28 - 35 of 35
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Olsson, Amanda
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Tokgöz, Aysenur
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Att vårda patienter med psykisk ohälsa i en prehospital miljö: sjuksköterskors självskattade förmåga2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa ökar i Sverige och i världen och personer med psykisk ohälsa är idag en vanlig patientgrupp inom ambulanssjukvården. Vården vid psykisk ohälsa skiljer sig mycket från vården vid somatiska sjukdomar och studier har visat att sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever en bristande kunskap inom området psykisk ohälsa. Sjuksköterskor inom ambulanssjukvården tenderar att fokusera på patientens fysiska tillstånd och bristande kunskap kan orsaka ett ökat lidande för patienten. Syftet med den här studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården skattar sin förmåga att vårda patienter med psykisk ohälsa i en prehospital miljö. Studien är en prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter med självskattningsskalor skickades ut till alla verksamma sjuksköterskor inom ambulanssjukvården på Södra Älvsborgs Sjukhus och i Region Jönköpings län. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna inom ambulanssjukvården skattade sin förmåga att vårda patienter med psykisk ohälsa som god. Faktorer som påverkade självskattningen var kön, utbildningsnivå och om sjuksköterskan tidigare arbetat inom psykiatrin. Högre ålder och längre erfarenhet som sjuksköterska minskade oron över att vårda patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskor som ansåg att behandlingsriktlinjerna var tillräcklig hjälp skattade generellt sin förmåga högre. Resultatet indikerar att det finns ett behov av fortbildning i prehospital vård av patienter med psykisk ohälsa. Det framkommer också att det är viktigt med bra behandlingsriktlinjer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Norin, Helena
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Eriksson, Ralph
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Vårdarnas följsamhet till bedömningsstödet National Early Warning Score: En retrospektiv journalgranskning2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    National Early Warning Score (NEWS) är ett bedömningsstöd med tidig varning för klinisk försämring och akut kritisk sjukdom. NEWS har visat sig vara det mest precisa bedömningsstödet med effekter som lägre mortalitet och morbiditet, färre inläggningar på intensivvårdsavdelning samt minskat antal intrahospitala hjärtstopp. Det finns indikationer på att bedömningsstödet underanvänds, vilket äventyrar NEWS positiva effekter på patientsäkerheten. Vårdarna har ett stort ansvar att förhindra att patienten försämras ytterligare och minska onödigt lidande då patienten är utsatt och sårbar. Syftet med studien var att undersöka vårdarnas följsamhet till bedömningsstödet NEWS. En retrospektiv journalgranskning med kvantitativ ansats baserad på deskriptiv och analytisk statistik genomfördes. Studien genomfördes på 68 vuxna patienter som anlänt från somatisk vårdavdelning till intensivvårdsavdelning efter bedömning av Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG). Studiens resultat visar att vårdarnas följsamhet till bedömningsstödet är låg gällande övervakning och åtgärder i förhållande till uppmätta NEWS. Tidigare forskning beskriver hur brister inom organisation, hierarki, kommunikation, samarbete, arbetsmiljö och resurser påverkar följsamheten till bedömningsstöd. Utbildningsinsatser och kompetenshöjning kan påverka följsamheten positivt och förbättra förutsättningar för att undvika onödigt patient lidande.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Nikolic, Sladjana
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Aderounmu, Adejoke Oluyemisi
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Den vakna patientens upplevelse av den intraoperativa vården i samband med elektiv kirurgi2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som genomgår kirurgiska operationer i ett vaket tillstånd kan uppleva känslor såsom oro och ångest. Operationssjuksköterskan ansvarar för att skapa en trygg miljö för patienter och ansvarar även för att förebygga eventuella vårdskador under ingreppet. För att främja operationssjuksköterskans kunskap och därmed förbättra patientens vård behövs mer forskning som beskriver patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Syfte: Syftet var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver den vakna patientens upplevelse av den intraoperativa vården i samband med elektiv kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen användes för att analysera studiernas resultat. Resultat: Det framträdde fyra teman utifrån analysen av tio vetenskapliga artiklar. De fyra teman var; upplevelse av kontrollförlust och att känna sig objektifierad, upplevelse av trygghet och tillit till teamet, upplevelse av operationsmiljö samt upplevelse av information. Slutsats: Examensarbetet visar att patienter som är vakna under operation upplever olika känslor. Dessa känslor är beroende på operationssjuksköterskan och operationsteamets arbetssätt. För att kunna skapa en trygghet hos patienten behöver operationssjuksköterskan ta hänsyn till patientens integritet genom att låta patienten känna sig delaktig under operation. Operationssjuksköterskan behöver även ha god kommunikationsteknik med patienten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Johansson, Monika
