Tekniken har utvecklats och ökat under det senaste decenniet. Vi lever idag i ett samhälle där teknologin har en stor påverkan på oss människor. Teknikens effektiva utveckling har bidragit till att människor kan kommunicera på flera olika sätt med hjälp av digitala redskap. Tillexempel kan individer kommunicera med hjälp av läsplattan, telefonen och datorn. Digitalaredskap har allt mer börjat användas i förskolans verksamhet. I förskolan ska redskapet användas i ett pedagogiskt sammanhang och syftet med verktyget är att ge barnen förutsättningar för lärandet. I vår undersökning har vi valt att utgå från den sociokulturella teorin, som grundar sig på att barnen lär sig i samband med andra och att de utvecklas i sociala sammanhang.

Syftet är att undersöka hur pedagoger arbetar med att främja flerspråkiga barns lärande med hjälp av digitala teknik men också hur pedagoger förhåller sig till digitala redskap i relation till flerspråkighet och lärande. Vår avsikt är även att undersöka hur pedagogernas kompetenser inom IKT gynnar flerspråkiga barns språkutveckling. För att kunna undersöka på djupet har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden och göra en undersökning i form av intervju. I vår undersökning intervjuades fem yrkesverksamma pedagoger i förskolans verksamhet.

Det framkommer i resultatet att digitala redskap är ett effektiv lärverktyg som ger flerspråkiga barn möjligheten att uttrycka sig på flera olika sätt. Det framgår även att digitala redskap och applikationer ger utökade möjligheter för barns lärande. En slutsats kan dras om att verktyget bidrar till nya möjligheter och utmaningar hos barnen, dock måste pedagoger veta hur det ska förhålla sig till digitala redskap för att kunna använda det som ett pedagogiskt lärverktyg.

Sammanfattning

Konflikter är en del av livet och de sker i olika kontexter i alla sociala sammanhang. De strategier som förskollärarna väljer att använda för att hantera en konflikt har betydelse för barns konfliktstrategier, eftersom de tar efter hur förskollärare gör. Konfliktstrategier är viktiga redskap för den personliga utvecklingen hos barn. Individers färdigheter är en pågående process och varje situation skapar nya kunskaper. En viktig del i förskolans uppdrag handlar om att förskollärare ska ge barn möjligheter och verktyg för att hantera konfliktsituationer.

Syfte

Syftet är att belysa förskollärares förhållningssätt och strategier i konflikt och konfliktsituationer.

Metod

Metod för studien är intervjuer och observationer av förskollärare. Totalt genomfördes fyra intervjuer och fyra observationer på två olika förskolor.

Resultat

Resultatet klargör att de olika konfliktstrategierna som förskollärarna använder sig av är förebyggande arbete, stopp, återkoppling och barnkonflikt. Den vanligaste anledningen till att konflikter uppstår i förskolan är konkurrens om leksaker eller missförstånd i leken. I resultatet framförs de olika strategiernas betydelse för lärandet och hur viktigt det är att förskollärarna har samma förhållningssätt sinsemellan, som de lär ut till barn. Barn gör inte som förskollärarna säger, barn gör som förskollärarna gör.

Inledning

I litteraturen beskrivs att ledarskap är ett komplext begrepp som kan uppfattas på olika sätt. Begreppet är betydelsefullt, eftersom förskollärares ledarskap har stor påverkan på verksamheten och pedagogernas samspel med barnen. Detta examensarbete innehåller en diskussion om hur ledarskap synliggörs i verksamheten och hur det kan påverka samspelet mellan barn och förskollärare.

Syfte

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar om sitt eget pedagogiska ledarskap. Mer specifikt studeras hur pedagogerna förhåller sig i sitt ledarskap i relation till barngruppen och hur de resonerar kring sitt ledarskap i relation till deras erfarenhet av yrkestid.

Metod

Metoden som används i denna studie är kvalitativ metod med intervjuer som datainsamling, då vi är intresserade av vad förskollärare har för uppfattningar om begreppet ledarskap i förskolan. Sex intervjuer har genomförts på två olika förskolor. Vid kodning av intervjuerna användes innehållsanalys.

Resultat

Resultatet av undersökningen visar att ledarskap i förskolan inbegriper flera perspektiv. Goda relationer mellan barn och förskollärare har stor betydelse för det sociala samspelet. Tydlighet, flexibilitet och engagemang är begrepp en ledare bör besitta i förskolan. Förskollärarnas ledarskap har förändrats över tid, från att vara osäkra ledare till att känna sig tryggare och säkrare i sin ledarroll. Dock känner de sig aldrig fullärda inom ämnet ledarskap.

Inledning

Då den nya läroplan för förskolan (Lpfö 18, s. 9) förtydligar kravet på användning av digital teknik i förskolans verksamhet är det av intresse att undersöka förskollärares syn på detta. Genom grundliga analyser både i vetenskapliga forskningstexter samt relevant litteratur, konstateras att användandet av digital teknik är ett ämne som det råder delade meningar om hos yrkesverksamma förskollärare. Studien handlar om att undersöka de olika inställningarna förskollärarna har till det nya läroplansmålet inom digital teknik, samt att undersöka förskollärarnas upplevelse av den egna digitala kompetensen inom området.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka om förskollärarna upplever sig ha den digitala kompetens som krävs för att uppnå läroplanens mål och vilken inställning förskollärare har till digital teknik.

Metod

Utifrån studiens syfte används en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tolv verksamma förskollärare på sex olika förskolor i samma kommun.

Resultat

Resultatet i studien visar att merparten av förskollärarna som deltog i studien anser sig behöva mer utbildning inom digital teknik. Många förskollärare har tillgång till olika digitala verktyg, så som lärplattor eller projektorer, ute i verksamheterna men är osäkra på hur de ska använda dem som ett pedagogiskt verktyg. Samtliga deltagare befäster att det är tidskrävande att planera pedagogiska aktiviteter med digital teknik. De framkommer även att förskollärarna anser att planeringstiden inte räcker till och att de behöver mer stöd från ledningen för att kunna fullfölja kraven som den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 18, s. 9) ställer.

Inledning

Vi har undersökt olika ledarskapsstilar i förskolan och hur de påverkar barnen. Studien handlar även om att undersöka vilken typ av ledarskap en förskollärare bör utöva i praktiken.

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på ledarskap generellt i förskolan, samt hur de ser på sitt eget ledarskap gentemot de barn de arbetar med. Vi kommer även undersöka hur olika ledarskap påverkar barnen. Vi är även intresserade av att undersöka frågan vad förskollärarna anser att de behöver för stöttning av yttre faktorer och förutsättningar för att uppnå ett professionellt ledarskap gentemot barnen.

Bakgrund

Forskningen inom ledarskap i förskolan är bristfällig. Detta gäller främst forskningen som avser förskollärare och barn emellan. Den forskning som i dagsläget finns inom ledarskap är riktad till skolan eller chefen för förskolan. Med detta menas att det finns riktlinjer för hur en lärare skall leda eleverna i sitt klassrum eller hur chefen skall leda sina anställda. Då en förskollärares förhållningssätt är det främsta verktyget i verksamheten är det viktigt att är i enlighet med de riktlinjer och styrdokument som präglar skolväsendet.

