Uppsatsen bygger på barnkonventionens artikel 31, där det står i enlighet med svensk lagstiftning om barns rätt till lek och delaktighet i det kulturella och konstnärliga livet (SOU 2020:63). I läroplanen för förskolan beskrivs hur närmiljön utgör en viktig del i förskolans verksamhet, samt vikten av att bevara kulturarv och ta del av kultur (Skolverket, 2018). Studiens teoretiska ramverk grundar sig i på tre ben, utomhuspedagogik, Deweys ideologi kring pragmatism, och Mouritsens & Qvortrups (2002) forskning om barnkultur.
Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur offentliga kulturmiljöer kan användas i förskolans praktik. Detta undersöks genom de två frågeställningarna:
− På vilka sätt möjliggörs barnkultur i förskolans verksamhet utifrån offentliga kulturmiljöer?
− Vilka aspekter, enligt förskollärares erfarenheter, möjliggör att förskolan kan använda sig av offentliga kulturmiljöer?
Metoden som använts är kvalitativ intervju. Intervjuerna har gjorts med förskollärare på förskolor som har anknytning till folkpark eller världsarv i sin dagliga verksamhet. Samt personer som arbetar specifikt med Folkets Park, världsarv och riksorganisationen för Folkets Hus & Parker. Analysmetoden som sedan använts är tematisk analys, därigenom har frågeställningarna kunnat besvaras.
Resultatet visar att det är flera faktorer som samverkar, så som organisatoriska aspekter, där ekonomi, hur verksamheten planeras och den geografiska närheten till kulturmiljön ingår. Det finns även en mer sinnlig aspekt, som lyfter sociala värden, möjlighet till delaktighet och inkludering.4o