systematisk litteraturstudie och vid litteratursökningen tillämpades Eriksson-Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess bestående av sex steg för att säkerställa relevans. Genom noga formulerade sökord och urvalskriterier genomfördes en systematisk litteratursökning i databaserna Eric, Web of science och Primo samt genom en manuell sökning. Utifrån detta identifierades en avhandling och elva vetenskapliga artiklar som var relevanta för att uppnå kunskapsöversiktens syfte. När studierna valts ut, kodades materialet som sedan användes vid kartläggningen.

Kartläggningen visar att tidigare forskning huvudsakligen fokuserat på kamratresponsens effekter, inställning och motivation utifrån olika kontexter och sammanhang. Forskningsfältet domineras av kvasiexperiment och fallstudier. Kamratrespons framhålls generera övervägande positiva effekter och anses därmed vara ett effektivt verktyg för elevers skrivutveckling. Effektiviteten varierar dock beroende på vilka strategier som implementeras i kamratresponsen där bedömarträning, digitala verktyg samt kombination av kamrat och lärarrespons är några exempel på strategier som visats vara värdefulla för att bidra till elevers skrivutveckling.

Denna studie undersöker betydelsen av writing fluency och dess inverkan på elevers skriftliga förmåga. Writing fluency, som refererar till förmågan att skriva snabbt och effektivt med minskad kognitiv belastning, är en viktig aspekt av skrivutveckling.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur begreppet writing fluency har definierats och tolkats i forskning, samt att undersöka de pedagogiska metoder och interventionsstrategier som används för att träna och förbättra elevers writing fluency. Kunskapsöversikten omfattar studier som både undersöker förstaspråks- och andraspråksundervisning, från mellanstadiet upp till universitetsnivå, men med fokus på metoder som är relevanta för och tillämpbara i mellanstadiet.

Genom att granska relevant forskning och pedagogiska metoder så har vi sammanställt hur valda artiklar definierar writing fluency samt vilka lärmetoder som lyfts kopplade till fluency.

I studien behandlas likheter och skillnader mellan olika interventionsmetoder kopplade till undervisning i första- och andraspråk. Studien föreslår ökad skrivträning i både första och andraspråksundervisning, exponering för språket man ska lära sig och fokus på skrivpraktik är avgörande för att förbättra writing fluency. Dessutom rekommenderas lärare i Sverige att införliva dessa insikter i sin undervisning för att främja elevernas skrivutveckling. Flera interventioner framhäver även vikten på att skapa meningsfulla och autentiska skrivuppgifter och ge feedback för att öka motivation och därigenom fluency. Slutligen diskuteras även variationerna i effekterna av olika interventioner beroende på metoder och mätstrategier. Detta visar på vikten av att anpassa metoderna efter elevernas nivå och behov för att uppnå optimala resultat. Avslutningsvis lyfter vi fram behovet av ytterligare forskning på området.1

Denna kunskapsöversikt undersöker programbaserad våldsprevention i grundskolan, med fokus på program som tar upp gender-based violence (GBV, könsrelaterat våld). Syftet är att kartlägga och analysera forskning om implementering, utförande och effekter av våldspreventiva program. Arbetet görs dessutom inom ramen för en pedagogisk utbildning och görs således med ett genomgående pedagogiskt perspektiv. Extra hänsyn tas till frågan om ifall, och i så fall hur¸ våldspreventiva program ska integreras i skolans ordinarie undervisning och specifikt ifall det går att urskilja i forskningen om arbetet på något sätt kopplas eller relateras till de naturvetenskapliga ämnena, som historiskt, i alla fall i Sverige, har haft en central roll för grundskolans undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. En systematisk litteraturstudie har legat till grund för arbetet och urvalet har begränsats till studier som behandlar programutformad, våldspreventivt arbete som riktar sig mot barn och ungdomar i åldrarna 9 15 år och som berör eller relateras till GBV. Arbetet kartlägger och analyserar 11 vetenskapliga studier, inklusive både empiriska originalstudier och forskningsöversikter, som omfattar forskningsresultat från Sverige och internationellt. Urvalet har analyserats för att identifiera centrala teman i forskningen, samt identifiera möjliga svårigheter och framgångsfaktorer vid implementering av våldspreventiva program i grundskolan. Föreliggande studie kan således ses bidra med kunskap om vilka komponenter som är effektiva i våldspreventiva program i grundskolan, vilka utmaningar som behöver adresseras för att uppnå långsiktiga resultat samt om huruvida arbetet med våldspreventiva program integreras i den ordinarie naturvetenskapliga undervisningen. Resultaten visar att könstransformativa program, så som Mentors in Violence Prevention (MVP) och Shifting Boundaries, kan ha potential att minska förekomsten av könsrelaterat våld och påverka attityder hos elever. Samtidigt framkommer återkommande utmaningar kopplade till kulturell relevans, lärarnas förberedelse och programmets långsiktiga hållbarhet. Forskningen pekar även på att våldsförebyggande arbete behöver integreras tydligare i skolans ordinarie undervisning och anpassas efter målgruppens specifika behov, och vi lyfter sålunda fram möjligheten att bättre integrera arbetet med den svenska läroplanens mål för sexualitet, samtycke och relationer. Resultatet belyser även behovet av att stärka evidensen för våldspreventiva program i grundskolan.