Metod och teori

Forskningsmetoden som används är kvalitativ och innefattar enkäter med öppna frågor. Totalt 28 förskollärare deltog i studien. Studien är skriven med normativ styrning som teori samt ut ett sociokulturellt perspektiv med rötter i Vygotskijs teori om scaffolding och den proximala utvecklingszonen.

Resultat

Undersökningen visar att förskollärarna anser att en god pedagogisk ledare bör ha ett barnperspektiv och besitta egenskaper som inlyssnande, lugn och trygg i sin yrkesroll. Vidare visar resultatet att sämre egenskaper enligt förskollärarna innefattar oengagemang och ointresse. Utifrån resultatet framkom även att yttre faktorer som exempelvis stress och för stor barngrupp gjorde att det pedagogiska ledarskapet brast i det den professionella yrkesrollen som ledare i förskolan. Även rektorn är en bidragande faktor till att ledarskapet brister.

Denna studie handlar om barns och pedagogers relation till musik. För att studera detta har jag använt mig av kvalitativa metoder, observationer, samtal och intervjuer av barn och pedagoger i förskolan. Materialet har i efterhand kategoriserats och analyserats för att hitta samband och mönster. Fyra pedagoger och tre barn har intervjuats.

Musik handlar om känslor och gemenskap, det finns olika arbetssätt inom musik. Pedagogerna är medvetna om att musik berikar språkutvecklingen genom sång, rim och ramsor. Inom musik används inte bara sång utan även rörelser och man kan spela instrument tillsammans med barnen. Musik är en uttrycksform och i min studie handlar musik om barns och pedagogers relation till musik. Musik sker inte bara i musikundervisning utan det visar sig även i barnens fria lek, där det finns utrymme för kreativitet och fantasi. Det är viktigt att barn ges möjlighet att vara kreativa och att man låter barnen leda den kreativa processen till produkten. Processen är minst lika viktig som produkten. Barnen använder sig av spontant musicerande i form av instrument, rytm och takt samt sång. Musik sker både individuellt och i samspel med andra. Utifrån denna studie förekommer musik mest i samspel med andra, eftersom jag fick få svar från föräldrar om deras barn fick delta i studien eller inte. Därför blev jag tvungen att fokusera mer på barns spontana musicerande i gemenskap av etiska skäl. När jag utgår ifrån intervjuerna med pedagogerna förstår man att musik handlar om olika känslor, till exempel glädje och sorg. Det går också att förstå att musik smittar av sig och att det oftast anses som ett uppskattat lärande för barn.

Sammanfattning

Dokumentation är en central del inom förskolan och driver utveckling framåt. För optimal utveckling krävs dock att dokumentationen är pedagogisk samt att processen att dokumentera är så tydlig till den nivå att pedagogerna kan involvera den i sina dagliga rutiner. Dokumentation ska tillåtas att analyseras, reflekteras över och ligga till grund för fortsatt arbete. Tidigare forskning visar på vikten av pedagogernas lyhördhet och öppenhet och framförallt barnens delaktighet för att uppnå en pedagogisk dokumentation. Istället för att försöka hitta belägg för det man på förhand tror sig finna bör pedagogerna och verksamheten ha en öppensinnad inställning. En öppen, trygg och fördomsfri miljö där både pedagog och barn tillåts uttrycka sig bidrar till utveckling för både pedagogerna, verksamheten och framförallt barnen.

Syfte

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad pedagogisk dokumentation innebär för förskollärare förståelse och vilka konsekvenser det kan leda till för barnen.

Metod

Denna studie är en kvalitativ studie där samtalspromenad använts som metod för datainsamling. Totalt medverkade fyra förskollärare från fyra olika förskolor.

Resultat

Resultatet i studien baseras på samtalspromenader genomförda tillsammans med förskollärare. Resultatet kategoriseras i tre underrubriker; Att synliggöra barns lärprocesser, reflektion över pedagogisk dokumentation och barns delaktighet och inflytande. De två första kategorierna redogör resultatet ur ett perspektiv på individnivå medan den tredje delen redogör resultatet ur ett perspektiv på gruppnivå. Resultatet visar att respondenterna har gemensamma tankar kring vikten av att låta barnen synliggöra och ta del av sina egna lärprocesser. Genom att synliggöra uppmuntrar man även till reflektion. Resultatet visar att reflektionen är en viktig del i processen för att en dokumentation ska bli pedagogisk. Resultatet visar också på att om barn tillåts vara delaktiga och ha inflytande i dokumentationen av sina egna lärprocesser, förstärks deras egna lärande, den demokratiska processen och verksamhetens utveckling.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 18, s. 5) lyfts det fram att alla barn har ett lika värde och att ingen ska behöva utsättas för kränkningar eller diskriminering. I förskolans uppdrag ingår det att förskoleverksamheten ska ha en plan mot kränkande behandling och en plan mot diskriminering och trakasserier. Både planen mot kränkande behandling och planen mot diskriminering kan vara nedskrivna i en likabehandlingsplan (Svaleryd & Hjertson 2018, s. 23). Eftersom likabehandlingsplanen ska vara ett aktivt dokument i förskolans verksamhet som ska leda till ett främjande arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, så är det intressant att undersöka förskollärares upplevelser av tillämpningen av likabehandlingsplanen. Vårt syfte är att undersöka förskollärares beskrivningar och upplevelser av hur likabehandlingsplanen tillämpas i praktiken i förskolan samt hur förskollärare anser att likabehandlingsplanens innehåll påverkar deras ledarskap i förskolans verksamhet. Den metod som används i det här arbetet är kvalitativ semistrukturerad intervju med förskollärare som urvalsgrupper i syfte att besvara vår frågeställning.

Resultatet visar att det är ett stöd för förskollärarna i studien att ha en likabehandlingsplan. Vidare visar resultatet att förskollärare i vår studie har olika uppfattningar om hur aktivt dokumentet används i verksamheten. Flera respondenter upplever att likabehandlingsplanen behöver arbetas med över längre tid och att planen bör tas fram oftare. Samtliga förskollärare lyfter fram att de har tillgång till dokumentet och att det som står i likabehandlingsplanen diskuteras periodvis och i olika sammanhang. Förskollärarna upplever att de har värdegrunden från läroplanen i förskolan mer i åtanke än likabehandlingsplanen i det vardagliga arbetet, men de upplever ändå att värdegrunden och likabehandlingsplanen går hand i hand.

Inledning

I dagens samhälle är negativ stress ett allt större problem som de flesta människor utsätts för. Även barn möter dagligen detta under sin vistelse i förskolan. Förskolan ska ansvara för att barn ska känna trygghet och välbefinnande. Det ska vara en plats för utveckling och lärande. Om den negativa stressen blir för stor för barn i förskolan hämmas möjligheten för dem att tillgodose sig kunskapen som verksamheten erbjuder.

Syfte

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att minska stress hos barn. Syftet är även att undersöka vilka metoder som används för att minska stress hos barn i förskolan, hur pedagoger definierar stress i barngrupp samt vilka effekter pedagoger upplever att metoderna har på barnen.