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Källberg Veijola, Lovisa
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    "Att slåss inne i en ambulans är inte riktigt optimalt": Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda med polisiär närvaro som skydd för den egna säkerheten2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att hot, våld och pågående dödligt våld blir alltmer vanligt i samhället något som ambulanssjuksköterskorna möts av alltmer frekvent i sin yrkesutövning. Den prehospitala vårdmiljön är föränderlig och ambulanssjuksköterskor utsätts för risker i arbetet med att vårda i dessa situationer. Den polisiära närvaron är idag det skydd som erbjuds för ambulanssjuksköterskornas säkerhet. Samhället går mot ett hårdare klimat där skjutvapen och stick/skärvåld hör till vardagen. Syftet med studien var att utforska ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda med polisiär närvaro som skydd för den egna säkerheten. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats tillsammans med Elo och Kyngnäs (2008) modell för innehållsanalys tillämpades för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. I resultatet framkommer fyra huvudkategorier: 1) Professionell ångest, 2) Vill skydda sig själv, 3) Gemensamt ansvar och 4) Behovet av att känna säkerhet och trygghet. Resultatet visar ambulanssjuksköterskornas upplevelser av att vårda i hotfulla situationer som kan väcka en professionell ångest med dels stress, oro och rädsla. De upplever den polisiära närvaron som betydande för deras säkerhet och trygghet i yrkesutövandet. Resursbrister hos polisen lyfts vilket ambulanssjuksköterskorna upplever leder till att de utsätts för fler risker när de tvingas vårda utan skydd för sin säkerhet. Slutsatser i studien visar att dagens ambulanssjukvård är föränderlig i takt med samhällets utveckling och resursbrister påverkar vården. Begreppet vårda skiljer sig från varje patientmöte, vilket ställer krav på ambulanssjuksköterskornas flexibilitet gentemot patient, anhörig, polis och omgivning. Den vårdande vården är situationsbaserad gentemot varje patient där vårdandet inte alltid ser likadant ut.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Solum-Faeste, William
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Åkesson, John
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Position och perspektiv: En analys av kommunala tjänstemäns uppfattningar om statlig och kommunal styrning2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Människans krav på att själv få bestämma över sina intressen och angelägenheter har gamla anor. Kampen mellan centralmakt och lokalmakt går att finna redan under medeltiden. För att den tveeggade relationen mellan politik och offentlig förvaltning ska fungera väl så är det av essentiell betydelse att dessa demokratiska organ i stor utsträckning verkar i symbios. Detta ställer inte bara kompetenskrav på de tjänstemän som utgör den offentliga förvaltningen. Det är likaså av essentiell betydelse att samarbetet mellan styrande organ och verkställande organ kan kommunicera väl, samt fattar rättssäkra och demokratiska beslut innan de förankras i befolkningen. Oavsett innebär den dikotomiska uppdelningen mellan politik och förvaltning ett stort ansvar för de som ska förvalta politikens förtroende, och ett stort ansvar gällande medborgarnas förtroende och offentlig legitimitet. I denna studie granskas hur tjänstemän på kommunal nivå uppfattar statlig styrning och kommunal styrning. Idéen är sprungen ur tidigare forskning som påvisar att kommunala tjänstemän tycker att de besitter bäst förmåga att tolka och implementera politiska beslut i jämförelse med kommunen. De tycker också i större utsträckning att staten besitter högre grad av legitimitet att styra i jämförelse med den egna kommunen med hänvisning till professionalism och kompetens. Vad den tidigare forskningen dock inte fokuserar på är vilka värden som ligger till grund för tjänstemännens uppfattningar, varpå denna studie syftar till att expandera förståelsen och kunskapen inom detta vetenskapliga fält. Studien använder sig av kvalitativ metod genom intervjuer för att kartlägga vilken form av styrning som de tillfrågade tjänstemännen föredrar samt vilka värden som ligger till grund för deras lojalitet. Studiens resultat visar att ju närmare den lokalpolitiska maktens kärna som de tillfrågade tjänstemännen befinner sig, desto större är benägenheten att föredra kommunal styrning. De tillfrågade tjänstemännen som verkade längre ifrån den lokalpolitiska maktens kärna, det vill säga de tjänstemän som verkade närmare medborgarna, var mer benägna att föredra statlig styrning. Författarna till denna uppsats har från start haft som mål att bidra med kunskap inom ett vetenskapligt område som till stor del är outforskat. Vi hoppas att denna studie har nyanserat perspektiv på politisk styrning och hur förvaltningshierarkin kan påverka de offentliga tjänstemännens uppfattningar beroende på deras position, befogenheter och handlingsutrymme inom ramen för deras profession.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Johansson, Alexander
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Johansson, Linnéa