Kunskapsöversikten behandlar forskning om tidig läsinlärning med fokus på undervisningsmetoder och strategier. Syftet med kunskapsöversikten är att ge en översikt om forskning kring tidig läsinlärning för elever i F-3 både nationellt och internationellt. Särskilt fokus kommer att ligga på undervisningsmetoder och strategier som är framträdande i forskningen och sådana som anses främja den tidiga läsinlärningen. Det vill säga att de anses som gynnsamma. Frågeställningarna lyder följande: Vilka huvudsakliga syften och resultat identifieras i forskningen om tidig läsinlärning? och Vilka undervisningsmetoder och strategier framhävs som gynnsamma i forskningen?

Kunskapsöversikten består av resultat från 13 studier som genomförts i olika länder och med skilda syften. Resultat visar att den vanligaste typen av undervisning inkluderar aktiviteter med fokus på fonologisk och fonemisk medvetenhet, kopplingen mellan fonem och grafem, ljudningsmetoden phonics och läsinterventioner. Det visade sig också vara de mest gynnsamma för elevens tidiga läsinlärning ifall det görs explicit och systematiskt. Andra metoder som enligt resultaten var gynnsamma är högläsning/gemensam läsning och multisensoriska aktiviteter/material som sånger, sagoböcker och spel.

The purpose of this study is to explore how textile and apparel manufacturers understand and implement circularity within their operations. It aims to examine the current circular practices adopted by manufacturers in the industry and to identify the key challenges and opportunities manufacturers encounter in enhancing circularity in the textile and apparel industry. A qualitative research approach was used, based on semi-structured interviews with twelve textile and apparel manufacturers in Bangladesh and Sri Lanka. Thematic analysis was guided by the Supply Network Configuration (“SNC’’) theory to examine circularity at four levels: product, process, network, and supply chain. The study finds that circularity is currently practiced in limited and uneven ways across the industry. Common practices include fabric reuse and recycling, process-level waste reduction, and limited closed-loop initiatives. Significant barriers remain, including high costs associated with circular initiatives, inadequate infrastructure to support circular operations, insufficient investment and technological limitations. However, manufacturers also identify substantial opportunities, particularly in product design innovation, supply chain integration, process optimization, and market positioning. This study is based on insights from twelve manufacturers in Bangladesh and Sri Lanka, which may not fully reflect the broader industry. It focuses on fabric and apparel production, excluding upstream actors like fiber or yarn producers. As a qualitative study, the findings offer depth but are not statistically generalizable. These limitations point to opportunities for broader, more inclusive future research. The study provides actionable insights for manufacturers, industry stakeholders, and policymakers. Understanding current practices enables targeted interventions to scale circular initiatives. The findings support strategic planning for more resilient and sustainable manufacturing operations. This study contributes original empirical insights into how manufacturers in key textile hubs perceive and implement circular economy principles. By focusing on current practices, as well as perceived barriers and opportunities, it fills a gap in the literature on circular transformation in textile production contexts. The use of qualitative insights from Bangladesh and Sri Lanka, two key but underrepresented textile-producing countries, adds unique empirical value, showing how global sustainability expectations impact manufacturing hubs with limited infrastructure and financial flexibility. 

This study explores the generational differences in sustainability attitudes and the discrepancy between these attitudes and actual purchasing behaviour within the fashion industry. Despite growing environmental awareness, there remains a significant gap between consumers expressing concern for sustainability and their actual purchasing choices. Generation Z, born between 1997 and 2012, shows a strong tendency toward ethical consumption, yet often chooses less sustainable options due to affordability and responsiveness to trends. Meanwhile, the Baby Boomer generation, born between 1946 and 1964, appears to prioritize factors such as comfort and quality over explicit sustainability concerns. The aim of this research is to examine how various factors influence consumer behaviour and contribute to the persistent attitude-behaviour gap in fashion consumption. Through an integrated theoretical framework combining Consumer Culture Theory, Bourdieu's Theory of Practice, and the Theory of Planned behaviour, the study investigates the complex interplay of cultural, social, and psychological dynamics that shape consumption patterns. Particular attention is given to the role of perceived control in fashion choices, exploring why consumers, despite positive sustainability attitudes, often engage in unsustainable purchasing behaviours. In addition, the study analyzes the impact of social norms, social status, self-expression, trends, and other external influences on fashion-related decisions. The findings reveal that bridging the sustainability gap requires more than increasing consumer awareness. It demands structural changes that make sustainable fashion more financially accessible, aesthetically appealing, and culturally relevant. Generation Z’s ethical aspirations frequently collide with economic limitations and the influence of fast fashion, especially within digital spaces. In contrast, Baby Boomers' slower and more pragmatic fashion habits, though not always framed as sustainable, often reflect values of durability and long-term use. Addressing this generational divide calls for collaboration among industry stakeholders, policymakers, and educators to reimagine fashion systems that enable informed and meaningful sustainable choices across all age groups.