Metod

I genomförandet av studien har kvalitativ metod med intervju som verktyg för datainsamling använts. Åtta pedagoger på fyra olika förskolor har deltagit som respondenter i studien. Fenomenografi har varit studiens kvalitativa metodansats då den synliggör variationen i människors erfarenheter och upplevelser.

Resultat

Resultatet visar att förskolorna har olika arbetssätt för att minska stress hos barn och flera metoder har framkommit, exempelvis massage och yoga. Till skillnad från flertalet metoder som pedagogerna redogjort för är effekterna av dessa liknande för samtliga respondenter. Trygga relationer med både barn och föräldrar är något som de flesta pedagoger anser har stor betydelse. Slutsatserna för denna studie är att det finns välfungerande metoder för ett stressmedvetet arbetssätt i förskolan. Om medvetenheten kring dessa metoder ökar är förhoppningen att pedagoger ska inspireras av varandras arbete för att skapa en välmående miljö för barnen i förskolan.

Inledning

Genom olika möten, relationer och samtal med andra människor formas våra egenskaper och värderingar vilket sedan skapar vår identitet. Vi upplever att många böcker speglar en ideal värld, en fantasivärld där förhållanden ser ut som man vill att det ska se ut, inte som det faktiskt gör i samhället. Jämställd förskola och skola (2019) skriver att “eftersom genus hela tiden skapas av barn, elever och pedagoger tillsammans, kan vi självklart skapa genus som leder till jämställdhet.”

Syfte

Vårt syfte med undersökningen är att studera vilka barnböcker som väljs ur ett genusperspektiv och hur detta kan användas till att utveckla genusarbetet på förskolan.

Metod

Vår undersökning kommer inspireras av kvalitativ textanalys, där barnböckernas alla delar och kontext noggrant kommer att läsas. Utifrån vårt urval började vi med en djupläsning av böckerna, bok för bok. Vi läste böckerna ett flertal gånger för att kunna synliggöra det som ligger dolt. Efter djupläsningen valde vi ut återkommande händelser och listade upp dem så att vi lättare kunde se helheten. De listade händelserna sorterades sedan in i två valda rubriker som utifrån materialet blev, ’vad som ses’ och ’vad som görs’. Alla händelser under rubrikerna har sammanställts till kategorier. Det är de mest återkommande och framträdande händelserna som problematiserats och diskuterats i resultatdiskussionen.

Resultat

Resultatet av undersökningen visar på att det finns böcker där karaktärerna ofta är normkritiska men boken i sig är könsstereotypisk om man utgår från namn, utseende och illustrationer. Våra förhoppningar är att undersökningen har gett en inblick i hur viktigt det är att vi på förskolan arbetar med litteratur på ett medvetet sätt. Konsekvensen av att inte göra det kan bli att barn inte får möjlighet att ta del av andra perspektiv där andra normer presenteras som en möjlighet.

Detta är en litteraturstudie som belyser relationen mellan begreppen lek, lärande och utveckling. Begreppen lek, lärande och utveckling är komplexa både i sig själva och i relationen till varandra. Verksamma inom förskolan tycks använda sig av olika definitioner vilket genererar väldigt skilda förhållningssätt till leken, lärandet och barns utveckling. Begreppen har alla betingningar som sträcker sig från nyttan med den fria leken till hur leken skall nyttjas som medium för att uppnå de strävansmål som läroplan för förskolan (Lpfö 18) belyser. Detta kan generera en osäkerhet i hur pedagoger kan arbeta med lek, lärande och utveckling då den fria leken beskrivs som att den skall vara just fri medan lärande ibland uppfattas som något som sker i en skolbänk.

Studiens syfte och frågeställningar är att belysa hur lek, lärande och utveckling framställs i den valda kurslitteraturen som utgör denna studies material, och att diskutera hur framställningen av begreppen kan ses i Läroplan för förskolan (Lpfö 18). Hur definieras relationen mellan lek, lärande och utveckling i den valda kurslitteratur som behandlar lekteorier? Vilka förhållningssätt framhålls som relevanta i den valda kurslitteraturen för pedagogers roll i barns lek i förskolan?

Metoden i denna studie är kvalitativ textanalys med innehållsanalys som verktyg och med viss inspiration från diskursanalys. Materialet som analyseras är valda kapitel ur två antologier som varit kurslitteratur för Förskollärarprogrammet i Högskolan i Borås.

Studiens resultat visade att lek, lärande och utveckling är mångfacetterade. Leken ses som ett lärande och en utveckling i sig genom att barnen i leken övar språk- och motorisk utveckling samt socialt samspel. Därav är det viktigt att man som pedagog stödjer barnen i den fria leken, utan att inkorporera lärandesituationer som kan störa barnens utveckling och spontanitet i leken. Men leken kan även användas som en katalysator för att utveckla barnens ämnesdidaktiska kunskaper, som i sin tur utvecklar barnen så att de kan leka än mer avancerade lekar med sina nyvunna kunskaper om sin omvärld. Begreppet lärande är alltifrån hur barnen lär sig av varandra och utvecklar sin sociala kompetens genom lek, till mätbar kunskap. Lek och ämnesdidaktiskt lärande innefattar hur barn och pedagog skapar lustfyllda situationer tillsammans för att närma sig de strävansmål läroplan för förskolan (Lpfö 18) lyfter.

Inledning

Högläsning har en given roll i förskolan och i den nya läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019 lyfts högläsningens betydelse för barns språkutveckling fram ytterligare. Att barn tidigt i livet får möta, ta del av och samtala om litteratur gynnar deras språkutveckling och är ett stöd i den begynnande läs-och skrivutvecklingen enligt befintlig forskning inom området. Med stöd och utgångspunkt i tidigare forskning ville vi fördjupa oss i ämnet högläsning och undersöka hur förskollärare arbetar med högläsning och boksamtal i undervisningen.

Syfte

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse och kunskap om högläsning som aktivitet i förskolan genom att undersöka förskollärares arbetssätt gällande högläsning och boksamtal.

Metod

Denna studie grundar sig i en kvalitativ metod. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare om högläsning och boksamtal i förskolan. Denna metod gav oss möjlighet att ta del av förskollärarnas olika arbetssätt inom vårt valda område.

Resultat

Resultatet av studien visar att förskollärarnas arbetssätt med högläsning varierar. Förskollärarna lyfter att högläsningens funktion både har en språkutvecklande och relationsmässig aspekt. Högläsning är framför allt en spontan aktivitet i förskolan utifrån intervjuerna. Majoriteten av förskollärarna använde sig av högläsning och böcker som utgångspunkt i temaarbete. Vi har dessutom kunnat urskilja två arbetssätt med boksamtal. Förskollärarna har under boksamtal antingen fokuserat främst på bilderna eller textinnehållet i böckerna. Utifrån intervjuerna framkom att biblioteket och hemmet ansågs vara viktiga samverkansaktörer. Bibliotek och bokbuss lyfts fram som viktig tillgång i arbetet med litteratur och högläsning i förskolan. Vissa förskollärare såg också samarbetet med vårdnadshavarna gällande högläsning som betydelsefullt.