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Den prehospitala vårdkedjan vid TIA/ stroke i Halland med fokus på den tidiga bedömningen2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas flertalet människor i Sverige av en stroke. Ambulanspersonalen är ofta de som gör en första bedömning av patienten och tiden för ett bra utfall av eventuell behandling är mycket viktig. Tidig identifiering av patienter med misstänkt TIA/stroke är väsentligt. Syftet med studien är att undersöka den tidiga strokevården inom Region Halland. Att identifiera ambulanssjukvårdens och SOS-Alarms bedömningar och prioriteringar samt att kartlägga neurologiska symptom, kritiska tider, andelen som fick en ambulansbedömning inom 24 timmar, typ av slutdiagnos samt dödlighet inom 31 dagar. Frågeställningar relateras till kön, ålder och tidpunkt för larm. Studien som genomfördes var en retrospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats. Resultatet visade att ambulansen lyckades identifiera stroke i 82,5% av fallen, operatören på SOS- alarm misstänkte stroke i 72,1% av fallen och 81,5% av alla larm erhöll prioritet 1. Medianvärdet för tiden som ambulansen spenderar på plats var ca 22 minuter. 59,4% av patienterna skrevs ut från sjukhus med diagnosen ischemisk stroke. Det var lättare att identifiera stroke bland de yngre patienterna och de vanligaste förekommande symtomen var balanspåverkan, talpåverkan och svaghet i arm. Inom 31 dagar avled 11,9% av patienterna och majoriteten av dessa var äldre och kvinnor. Studien visar att den prehospitala strokevården i Halland visar höga siffror när det gäller träffsäkerhet vid bedömning hos ambulansen och SOS-alarm. Vidare forskning bör undersöka varför det är lättare att identifiera stroke bland de yngre jämfört med de äldre och det bör även undersökas vilka tider som är rimliga när det kommer till bedömningen av patienten innan avtransport till sjukhus.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Imberg, Sara Lisa Angelica
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lindh, Nathalie
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nödvändiga kompetenser för att möta och hantera en masskadehändelse ur ett akutsjuksköterskeperspektiv: En systematisk och integrativ litteraturstudie2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En masskadehändelse innebär en stor belastning för akutsjuksköterskan på akutmottagningen som behöver prioritera och fördela resurser för att främja patienters liv och hälsa. Det är en utmanande uppgift som kräver såväl god planering som effektiv respons och hög kompetens, i vilken akutsjuksköterskan har en betydelsefull roll. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande vilka kompetenser som är nödvändiga hos akutsjuksköterskan för att främja liv och hälsa i samband med masskadehändelse. En systematisk integrativ litteraturstudie genomfördes och 13 vetenskapliga artiklar med ursprung från olika delar av världen inkluderades. I resultatet framkommer flera nödvändiga kompetenser som presenteras i två huvudrubriker: möta patientens vårdbehov och kontroll på situationen. I resultatet framkommer åtta subkategorier där olika kunskaper, färdigheter och förhållningssätt presenteras. Resultatet bekräftar tidigare internationell forskning inom ämnet, men bidrar även med nya perspektiv och ökad förståelse för vilka kompetenser som krävs för att främja patienters liv och hälsa, samt minska lidande. Litteraturstudien kan således ligga till grund för utbildning, kompetensutveckling och förberedelser inför framtida masskadehändelser. Resultatet uppmärksammar även aktuella behov av ytterligare forskning och interventioner.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Bruhn, Jessica
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Larsson, Jonas
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Man kan inte sätta ett plåster på själen: Ambulanssjuksköterskors tidigare erfarenheter samt upplevelser av det vårdande mötet med suicidnära patienter efter AOSP-utbildning2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården får allt oftare larm om suicidnära patienter. Det är ett komplext område som ställer höga krav på ambulanssjuksköterskan i det vårdande mötet med dessa patienter. Negativa vårdupplevelser hos patienten kan öka risken för upprepade suicidförsök, således är det av stor vikt att skapa en bra relation. Utbildningsprogrammet akut omhändertagande av självmordsnära person (AOSP) har införts för att öka kompetensen och rusta ambulanssjuksköterskor med nödvändiga verktyg och färdigheter. Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskans tidigare erfarenheter samt upplevelser i det vårdande mötet med suicidnära patienter efter genomförande av utbildningen “Akut omhändertagande av självmordsnära person” (AOSP). Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och ett ändamålsenligt urval av tio ambulanssjuksköterskor. Ambulanssjuksköterskorna som intervjuades har alla genomfört AOSP-utbildningen. Intervjuerna har analyserats enligt Erlingsson och Brysiewicz (2017) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom åtta subkategorier och tre övergripande kategorier Komplexa utmaningar, Empatiskt omvårdnadsengagemang samt Insikter efter utbildningen. Det rådde delade meningar om huruvida utbildningen har haft någon påverkan på de deltagande ambulanssjuksköterskornas möte med den suicidnära patienten. Erfarenhet verkade spela en större roll i sammanhanget. Utbildningens påverkan varierade beroende på hur länge ambulanssjuksköterskorna arbetat i yrket. Upplevelser av att den efterföljande vården inte alltid verkar kunna hjälpa patienterna även om ambulanssjuksköterskorna upplevdes göra en bra insats, skapade frustration. Slutligen finns ett behov av kontinuerlig utbildning och stöd för ambulanssjuksköterskorna för att stärka kunskapen och kompetensen inom området.

    Download full text (pdf)
    fulltext