Denna kunskapsöversikt handlar om hur lärare kan inkludera elever med autism i ämnet svenska för årskurs 4-6 genom effektiva metoder och strategier. Syftet är att undersöka, analysera och redogöra för forskning om praktiker som kan underlätta inkludering och utveckla läsförståelse hos elever med autism. En systematisk kunskapsöversikt har gjorts där vetenskapliga artiklar har hittats genom databassökningar och därefter analyserats tematiskt. Genom noggranna urvalskriterier säkerställdes att endast relevanta och granskade studier ingick i översikten.

Resultatet visar att visuella stöd, såsom scheman och tydliga instruktioner, är effektiva för att skapa struktur och underlätta inkluderingen av elever med autism. Strukturerad läsförståelseundervisning, där stödfrågor och modellering används för att hjälpa elever att tolka och förstå texter, har också visat sig ge positiva effekter. Ett inkluderande klassrumsklimat, präglat av socialt och emotionellt stöd samt starka relationer mellan elever och lärare, spelar en avgörande roll för att främja delaktighet. Dessutom bidrar anpassningar av den fysiska lärmiljön, exempelvis genom att reducera störande sinnesintryck, till ökad trivsel och bättre förutsättningar för lärande.

Denna kunskapsöversikt undersöker vad som kännetecknar forskningen kring arbetssätt som stödjer språkutvecklingen hos flerspråkiga elever i svenskämnet för grundskolans årskurs 1 3. Med tanke på att många elever idag har flera språk är det viktigt att förstå hur undervisningen kan utformas för att stärka deras lärande och språkliga utveckling. Översikten syftar både till att identifiera forskningsbaserade metoder som kan användas praktiskt i klassrummet och till att belysa vad som kännetecknar forskningen inom området särskilt avseende dess syfte, ansats, metod och resultat. 

Studien bygger på tio artiklar som valdes ut genom systematisk sökning i databaserna Primo, DiVA och ERIC samt genom snöbollsurval. Flertalet artiklar har kvalitativa ansatser med observationer, intervjuer och textanalyser som centrala metoder. Materialet bearbetades i flera steg genom läsning och diskussion av sammanfattningar, metoddelar och resultatdelar varefter en övergripande kategorisering av språkutvecklande arbetssätt för flerspråkiga elever i årskurs1 3 gjordes. 

Resultaten visar att det finns flera framgångsrika sätt att stödja de flerspråkiga elevernas språkutveckling. Translanguaging, där flerspråkiga elever får använda både sitt modersmål och svenska, hjälper dem att bättre förstå och lära sig nya begrepp. Tydliga instruktioner och strukturerad undervisning gör det lättare för flerspråkiga elever att följa med och utveckla sina kunskaper. Samarbete mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare är också viktigt för att de flerspråkiga eleverna ska få rätt stöd.

This thesis explores how sustainability regulations influence organizational practices within Sweden’s women’s fashion industry. As the European Union introduces increasingly binding policies - such as the EU Strategy for Sustainable and Circular Textiles, the CSRD and the ESPR - fashion companies are facing new legal obligations that demand transparency, circularity and environmental accountability. Drawing on semi-structured interviews with managers, sustainability officers and employees from Swedish fashion companies, the study investigates how regulatory changes are interpreted, implemented and experienced internally. The findings reveal that while sustainability has become a strategic imperative, regulatory ambiguity and limited practical guidance present significant challenges. Managers often rely on personal interpretation, due to the lack of standardized processes, while employees experience increased administrative burden and limited engagement. The research highlights the importance of leadership communication, cross-level alignment and organizational learning in navigating this transition. By applying theoretical frameworks, including Kotter’s 8-Step Model, Lewin’s Change Model and the Sequential Sustainability Transformation Model (STM), the study offers a nuanced understanding of how regulatory change drives both disruption and transformation. Lastly, the thesis contributes to academic research on organizational adaptation and provides practical implications for fashion companies and policymakers who seek to enhance regulatory effectiveness and internal change capacity.

The textile and apparel industry has been facing significant challenges in implementing green supply chain management practices. Experiencing inconsistent, slow, and fragmented adoption despite the increasing interest, external pressure and potential benefits. This study aims to address the knowledge-action gap in green supply chain management by exploring the potential adaptability of Implementation Science frameworks, traditionally used in healthcare, to the unique contexts of the textile and apparel sector. An exploratory, qualitative research methodology was employed utilizing semi-structured interviews, held with diverse textile and apparel industry professionals and experts. Findings indicate that structured frameworks as beneficial for enhancing clarity, efficiency, and standardization in green supply chain management efforts. The Knowledge-to-action framework (KTA) was found most relevant due to its emphasis on knowledge creation and translation, feedback loops, and adaptability. KTA's iterative process helps address common implementation barriers such as resistance to change, lack of clear guidelines, and difficulties in scaling pilot projects, aligning with the industry's need for systematic approaches to identify and overcome such barriers. Adaptions to the KTA framework for better alignment in textile and apparel context include: the addition of collaboration throughout, mobilizing internal company knowledge and early considerations of local supplier contexts. This research underscores the critical relevance of implementation science in guiding efficient green supply chain management transitions, offering practical implications for policymakers, companies, and researchers in fostering systematic and scalable adoption of green practices across the textile and apparel industry. It can help bridge a significant gap in green supply chain management literature by providing clear, practical tools for directing the actual implementation process.