Inledning

Studien handlar om jämställdhetsarbetet i förskolan. Då jämställdhet är ett ämne som är brett och där pedagoger har olika synsätt kan det skapa svårigheter att föra jämställdhetsarbete framåt. Fokus ligger på att studera hur pedagoger upplever jämställdhetsarbetet i förskolan.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter förskolepedagoger har kring vilka svårigheter och möjligheter det kan finnas i jämställdhetsarbetet på förskolan.

Metod

Metoden som har använts i studien är semistrukturerade intervjuer som är en kvalitativ metod. Fem pedagoger i samma arbetslag intervjuades för att ta reda på vilka erfarenheter de har av jämställdhetsarbete.

Resultat

I resultatet av studien framkommer tre huvudkategorier vilka är: pedagogernas förhållningssätt – en viktig faktor i jämställdhetsarbetet, förväntningar på flickor respektive pojkar och miljöer i förskolan. Pedagogers bakgrund, förhållningssätt och självmedvetenheten ses både som svårigheter men också möjligheter i jämställdhetsarbetet i förskolan. Vikten av att bemöta barnen som individer, , erbjuda allt till alla barn under hela dagen och ge utrymme och möjlighet att prova olika saker oberoende kön, pedagogers språkbruk och läroplanen tas upp. Pedagoger och samhällets förväntningar på flickor respektive pojkar är ytterligare faktorer som påverkar jämställdhetsarbetet. Pedagogerna nämner föräldrar, reklam och kulturers påverkan på hur människor ser på kön och detta kan skapa svårigheter. Mansnormen i samhället tas upp genom exempel att pojkars val av ”flickaktiviteter” är svårare att acceptera än om det vore tvärtom. Miljön är en kategori i resultatet där skildringar mellan utomhusmiljön och inomhusmiljön görs. Resultatet visar att utomhus skulle kunna ses som mer könsneutralt

Babblarna är ett material framtaget för de yngre barnens språkutveckling. Barns intresse för Babblarna grundar sig i den utbredning som spridit sig i samhället. I förskolan får barnen ta del av materialet Babblarna som är skapat och utformat för att främja barns språkutveckling. Vi har utifrån Babblarnas spridning i förskolan valt att undersöka hur materialet används av personalen.

Vårt övergripande syfte är att undersöka i vilken omfattning samt hur materialet används och blir till hjälp i barns språkutveckling i förskolan.

Vi har använt oss av kvantitativ metod och arbetet har genomförts med hjälp av enkätfrågor. I enkäten har vi använt stängda och öppna svarsalternativ. På frågor med öppna svarsalternativ har vi gjort kvalitativa analyser. Enkäten skickades ut till cirka 800 pedagogisk personal inom förskolan. Vi kontaktade först rektorer i förskolan för att de sedan skulle distribuera ut enkäten till sina anställda för att undersökningen skulle vara av god kvalitet.

Resultatet av undersökningen visade att personalen i förskolan ser positivt på materialet Babblarna när det kommer till barns språkutveckling. Det visar sig att personalen arbetar brett med materialet men även i den riktning som materialet är framtaget för.

Utvecklingen mot ett mer mångkulturellt samhälle påverkar förskollärare att modifiera sin praktik i förskoleverksamheten där de möter allt fler barn med svenska som andraspråk. Språket ses som ett fundament i kommunikationen, både i samtal med andra personer och för barnets tänkande. Det är centralt i barnens lärande vilket innebär att ett bristande språk kan begränsa barnens utveckling.

Syftet med undersökningen är att få förståelse för hur förskollärare resonerar kring sitt språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn och vilka fördelar de ser med sitt arbete.

Studien undersöker med hjälp av semistrukturerade intervjuer fyra förskollärares egna resonemang. Förskollärarna arbetar på två olika förskolor i samma kommun där barngruppen består av barn med olika förstaspråk. Studien utgår från ett sociokulturellt ramverk där det sociala samspelet är i fokus.

I resultatet framkommer olika teman som uppmärksammas av förskollärarna själva: stöd för kommunikationen, inkludering samt mänskliga resurser. Stöd för kommunikationen som innefattar både språkligt stöd och fysiska hjälpmedel används av både barn och vuxna och kan utveckla barnens språkliga medvetenhet kring både sitt första- och andraspråk. I temat inkludering lyfter förskollärarna barnens delaktighet och trygghet i barngruppen, deras resonemang kretsar kring barnens förutsättningar och intressen. Det argumenteras för att pedagogens tillåtande bemötande bidrar till barnens språkutveckling, ökat självförtroende och skolframgång. Temat mänskliga resurser innefattar de människor som bistår med stöd i verksamheten. Detta innebär i praktiken språkligt stöd som pedagogen, vårdnadshavare eller andra ger barnen.

Bakgrund

Arbetet handlar om hur en hund i förskolan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. En hund påverkar barn positivt i olika lärandesituationer i förskolan. Bland annat påverkas barns motivation till att läsa, vilket kan gynna språkutvecklingen. Barn utför olika inlärningsmoment fortare och får en ökad koncentration i närvaro av en hund. En hund kan även skapa lugn och trygghet för barn på förskolan.

Syfte

Syftet är att få kunskap om och i så fall hur en hund kan användas som en pedagogisk resurs i förskolan.

Metod

Metod i denna studie är self-report. Sammanlagt har fem personer deltagit i studien med erfarenhet av hunden i förskolan.

Resultat

Resultatet visar att hunden kan användas i olika situationer på förskolan och hur barn påverkas av en hund. En hund kan ses som en samtalsöppnare och hamnar ofta i fokus isamtal. Deltagare beskriver att hunden används för att motivera barnen till bland annat högläsning. Det framkommer att hunden bidrar med lugn och trygghet.

För att barn ska få möjlighet att utvecklas i sitt lärande är det viktigt, och nödvändigt, att pedagogerna arbetar med barns inflytande. Utifrån den sociokulturella teorin lär barn både av varandra men också av de vuxna. Därav är pedagogers förhållningssätt en viktig faktor för att skapa de rätta förutsättningarna i arbetet med barns inflytande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande vid lunchsituationen och hur pedagogerna skattar sitt eget arbete gällande detta.

Metoderna som använts är kvantitativa observationer och enkäter. Åtta pedagoger från två olika förskolor deltog i studien.

Resultatet visar på att båda förskolorna arbetar på liknande sätt gällande barns inflytande vid lunchsituationen. Det mest förekommande i observationerna var att barnen fick frågan vad de ville ha av maten som serverades, innan pedagogerna la upp det på tallriken. Det förekom dock skillnader i vad pedagogerna svarade i enkäten och vad som observerades. I enkäten svarade fem pedagoger att de ofta uppmuntrade barnen till att ta mat själva men vid observationstillfället var det enbart en pedagog som gjorde detta.

Förskollärarnas kompetens är en förutsättning för kvaliteten i förskolan och relationen mellan kvalitet och utbildad personal ses som högst relevant för att nå de nationella målen (Renblad & Brodin 2012, s.416). I den nya Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (2018) lyfts ett nytt avsnitt som berör förskollärarens ansvar av undervisning och målstyrda processer. Vi vill undersöka hur förskollärare tolkar den nya Läroplanen samt om tolkningarna skiljer sig åt. Den teoretiska ram som använts i undersökningen är Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015, ss.4–5) lyfter Bronfenbrenners ekologiska systemteori som avstamp i att förskollärarnas ledarskap sker i samspel mellan individer och miljö. Förskollärarens arbete är komplext då det kan beskrivas som att olika system ska samspela. Exempel på system är förskollärare, arbetslag och barngrupp (mikro), relationen mellan närmiljöer (meso) samt förutsättningar (exo) för att kunna bedriva undervisning och utbildning. Förskollärarnas individuella tolkningar och realiseringar av uppdraget (makro) påverkas därför av de olika systemen för att verksamheten skall fungera. Läroplanens förändring över tid (chrono) har också betydelse för förskollärarnas tolkningar. Vidare beskriver Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015, ss.4–5) Bronfenbrenners teori som att villkor skapas för barns lärande och är både kontextuellt och tidsberoende.

Syftet är att undersöka hur förskollärare tolkar och beskriver det ledarskap som enligt Lpfö 18 (2018, s.19) utgör en del av förskollärares uppdrag. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer som verktyg för empiriinsamling. Resultatet av undersökningen visar respondenternas tolkningar av avsnittet 2.7 i Lpfö18 (2018) samt synliggör hur de beskriver att det egna pedagogiska ledarskapet uttrycks i verksamheten. Resultatet påvisar att de individuella tolkningarna skiljer sig åt relaterat till undervisning och målstyrda processer, samt barns utveckling och lärande. Exempelvis är respondenterna väl medvetna om att de själva har ett större övergripande ansvar och skall arbeta mot målen i Lpfö 18 (2018). Vidare påvisas arbetslagets gemensamma arbete som mycket betydelsefullt och respondenterna ser ett stort stöd hos sina kollegor, oavsett utbildning. Respondenterna är alla eniga om att fler förskollärare behövs vilket kan höja kvaliteten i verksamheten.

Inledning

Läroplan för förskolan 18 trädde i kraft 2019 och innehöll förändringar när det kommer till undervisning i och genom digitala verktyg. Lpfö 18 fastslår att det är förskolläraren uppgift att ge barn förutsättningar för adekvat digital kompetens. Denna förändring tillsammans med hela samhällets ökade digitalisering gör att det inte längre går att välja bort användandet av digitala verktyg i förskolan. Denna studie vill undersöka vilka förberedelser förskollärarna har fått och vilken påverkan Lpfö 18 har haft under det första halvåret.

Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med och förhåller sig till digitala verktyg i förskolan sedan Läroplan för förskolan (Lpfö 18) trätt i kraft. Följande frågeställningar användes:

1. Vad anser förskollärare om ändringarna i läroplanen när det kommer till digitala verktyg och undervisning?

2. Vilka kompetensutvecklande insatser har förskollärare tagit del av?

3. Hur ser anpassningarna till den nya läroplanen ut när det kommer till digitala verktyg på olika förskolor?

Metod

Studien är utförd med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare intervjuades personligen på deras arbetsplatser. Intervjuerna spelades in på dator och transkriberades för att sedan kunna kodas och analyseras.

Resultat

Resultatet visar att det finns skillnader i hur förskollärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen. Skillnaderna ligger både i hur digitala verktyg används, men även vilka verktyg som finns på förskolorna. Dessa olikheter kan bero på variation när det kommer både till kompetens och tillgång till kompetensutveckling. Det förekommer skillnader även i synen på användandet av digitala verktyg samt synen på förändringarna i läroplanen. Dock framkommer det att en majoritet av förskollärarna är positiva till både förändringarna i läroplanen och användningen av digitala verktyg i undervisningen.

This paper builds on emerging concerns with how temporality and spatiality unfold in, and order, academic evaluation practices. We unpack how the notion of ‘trajectory’ – a simultaneously prospective and retrospective narrative device permeating contemporary academic evaluation discourses – is mobilized within a particular evaluation site. Materials for our study are drawn from reports commissioned by Swedish universities when hiring for new professors. These texts are authored by external referees who rank and compare candidates, in this case for associate and full professorship positions in biomedicine. By using the theoretical perspective of ‘narrative infrastructures’ we explore how the referee reports mobilize ‘trajectories’ to weave together disparate bits of evidence extracted from the bylines of biomedical researchers’ CVs: publication numbers, impact factors, authorship positions and ‘earning power’. Our analysis finds certain resemblances across reports of what constitutes an ideal candidate’s career trajectory, but none of these are completely identical. We consider how ‘the trajectory’ is evoked as a singularity within this genre of writing, thereby bestowing retrospectively a sense of coherence and purpose on the past performance and prospective development of careers. We discuss the implications of our findings in terms of how ‘trajectorism’ shapes evaluation in academic biomedicine and possibly beyond, and propose suggestions for how this dominant narrative might be challenged.

This thesis reports and discusses results from case studies of how two physics teachers process the language and subject content of textbook texts in interaction with their students, several of whom are second language learners. The overall aim is to study and contribute to knowledge about the didactic choices teachers make in relation to text-talks in linguistically diverse physics classrooms. In order to find out what might pose linguistic challenges for the students, the textbook texts used in the classrooms are also analyzed.

Data was collected through video and audio recordings in a year 5 and a year 8 physics classroom, during a period of nine and seven weeks respectively, where physics was taught by teachers who identified themselves as having a language focus in science instruction. In addition to the classroom observations, semi-structured interviews with the teachers were conducted.

The study is rooted in socio-cultural theory, including literacy and second language acquisition, and in social semiotics, including systemic functional linguistics (SFL) and multimodal perspectives. In the textbook texts, structural and lexicogrammatical features were analyzed. In the text-talks, the analysis focused on how language and content were processed in interaction with the students and what opportunities and limitations this offered the students.

The results reveal that the science textbook texts impose great linguistic demands upon the students. The results also reveal that both teachers carried out extensive textual processing in interaction with their students, which showed the teachers’ broad repertoire of didactic choices in connection with the text-talks. The text-talks offered an increased redundancy, opportunities to develop academic registers and to some extent to be socialized into disciplinary reading. Limitations were associated with the teachers not always being sufficiently clear about the purpose and implementation of the text-talks, the language focus sometimes taking the focus off the subject matter and the teachers' use of everyday language not always being an asset.

I förskolan har digital kompetens och digitala verktyg fått en större roll. I den nya Läroplan för förskolan (Lpfö 2018, s. 15) anges det att förskollärare har fått ett tydligare ansvar att använda digitala verktyg som kan stimulera barns utveckling och lärande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring användningen av applikationer i pedagogiskt syfte i förskolan. Vägledande i undersökningen är följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna i studien sitt användande av applikationer i förskoleverksamheten? Vad anser förskollärarna i studien är ett pedagogiskt användande av applikationer i förskolan?

Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med self-report som redskap för insamlandet av data. Self-report är ett frågeformulär med öppna frågor som lämnas ut till respondenter som de besvarar med egna ord och tankar. Sammanlagt har 13 förskollärare deltagit i studien. Datamaterialet har analyserats utifrån kategorierna Teacher-directed practices (TDP) och Developmentally appropriate practices (DAP).