This study explores how young leaders aged 18–30 experience and manage challenges related to their leadership identity. Conducted and written in Swedish, the study is based on qualitative interviews with ten young leaders from various industries, analyzing how they negotiate their role and legitimacy in contexts where age is often associated with a lack of experience and authority. The study is theoretically grounded in Leadership Identity Construction (LIC) and Implicit Leadership Theory (ILT) to highlight how leadership is shaped in social contexts and influenced by unconscious assumptions about what a “real” leader should be. The results show that young leaders often experience internal uncertainty related to their role and must balance between meeting traditional leadership ideals and developing an authentic leadership style based on personal values. To establish their legitimacy, they engage in clear communication, relationship-building and reflective learning from past experiences.

This collection is the storyline of a process, manifested in the methods performed in the search for individualism and static self-expression within dressing. Inspired by the principles of performing puppets combined with archetypal characters in playwriting, each look is a confident proposal of a complex, defined character that unfolds in their search for themselves. Performing puppets are recognized by their caricatured static expressions, which come alive when animated by the hand of the puppeteer. Archetypical characters serve as building blocks for character development in playwriting, recognized for representing caricatured aspects of the universal human experience. This project explores different techniques in construction, fabric manipulation, and material experimentation to build each character and highlight their individuality. The collection proposes a poetic view of how bodily poses influence the feel of an outfit and how the cut of a garment influences the physical performance of a mood.

Kunskapsöversikten handlar om hur man som lärare främjar elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet var att identifiera och analysera vilka undervisningsmetoder som tillämpas för elever med läs-och skrivsvårigheter samt hur man som lärare stödjer dessa elever i undervisningen.

Denna kunskapsöversikt grundar sig i sju vetenskapliga artiklar och två avhandlingar som vi fann genom en litteratursökning i tre olika databaser och en resurssamling. Studierna använde sig av varierande metoder såsom intervjuer, enkät och observation, vilket gav ett brett resultat.

I resultatet framkom det att en metod eller ett arbetssätt inte är tillräckligt för att främja elevers läs-och skrivutveckling utan man måste kombinera flera. Det framkom även andra viktiga faktorer, bland annat samspelet mellan specialpedagog och lärare, detta för att tidigt upptäcka elever som befinner sig i en riskzon.

Skolan har till uppdrag att skapa en trygg och stödjande miljö som främjar långsiktiga lärandeprocesser. Målet med den här artikeln är att redovisa för hur forskning diskuterar vikten av goda relationsskapande mellan lärare och elever och hur man kan aktivt arbeta för att utveckla detta. Frågeställningarna vi utgår från är ”Hur har forskningen analyserat ledarskap och relationer i skolan?” och ”Vilka faktorer lyfts fram som viktiga vid relationskapandet mellan lärare och elever och finns det samband inom forskningen?”. Resultaten visar att en ömsesidig respekt och goda relationer mellan lärare och elever främjar trivsel, studiemotivation och akademiska resultat. Vi har valt att analysera fenomenet främst genom två perspektiv, interpersonella- och genom intrapersonella medvetenheter och färdigheter. Dessa begrepp kompletterar varandra och ger en grundlig analys av effekterna och följderna av framgångsrika relationsbyggen. Begreppen låg till grund för artiklarna vi granskat och genom att söndra dessa kunde vi bygga vidare begreppsbanken och hitta artiklar relaterade till ämnet.

Suicide is a global public health issue that affects both individuals and society. Nurses encounter patients with suicidal behavior in healthcare settings and play a central role in suicide prevention. Simultaneously, insufficient conditions in the form of knowledge, resources and support can hinder the nurse's ability to provide adequate care. The aim of this study was to highlight nurses’ experiences of caring for patients with suicidal behavior. The study is a literature review based on a qualitative method. The results identified three main themes and five subthemes. The main themes that emerged were emotional reactions in caregiving, obstacles to caregiving, and from uncertainty to deepened encounters. The study shows that caring for patients with suicidal behavior is emotionally demanding and complex. To strengthen nurses' ability to care for these patients, continuous education, supervision, emotional support, and a care culture that promotes openness and reduces stigma are needed. A deeper understanding of the nurse’s perspective can contribute to improved suicide prevention and a more sustainable care environment for both staff and patients.

I takt med samhällets ständiga utveckling blir vi präglade av en alltmer digitaliserad vardag. Detta påverkar skolmiljön som integreras med digitala verktyg som ska användas i undervisningen och i elevernas arbeten. De digitala verktygen i skolmiljön har både fördelar och nackdelar men vikten av att de ändå implementeras i undervisningen är betydande för att förbereda eleverna inför ett digitalt samhälle. 

Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskning om hur digitala verktyg påverkar grundskoleelevers skrivförmåga och skrivfärdighet i sin språkinlärning. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte används följande frågeställningar: Vilka syften och frågeställningar har ställts i tidigare forskning, varför var dessa viktiga? Hur har tidigare forskning genomförts och med vilka teorier och metoder? Vilka är de viktigaste slutsatserna? Vad finns det för forskningsluckor inom forskningsfältet? Vilka styrkor och svagheter finns det inom forskningsområdet? 