Studiens resultat visar att pedagogiskt användande beskrivs olika av förskollärarna som deltog i studien. I resultatet synliggörs två användningar av applikationer. Den ena användningen är lärarledd med fokus på att barnen ska ta till sig och utveckla ämneskunskaper med hjälp av applikationer. I den andra typen av användande fokuserar förskolläraren på barns lärandeprocess.

Våra slutsatser är att förskollärares närvaro och medvetenhet är viktig både vid användandet av applikationer men även vid valet av applikation. Det finns flera delar som utgör ett pedagogiskt användande där inte enbart lärande, utan även omsorg det vill säga barns behov kan vara i fokus vid användandet. Det är alltså förskollärares “tanke bakom” användandet som skapar just ett pedagogiskt användande. “Ersättnings-användande” kan ge förskollärare som känner sig osäkra vid användandet av digitala verktyg en god ingång till att börja använda applikationer mer i verksamheten. Ett exempel på detta kan vara att använda en digital (app-) tärning istället för en analog tärning i aktiviteter.

Inledning

Den digitala utvecklingen går snabbt framåt och berör alla i samhället. I en rapport från Statens Medieråd (2019) framgår att andelen barn mellan ett och åtta år som dagligen använder internet har ökat markant. För att tidigt grundlägga barns digitala kompetens har regeringen arbetat fram Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (Utbildningsdepartementet 2017). Strategin fick en betydande roll för Läroplan för förskolan (Lpfö 18) där skrivningarna om digital teknik förändrades och begreppet kritiskt förhållningssätt till digital teknik tillkom.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt uppdrag i enlighet med Lpfö 18, att barn ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik i förskolan.

Teori

Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv där de begrepp som fokuseras är samspel, kommunikation och språk samt proximal utvecklingszon.

Metod

I studien används en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Totalt har tio förskollärare på fyra olika förskolor intervjuats.

Resultat

Resultatet visar att förskollärarna upplever undervisning i kritiskt förhållningssätt till digital teknik som svårt men viktigt. Förskollärare lyfter medvetenhet och närvaro som viktiga aspekter i undervisningen i kritiskt förhållningssätt till digital teknik. Resultatet visar även att förskollärarna har bristande kunskaper i kritiskt förhållningssätt till digital teknik.

Inledning

Studien  handlar  om  förskollärares  arbetssätt  kring  inkludering  i  förskolan. Inkludering tillämpas i förskolan på olika sätt och begreppet behöver lyftas för att få en bredare kunskap.

Syfte

Syftet med studien är att ta reda på vilka olika arbetssätt kring inkludering som tillämpas av förskollärarna för att beakta barns olikheter och behov.

Metod

Den metod som används är kvalitativ metod. Inom den kvalitativa metoden användes intervju som verktyg för att samla in data. Intervjuerna riktades mot fem verksamma förskollärare på två olika förskolor i Västra Götalands län.

Resultat

Resultatet  av  undersökningen  påvisar  att  förskollärare  applicerar  olika  arbetssätt  kring inkludering i verksamheten, såsom inkluderande arbetssätt som deltagande, ett individanpassat arbetssätt, ett inkluderande arbetssätt till att tillgodose barns behov, anpassningar för att beakta barns  olikheter  och språkstimulerande  arbetssätt. Det  finns  flera  faktorer  som  påverkar  och försvårar  arbetet  kring  inkludering,  både  i  den  sociala  och  fysiska  miljön.  Förskollärarna nämner bland annat stora barngrupper, brist på personal och lokalerna är sällan anpassade för den stora mängd barn som förekommer i förskolorna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger inom ”I Ur och Skur”-förskolor tar tillvara utomhusmiljön i undervisningen. Till syftet hör två frågeställningar där avsikten är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring utomhusmiljön som ett didaktiskt redskap i undervisningen samt vilka aspekter som blir betydelsefulla vid undervisning utomhus.

Datainsamlingen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats med hjälp av metoderna Self Report samt semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog 16 pedagoger i studien från fem olika förskolor inom ”I Ur och Skur”. 16 Self Report samlades in varav två av dessa kompletterades med intervjuer.

Resultatet presenteras utifrån följande teman: Undervisning i utomhusmiljö kräver följsamhet, Undervisning i utomhusmiljö bygger på tilltro och Undervisning i utomhusmiljö sker i samspel. I följsamhet läggs pedagogers kompetens att planera undervisning i en föränderlig miljö in där väder och årstid påverkar utbildningen. Både barn och pedagoger lär i och av naturen. Följsamhet visar sig också genom en flexibilitet inför barns intresse i utomhusmiljön. Tilltron innefattar pedagogers sätt att se till det kompetenta barnet och deras förmåga att klara av olika typer av utmaningar. Tilltron handlar även om att göra barn delaktiga i lärprocesser där de får vara med och följa processer från början till slut. Slutligen lyfts samspel mellan barn och vuxna men också samspel med naturen. Pedagogerna är medagerande och utforskar utomhusmiljön tillsammans med barnen. I undervisningen används främst naturmaterial som barnen ofta är med att ta fram. Att få uppleva och lära med alla sinnen ses som viktiga delar i ett upplevelsebaserat lärande utomhus.

This thesis studies web based services for researchers, what kind of services are provided and how they are presented on the web, at five Swedish universities. In the digital age, the academic libraries have got to review how they reach researchers and what kind of services they can present to them. Since most of the resources used by researchers are available through the web, web based support services for the universities researchers can be a way to market the campus library as relevant. The study is conducted using a User Experience framework to explain the users way from the universities main home page to the services specifically aimed at the researchers. The services provided through the web page specifically for researchers are then analyzed with the help of a theory regarding primary and secondary services for researchers. The findings are that the services for researchers vary slightly, both in presentation and content. The web pages specifically aimed at researchers are similar but can be divided into three groups of different design and interface. Services that are provided on four of five of the universities library web pages are services regarding reference service programmes, information seeking, open access and publishing.  

Syftet med den här undersökningen är att få en inblick i hur förskollärare använder sig av musikundervisning i förskolan för att stimulera barns språkutveckling. Vi vill undersöka hur förskollärare arbetar med musik för att främja språkets utveckling, samt vid vilka tillfällen musikundervisningen förekommer.

I vår teoretiska ram använder oss av den sociokulturella teorin, även vid analys av resultatet använder vi oss av denna teori men också av tidigare forskning.

Vi väljer att använda oss av kvalitativ metod i undersökningen i form av intervjuer, för att få en inblick i hur förskollärare ser på musik i förskolan och hur musiken stimulerar barns språkutveckling. Respondenterna i undersökningen är utbildade förskollärare med olika lång yrkeserfarenhet och i olika åldrar för att få en så bred inblick som möjligt.

Resultatet i undersökningen visar att förskollärare använder musikundervisning regelbundet, oftast i samband med samling. De kopplar arbetet till läroplanen och de strävansmål som framhävs för att stimulera barns språkutveckling genom musik. Med musik menar vi sång, instrument och rim och ramsor. Det har även framkommit att respondenterna upplevt en utveckling av barnens språk med hjälp av musikaliska medel både i spontana och planerade situationer. De ser att barnen efter en längre tid lär sig nya sånger vilket innebär att de lär sig nya ord, språkljud och uttal, och meningsuppbyggnad som de tidigare inte kunnat.

Med anledning av att antalet flerspråkiga barn i den svenska förskolan ständigt ökar är pedagoger idag i behov av nya kompetenser för att möta och stödja barnen i deras språkutveckling. Enligt Borås Stads Språkplattform krävs ett interkulturellt förhållningssätt i mötet med dessa barn. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan har ett interkulturellt förhållningssätt.

I en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har sex pedagoger besvarat frågeställningarna gällande hur de resonerar kring interkulturalitet och hur de upplever sitt arbete i mångkulturella barngrupper i förskolan. Datainsamlingen har skett på tre förskolor belägna i mångkulturella områden i Borås Stad.

Studien visar att samtliga pedagoger besitter interkulturell kompetens. Precis som Språkplattformen fastslår anser pedagogerna att ett interkulturellt förhållningssätt är nödvändigt i mångkulturella barngrupper. De betonar att goda relationer med barn och vårdnadshavare är centralt för arbetet men komplext. Studiens resultat kan inte utan vidare appliceras på yrkesgruppen som helhet då det endast speglar de medverkande pedagogernas resonemang. Resultatet indikerar dock att pedagoger med följande medel kan ha en positiv inverkan på flerspråkiga barns språkutveckling: ett interkulturellt förhållningssätt med fokus på bemötande och goda relationer, synliggörande av språk och kultur i verksamheten samt relevanta didaktiska redskap.

This thesis reports and discusses results from case studies of how two physics teachers process the language and subject content of textbook texts in interaction with their students, several of whom are second language learners. The overall aim is to study and contribute to knowledge about the didactic choices teachers make in relation to text-talks in linguistically diverse physics classrooms. In order to find out what might pose linguistic challenges for the students, the textbook texts used in the classrooms are also analyzed.

Data was collected through video and audio recordings in a year 5 and a year 8 physics classroom, during a period of nine and seven weeks respectively, where physics was taught by teachers who identified themselves as having a language focus in science instruction. In addition to the classroom observations, semi-structured interviews with the teachers were conducted.

The study is rooted in socio-cultural theory, including literacy and second language acquisition, and in social semiotics, including systemic functional linguistics (SFL) and multimodal perspectives. In the textbook texts, structural and lexicogrammatical features were analyzed. In the text-talks, the analysis focused on how language and content were processed in interaction with the students and what opportunities and limitations this offered the students.

The results reveal that the science textbook texts impose great linguistic demands upon the students. The results also reveal that both teachers carried out extensive textual processing in interaction with their students, which showed the teachers’ broad repertoire of didactic choices in connection with the text-talks. The text-talks offered an increased redundancy, opportunities to develop academic registers and to some extent to be socialized into disciplinary reading. Limitations were associated with the teachers not always being sufficiently clear about the purpose and implementation of the text-talks, the language focus sometimes taking the focus off the subject matter and the teachers' use of everyday language not always being an asset.

Food packaging waste is a valuable resource for material recovery, if it is properly separated and sorted by consumers. The packaging itself may have the potential to assist consumer sorting by, for example, communicating a correct sorting practice. This is partly due to the fact that the sorting of packaging waste, which is a habitual behavior of consumers, can be perceived as being confusing and inconvenient. Consumers can, therefore, choose not to sort. It is argued that material recovery could be enhanced if packaging can afford easy and proper sorting and separation. To investigate the potential of packaging to support proper sorting, six types of yogurt and cream packaging were examined across 15 households in Karlskrona (a medium-sized Swedish city). The aim is to investigate the effect of selected packaging attributes on consumer decisions regarding waste sorting. The results reveal that some of the selected packaging waste is not properly separated and sorted. It is concluded that the design of food packaging based on user-centered needs could affect consumer decisions for the proper sorting of packaging waste, which enables improved material recovery. The design should focus especially on the package’s visual attributes, the material selection, and the package´s waste sorting related functions

Smart textiles have been a hot topic in research for several decades; however, comparatively few products can be found on the market. Resource-efficient processes can boost the breakthrough of smart and functional textiles, which often necessitate high-cost materials and only require small batches.

This thesis provides a technology-driven approach with resource-efficient solutions for the production of UV-sensing textiles, while pointing out the challenges of the new materials, which are created when novel production processes are used. The performance of UV-sensing textiles produced by ink jetting and UV curing of ink with commercial photochromic dyes is primarily explored. Several steps in the development of a UV-sensing textile are covered in thesis; development and jetting performance of the photochromic UV-curable inkjet ink, optimization of the color performance of photochromic prints using production process parameters by tuning color kinetics, and evaluation of the durability and textile character of photochromic textiles. Other focuses included in the thesis are dyeing of photochromic textiles with supercritical carbon dioxide (scCO2), novel ways of stabilizing photochromic prints and ink jetting of functional ink for sports and work wear.

It was shown that physical properties of the ink and temperature affected the jetting behavior of the ink. A discrepancy between the drop formation of UV-curable photochromic ink and existing models for jetting of inkjet ink was highlighted. Reversibly color-changing textiles can be produced with inkjet printing and UV curing of photochromic inks. The combination of the resource-efficient processes with the photochromic material required the introduction of an extended kinetic model to describe the coloration reaction of prints. An essential finding was that the kinetics of photochromic dyes in UV-curable ink applied on polyester fabric could be tuned using fabrication parameters during printing and curing in a continuous resource-efficient production process. By changing fabrication parameters during production, the prints’ crosslinking density is influenced and hence dye kinetics can be modified as a result of matrix rigidity of the UV ink. Furthermore, fabrication parameters influence and can be used to improve print durability as of abrasion and washing. Also, printing with photochromic UV-curable ink did not affect the fabric properties significantly in regards to flexibility and surface morphology. With the results obtained, photochromic textiles can be produced resource-efficiently using inkjet printing and UV curing, as well as scCO2 dyeing to boost the cost-effective and flexible production of smart textile UV sensors.

This presentation reports results from a study aiming at examining multilingual students’ meaning-making in science when instructed through Swedish. Focus is on how new content is elaborated and negotiated through various semiotic resources such as written and spoken language, still and moving images, gestures and physical artefacts. Data consist of video and audio recordings and digital photographs from two multilingual physics classrooms (students aged 11-12 and 14-15 respectively) and one biology classroom (students aged 14-15 years). Theoretically, the project takes its stance in social semiotics and pragmatist theory. Data are analysed through systemic functional linguistics, multimodal analyses and Dewey’s principle of continuity. The results show that the teachers and the students were engaged in meaning-making activities involving a variety of semiotic resources in ways that sometimes matched both students’ linguistic and scientific level. However, some observations indicate classroom practices that might constitute a hindrance for meaning-making. The study has implications for ways of promoting multilingual students’ meaning-making in science, including learning science, competent action, that is, norms about how to act in the science classroom, and communicating through different modes.

Inledning

Förskollärarna ska vara engagerade, närvarande och medforskande så att de kan främja barns utveckling och lärande. I förskolan anses lek som ett läroverktyg för att kunna stödja barnen i sin framtida utveckling. Därför fokuserar denna studie på hur förskollärarna tänker kring sin delaktighet i leken och vad barn anser om förskollärarnas delaktighet i sin lek.