Metoden för kunskapsöversikten är en systematisk litteratursökning utifrån en urvalsprocess i sex steg, där vi använde oss av både databassökningar i Primo och ERIC ProQuest och manuella sökningar. Med hjälp av dessa kunde vi identifiera elva vetenskapliga artiklar som var relevanta för vår kunskapsöversikt. Sökningarna har utgått från förbestämda urvalskriterier som har gjort att artiklarna har en hög validitet. Sökningarna har också kopplats till begreppet reliabilitet. 

I resultatdelen konstateras det att majoriteten av forskarna har använt sig av kvantitativa eller blandade metoder i sina studier. Forskningen visar att det är fördelaktigt att använda de olika skrivsätten i olika situationer och med olika elever. Poängen är att lärarna hittar en bra balans med användningen av de olika skrivsätten i undervisningen för att främja elevers skrivförmåga och skrivfärdighet. Denna kunskapsöversikt belyser även behovet av vidare forskning, samt styrkor och svagheter inom forskningsfältet.

This thesis explores the role of Augmented Reality (AR) try-on filters in shaping consumer behaviour within the luxury fashion retail sector, with a focus on emotional arousal, consumer engagement and purchase intention. As luxury brands increasingly adopt immersive technologies, AR try-on features have emerged as a potentially transformative marketing tool. Current research has often overlooked the emotional and behavioural dimensions of user interaction, particularly within the luxury context. This research addresses this gap by examining how AR affects consumer responses through both affective and physiological perspectives. Drawing upon the Theory of Interactive Media Effects (TIME), the research explores how modality interactivity, defined as the user’s ability to control and manipulate media content, impacts emotional arousal and behavioural engagement. A convergent parallel mixed-methods design was employed to triangulate findings. Participants (n = 45; 23 males, 21 females, 1 non-binary) engaged with full-body AR fashion filters in a semi-controlled laboratory setting. The experiment collected data via Galvanic Skin Response (GSR), observational notes and semi-structured interviews to explore cognitive and affective responses while capturing real-time physiological data. Findings suggest that AR try-ons create emotionally engaging, playful, and convenient environments that enhance user immersion and self-expression. Our findings lead to the conclusion that AR can endorse consumer-brand relationships and improve purchase intention, provided that the interfaces are both emotionally resonant and visually compelling. The research highlights the value of physiological tools such as GSR in uncovering complex, yet highly relevant user reactions in psychological consumer behaviour research. Practical implications include tailoring AR tools to personal styling preferences and balancing immersive features with brand aesthetics to drive consumer interest and potentially increase conversion. 

Denna kunskapsöversikt har som avsikt att undersöka och analysera forskning som behandlar högläsning och dess effekter på social-, kognitiv- och språkutveckling hos yngre elever. Genom en systematisk litteratursökning, där relevanta sökord kopplade till fokusområde användes, valdes nio vetenskapliga artiklar ut för granskning och analys med avsikt att besvara översiktens centrala två frågor: Vad kännetecknar forskning om högläsning som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen? Och Vilka högläsningsmetoder framställs som framgångsrika och bidrar till elevernas språkutveckling i forskning?. Resultaten visar att högläsning inte enbart utvecklar elevernas språkliga färdigheter utan även gynnar elevernas läsmotivation, empati, gemenskap och samarbetsförmåga. Utifrån analysen betonas interaktiv högläsning som en effektiv metod med positiva effekter på elevernas hör- samt läsförståelse, ordförrådsutveckling, analysförmåga och kritisk tänkande. Dessutom råder en enighet om lärarens betydande roll i att genomtänkt planera, utföra och efterarbeta högläsning för att ge eleverna förutsättningarna som behov för deras lärande och utveckling. För att få ett mer omfattande och utvidgad perspektiv på högläsningens effekter i klassrummet föreslås vidare forskning som kombinerar elev- och lärarperspektiv med fokus på en skandinavisk kontext. Slutsatserna belyser högläsning, särskilt den interaktiva, som en välfungerande metod som har omedelbara och långsiktiga positiva effekter på elevernas lärande. Det finns en enighet om högläsningens pedagogiska betydelse, både för individuella elever och i gruppsammanhang, vilket indikerar att högläsning som pedagogiskt verktyg bör upprätthållas samt vidareutvecklas i modern utbildning.

Sofas play an essential role in everyday life and are today used more intensively compared to earlier generations. This places a higher demand on their durability and long-term appearance, which both are largely influenced by the quality of the fabric. In recognition of the importance of fabric quality in upholstery products, this study was carried out in collaboration with IKEA. The purpose of this work was to investigate how different fabric attributes influence the drape behaviour of sofa fabrics with the goal of creating a value-ranking grid. The fabric attributes investigated were based on data obtained from IKEA, complemented by additional tests conducted in this study. The additional tests are fabric thickness, air permeability, crease recovery angle, shear angle and drape coefficient. The values obtained were used to do a correlation analysis and visualise the relationship between the drape coefficient and the attributes through scatter plot diagrams and line charts. The factors that were seen to have most influence on the drape behaviour were fiber content, elasticity in the weft direction, shear angle, fabric thickness and thread density in the weft direction. The results support the statement that the drape behaviour is a complex parameter influenced by both subjective perceptions and objective data. The findings in this report emphasises the importance of further research in this matter. Drape behaviour is of upmost relevance to predict, especially for companies with a wide variety of fabrics, to avoid errors when designing. 

This knowledge overview examines the subject of arts education both in and outside of Sweden, in order to gain a deeper understanding of what the subjects prerequisites are. By searching different databases for terms relating to arts education, six articles were found and colour coded to analyse their findings.

The results showed that there are three main groups of prerequisite for arts education: resources, status and competence. These prerequisites varied in importance, as resources was the largest factor for the arts subject in Sweden, while status was the largest factor internationally.

Interesting aspects within these results, such as the status of the subject in Swedish schools, were discussed. However, further studies of these aspects are needed in order to reduce the lack of research in the field of arts education. 

Purpose: This thesis critically investigates how blockchain and smart contracts can strategically enhance transparency, sustainability performance, and ethical compliance within the context of Sustainable Supply Chain Management (SSCM) in the fashion industry. It aims to transcend theoretical conjecture by empirically examining the multifaceted challenges and opportunities associated with blockchain adoption from a multi-stakeholder perspective.

Design/Methodology/Approach: Adopting a qualitative case study approach, the research draws empirical data from semi-structured interviews with key stakeholders (e.g., C-level executives, sustainability managers, suppliers, and a blockchain expert) of a mid-sized European denim brand, complemented by analysis of internal company documentation and publicly available reports. The data is interpreted through a comprehensive multi-theoretical framework triangulating Stakeholder Theory, the Technology Acceptance Model (TAM), and the Triple Bottom Line (TBL).

Findings: The study unveils pervasive opacity, fragmented traceability, and significant trust deficits plaguing fashion supply chains, which undermine genuine sustainability claims. It reveals blockchain's profound potential to establish immutable transparency, facilitate proactive regulatory compliance (e.g., EU DPP, CSRD, CSDDD), and enable operational optimization. However, its effective realization is profoundly contingent upon overcoming critical socio-technical challenges, including foundational digital readiness gaps, high implementation costs with unclear immediate ROI, and deep-seated trust barriers among supply chain partners. The findings underscore that blockchain is not a standalone "magic tool," but rather requires strategic integration, collaborative governance, and a long-term, phased adoption roadmap.

Originality/Value: This thesis contributes significant empirical insights by applying established theories (Stakeholder Theory, TAM, TBL) to the underexplored context of blockchain adoption in sustainable fashion supply chains. It moves beyond conceptual discussions to provide a nuanced, critically assessed understanding of blockchain's real-world implications, highlighting both its transformative potential and the complex preconditions for its success. The research offers actionable, empirically-grounded recommendations for managers and policymakers, guiding a more realistic and effective transition towards verifiable sustainable and ethical practices.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka matematikångest hos elever i yngre skolåldern. Genom att analysera och sammanställa tidigare forskning inom området belyser vi faktorer som kan ligga till grund för matematikångestens uppkomst och bakgrund. I kunskapsöversikten presenteras även orsaker och faktorer som kan leda till samt öka matematikångesten. Kunskapsöversikten belyser även matematikångestens konsekvenser kopplat till självförtroende och prestation. En central del i översikten är sökandet efter konkreta strategier och tillvägagångsätt för att hantera och minska matematikångesten. De strategier som återfanns i studierna var få men applicerbara för såväl elever som lärare. Något som gått att konstatera kring strategier och tillvägagångsätt var att de studier som presenterades hade en mer beskrivande karaktär i stället för ett lösningsorienterat förhållningssätt. Resultaten som presenteras bidrar till en fördjupad insikt i ämnet, något som är värdefullt för såväl elever som lärare. Kunskapsöversikten tar hänsyn till könsskillnader vilket gjort det möjligt att se en överrepresentation av flickor av de som upplever högst ångest. Det som redogörs i resultaten av studierna är att begrepp som självförtroende, arbetsminne och relationer är centrala aspekter att ha i åtanke när det kommer till att lindra ångesten. Dessa insikter kan hjälpa till att bidra till en god lärandemiljö där man aktivt arbetar för att minska ångest och öka engagemang och elevernas lust att lära. För att hantera matematikångesten på bästa vis framkom även vikten av hemmiljön och föräldrarnas roll. I slutsatsen presenteras vikten av att skapa och bibehålla en positiv relation till ämnet, vad som krävs för att göra detta och vidare tankar för framtida forskning.

Elevcentrerad undervisning är en metod som lyfter fram elevernas perspektiv i undervisningen. Utifrån elevers kognitiva tänkande och förmågor som utvecklas beroende av elevens utvecklingsstadier kan undervisningen ta elevens behov i beaktning och på så sätt skapa ett lärande hos eleven. ECL är ett paraply-begrepp, därför kommer även andra begrepp som faller inom ramen för ECL inkluderas i den här forskningsöversikten. Forskningsöversikten kartlägger och analyserar ett urval av studier inom ramen för ovanstående begrepp.

Syfte

Forskningsöversiktens syfte är att svara på frågeställningar om vad som kännetecknar forskningen inom elevcentrerat lärande, inom matematikundervisningen i grundskolan. Vilka syften och frågeställningar finns det inom forskningen? Vilka teorier och metoder används inom forskningen? Vilka forskningsluckor finns det i forskningen? Vidare svarar den här översikten på vilka resultat som påvisas av forskningen och hur dessa skulle kunna användas av lärarprofessionen.

Metod

En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna Eric, Primo och Web of Science, efter att en iterativ testsökning utförts för att identifiera de begrepp som likställs med, och inkluderas inom begreppet ECL. Utifrån urvalskriterier valdes sedan primärstudier och forskningsöversikter ut för vidare kartläggning och analys. Kartläggningen gjordes i tabellform. Gemensamma teman såsom frågeställningar, metoder och slutsatser kodades. Dessa teman ligger till grund för resultaten i forskningsöversikten.

Resultat

Analysen visar att elevcentrerad undervisning har en positiv effekt på elevers attityd till lärande i matematik i grundskolan. Forskningen lyfter fram att en delaktighet i undervisningen kan vara en gynnsam faktor för elevernas motivation och attityd till matematik, vilket kan leda till att eleven tar ett mer aktivt ansvar för sitt lärande. Det finns dock utmaningar för implementerandet av ECL och detta varierar något beroende på skolornas kultur och traditioner. Lärare behöver tid och stöttning för att implementera metoder som används inom ECL.

On January 1, 2025, the EU Waste Directive came into force, which places new requirements on producing companies to sort and manage their textile waste. The study aims to investigate how theaters, with a particular focus on Göteborgs Stadsteater, should relate to the new law. This study has conducted a literature research and interviews to map both the state of knowledge in the industry and the challenges posed by the directive. The interviews have mainly focused on identifying the theaters' awareness and preparations regarding the waste directive, while the theoretical framwork has focused on identifying obstacles and existing guidance. A further interview was conducted with the municipal company Kretslopp och Vatten to gather additional information regarding the Waste Directive. The results highlight that there is a knowledge gap within the theater industry, while several challenges are identified. At the same time, guidance and guidelines are identified that can facilitate implementation. The study contributes with insights on the need for increased information, Extended Producer Responsibility (EPR), collaboration and infrastructure to enable an effective and practical adaptation to the legal requirement. The study suggests horizontal and vertical cooperation, clearer directives and further studies on innovative solutions and the Green Theater Book.

This study aims to investigate how visual elements in fashion brand communication and brand positioning influence consumers’ perceptions of environmental sustainability. The focus is on analyzing how color schemes and campaign imagery contribute to the interpretation of sustainability within a brand’s visual identity. Three case companies have been selected: H&M, Stella McCartney, and Dior, these represent different levels within the fashion hierarchy. A basic presentation of the companies’ visual identities and ecological sustainability efforts is provided based on three parameters: resource use, waste management, and transparency. The parameters are developed with reference to three sub-goals of Agenda 2030. The study was conducted using a combination of quantitative and qualitative methods, where a survey was combined with two focus group interviews. The empirical material consists of color schemes and campaign images from the selected brands. To minimize the risk of bias, brand names were concealed in the survey and in Interview 1. In Interview 2, the brands were instead visible. The survey was completed by 53 participants, of which 52 met the study’s selection criteria. The focus groups consisted of respondents within the target group aged 20–30 with a distinct interest in fashion. The analysis was carried out using descriptive statistics and thematic analysis, adapted to each method respectively. The results show that consumers tend to associate environmental sustainability with visual expressions characterized by natural colors, simplicity, and a minimalist design language. At the same time, it is evident that brand awareness has a significant impact on how these visual signals are interpreted. In some cases, the visual interpretation is influenced by the respondent’s perception of the brand’s identity and values. The study highlights the importance of visual coherence in sustainability communication and contributes to a deeper understanding of how visual identity can be used strategically in brand building within the fashion industry.

This study explores consumer perceptions of ownership transfer and lifecycle management using Digital Product Passports (DPP) during the garment use phase with a particular focus on rental, resale and reuse practices. In response to the fashion industry's challenges with overproduction, rapid consumption cycles and environmental degradation, this study investigates how Digital Product Passports (DPP) can serve as tools by engaging consumers to extend product lifecycles. Drawing on the Theory of Planned Behavior (TPB), the study investigates how attitudes, social norms and perceived behavioral control influence consumers willingness to adopt DPP. A qualitative methodology was followed using semi-structured interviews with participants who had experience or awareness of circular fashion practices. Thematic analysis revealed generally positive attitudes toward DPP especially when systems were easy to use and information was perceived as trustworthy. Social influence from peers, family and sustainability oriented brands also shaped consumer behavior while perceived behavioral control was linked to digital confidence, interface simplicity and privacy concerns. Beyond the TPB framework, the study uncovered additional behavioral insights including emotional attachment to garments, selective engagement based on garment value and the impact of user interface design on adoption. These findings provide theoretical and practical contributions by suggesting that emotional, technological and policy related factors must be integrated to support the broader adoption of DPP. The study concludes by outlining implications for policymakers, brands and designers by emphasizing the need for inclusive, consumer-centered DPP systems to enable circular practice in the textile industry.

We are spending an increasing amount of time indoors, often attached to screens, which can contribute to a growing sense of disconnection, anxiety, and stress. Research suggests that this is partly due to our separation from nature. Resonance of Nature – a Journey to Comfort and Connection explores the potential of combining indirect, nature- inspired visuals in textiles with dynamic RGB lighting to create a multisensory experience that fosters emotional connection and well-being. The color interaction between printed colors and RGB lights, experimental sketching, and sensory design principles were studied to develop prints and patterns that dynamically respond to changing light conditions. The approach aims to create a subtle, harmonious transformation within the printed surface- maintaining visual appeal with and without colored light. These principles can be applied to any indoor space seeking to enhance comfort, emotional well-being, and ambiance or to create a dynamic multisensory experience without the use of digital screens.

Denna kunskapsöversikt undersöker lärares perspektiv på flerspråkighet i svenska grundskolor. Syftet är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om lärares perspektiv på flerspråkighet samt identifiera de möjligheter och utmaningar som lärare ser kopplade till flerspråkigt arbete i klassrummet. Fokus ligger även på sambandet mellan lärares attityder till, kunskaper om och arbete med flerspråkighet.

Metoden innefattade en systematisk litteratursökning och urval av studier som analyserar lärares perspektiv på flerspråkighet. Totalt granskades nio studier som belyste ämnet genom intervjuer, observationer och analyser av lärarens arbetsmetoder. Studierna var huvudsakligen genomförda i den svenska skolan och riktade sig till årskurserna 4-6.

Resultaten visar vad forskningen som intresserar sig för lärares perspektiv på flerspråkighet kännetecknar. Resultatet visar också att lärarnas inställning till flerspråkighet varierar mellan att se flerspråkighet som en resurs för inlärning och identitetsstärkande till att betrakta det som en utmaning som kräver omfattande anpassningar och resurser. Positiva attityder var ofta kopplade till ökad kompetens och medvetenhet, medan negativa attityder främst berodde på bristande utbildning och stöd.

Slutsatsen är att lärarens perspektiv på flerspråkighet har en avgörande betydelse för hur framgångsrikt de kan stödja elever med olika språkliga bakgrunder. Ökad fortbildning och resurser efterfrågas för att stärka lärares förmåga att arbeta med flerspråkighet.

Denna kunskapsöversikt analyserar matematikläromedel och deras roll i årskurserna 1–6 inom den svenska skolkontexten. Syftet är att undersöka hur forskning kartlägger läromedlens innehåll i förhållande till läroplanen, hur läromedel används i svenska klassrum och vilka faktorer som påverkar urvalet och kvalitetssäkringen av läromedel.

Metoden bygger på en systematisk genomgång av relevant forskning, där databassökningar och manuell sökning kombinerades för att framställa underlag till en latent innehållsanalys, där centrala teman synliggörs och diskuteras. Med hjälp av sökord och urvalskriterier identifierades tio vetenskapliga publikationer i olika databaser, som därmed utgjorde grunden till den latenta innehållsanalysen. Tre huvudsakliga teman identifierades och diskuterades: Läromedelsinnehåll och målkommunikationens påverkan på elevers inlärning, läromedelsimplementation i förhållande till rådande kontexter, samt läromedelsurval, kvalitetssäkring och metodologiska brister inom läromedelsforskning.

Resultaten visar att läroböcker har en central roll i det svenska klassrummet vilket kommer med såväl förutsättningar som begränsningar. Det framhävs att läromedel utgör den grundläggande förmedlaren av läroplanens mål, men att innehållet ofta domineras av procedurbaserade uppgifter vilket kan begränsa elevers matematiska förmågor och djupare förståelse. Exempelvis visas bristen på generell aritmetik och otillräcklig pedagogisk vägledning försvåra övergången mellan olika matematiska koncept och påverka kvaliteten på undervisningen. Vidare belyses vikten av kulturella och normativa kontexter vid läromedelsimplementering, samt behovet av professionell utveckling för att ge lärare verktyg att använda läromedel mer effektivt. Studien framhäver också faktorer som påverkar läromedelsurval och kvalitetssäkring av dessa, där innehåll rankas som den mest betydelsefulla aspekten. Avslutningsvis redovisas metodologiska brister inom läromedelsforskning, vilket förslagsvis bemöts med triangulering vid datainsamling där en kombination av metoder används för att studera samma fenomen.

Slutsatsen är att läromedel behöver utvecklas för att bättre harmoniera med såväl läroplanens mål som svensk-kulturella klassrumspraktiker. Läromedel behöver förmedla läroplanens mål mer representativt, medan lärare är i behov av kunskapsutveckling kring effektiv läromedelsimplementation i förhållande till svensk undervisningskultur. Detta kräver en balanserad utformning som såväl stödjer gynnsamma som utmanar begränsningar bland den svenska undervisningskontextens traditioner. Avslutningsvis föreslås vidare forskning kring kvalitetsgranskning och läromedlens långsiktiga effekter på elevers matematiska prestationer.