Syfte

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur förskollärarna resonerar om sin delaktighet i barns lek och hur barn resonerar om förskollärarnas delaktighet i sin lek. Denna studie utgår ifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett sociokulturellt perspektiv.

Teori

Vår studie utgår från utvecklingspedagogiken och sociokulturella teorin. Utvecklingspedagogiken betonar vikten av att vara en närvarande och engagerad förskollärare för barns utveckling och lärande på ett kognitivt och socialt sätt. Den sociokulturella teorin syftar till att barn lär sig i samarbete med andra på ett socialt, emotionellt och kognitivt sätt.

Metod

Vi har använt oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod för att samla in data till vår studie. Sju förskollärare i samma kommun intervjuades på fem olika förskolor, samt att det genomfördes två barnintervjuer med sju barn på två olika förskolor i samma kommun.

Resultat

Resultatet från förskollärarintervjuerna visar att förskollärarna anser att deras delaktighet är viktig i barns lek för att främja barn i sin utveckling och i sitt lärande utifrån barns behov och intressen. Förskollärarna ser lek och lärande som oskiljbara delar och menar att barn lär sig när de har roligt, dock anser förskollärarna att det finns hinder som påverkar deras delaktighet i barns lek. Resultatet från barnintervjuerna visar att barn gärna leker ihop med sina förskollärare och att förskollärarnas delaktighet i barns lek kan vara avgörande för att främja barns lekförmåga. Slutsatsen som vi drar utifrån tolkning av resultaten är att både förskollärare och barn uppskattar att leka tillsammans.

I ett mångkulturellt samhälle krävs en interkulturell undervisning. Syftet med vårkunskapsöversikt är att undersöka kunskapsläget inom den interkulturella undervisningen i historieämnet samt vilka möjligheter det inkluderande klassrummet ger till identitetsskapande och identitetsutveckling för alla elever som vistas i den. Den frågeställning vi ställt tillforskningen är ”hur kan historieämnet fungera som identitetsskapande och identitetsutvecklande i ett mångkulturellt klassrum?”.

Arbetet är en kunskapsöversikt som sammanställer tidigare forskning inom ämnesområdet. Vi genomförde vårt arbete på så sätt att vi försökte hitta sådan forskning som vi kände var relevant för vårt syfte. När vi hittat forskning satte vi oss in i den genom att läsa artiklarna för att sedan sammanställa den information vi fått från artiklarna.

De resultat vi kan se är inte generella då tidigare forskning riktat sig mot äldre elever än de vi haft för avsikt att undersöka. Vi kan dock se att även om åldersspannet inte är relevant så ger ändå resultaten en fingervisning om hur vi kan arbeta interkulturellt även med de lägre åldrarna, 7–11 år. Då resultaten visar att det krävs en historiemedvetenhet för att skapa sig en interkulturell historisk kompetens blir det en generell slutsats att sådan undervisning lämpar sig för alla åldrar.

Sammanfattning

En god läsförståelseförmåga följer oss hela livet, att kunna läsa och förstå är en individuellrättighet. För att eleverna ska få möjligheten till detta behöver skolan bedriva en målinriktad undervisning. Läsförståelse är en viktig del som följer eleverna genom hela skoltiden i samtliga ämnen och är en minst lika viktig del senare i livet. För att utveckla en god läsförståelse finns ett flertal lässtrategier som kan implementeras i undervisningen.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur forskningsfältet om läsförståelse ser ut. Vi har valt att fokusera på lässtrategier. För att tillgodose vårt syfte har vi utgått från två frågeställningar:

- Hur främjar lässtrategier elevers läsförståelse?

- Vilka svårigheter kan identifieras i undervisningen av lässtrategier?

Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie. Vi har i databaserna Primo och ERIC(ProQuest) samlat in vårt urval av studier. Vi använde oss av olika urvalskriterier för att få fram relevanta studier. Läsförståelse och lässtrategier var centrala ord. Nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna kunskapsöversikt.

Utifrån kartläggningen visade resultatet att samtliga studier är positivt inställda till användning av lässtrategier i undervisningen. Resultatet tyder även på att lärare behöver besitta en god kunskap om lässtrategier, vilket ställer höga krav på läraren. Detta har visat sig kunna vara problematiskt eftersom lärare inte alltid är tillräckligt kunniga eller förberedda för att anpassa lässtrategier utefter elevernas behov.

Förord

Under arbetets gång har vi arbetat tillsammans för att kontinuerligt dela idéer och tankar. Vi har mestadels genomfört gemensamma sökningar som vi dokumenterat i en matris. Vid sökningar som gjorts enskilt har dessa dokumenterats i matrisen för att båda ska ha tillgång till dem. När vi sedan läst igenom våra artiklar har vi suttit var för sig och gjort anteckningar under läsningen. Sedan har vi gemensamt jämfört våra anteckningar för att säkerställa tolkning av artiklarna. Vid utformningen av texten har vi suttit tillsammans med varsin dator och skrivit i ett dokument. All text har skrivits gemensamt.

Inledning

Den digitala utvecklingen i det svenska samhället har hastigt gått framåt. Det har medfört att digital kunskap hos individen har blivit allt viktigare. Förskollärares attityder gentemot arbetet med digitala verktyg i förskolans verksamhet varierar vilket kan få betydelse för barns lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018, s.9) innehåller tydliga formuleringar angående användningen av digitala verktyg i förskolans verksamhet.

Syfte

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares attityder kring användningen av digitala verktyg i förskolans verksamhet.

Metod

Genom intervjuer inom en kvalitativ undersökningsform har vi undersökt ett antal förskollärares tankar och attityder kring arbetet med digitala verktyg i förskolans verksamhet.

Resultat

Vår intervjustudie visade förskollärares attityder kring arbetet med digitala verktyg i förskolans verksamhet där de ansåg att arbetet med digitala verktyg har betydelse. De menar att digitala verktyg är en stor del av barns vardag men uttrycker dock att de behöver mer kunskap inom ämnet. De beskriver vikten av sin roll som närvarande kring barn i arbetet med digitala verktyg samt att arbetet bör utgå från ett syfte där undervisningen ska präglas av läroplanens skrivningar.

Inledning

Det svenska samhället är idag mångkulturellt och barngrupperna i förskolan består ofta av individer med olika kulturell bakgrund. Detta examensarbete handlar om hur förskollärare uppmärksammar traditioner och varför. Arbetet belyser även hur de skulle vilja arbeta med kulturella traditioner och varför de inte gör på det sättet.

Syfte

Syftet med studien är att skapa större kunskap om traditioner i förskolan genom att lyssna på förskollärares utsagor.

Metod

Syftet undersöktes med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på sex olika förskolor, i två olika kommuner. Även ett kvantitativt intresse har framkommit under arbetets gång genom att ta reda på hur vanligt förkommande varje tradition är. Studien utgår från en sociokulturell teori och dess syn på kultur och traditionerna som en del av kulturen men även att vi lär tillsammans med andra.

Resultat

Resultatet från intervjuerna visar att det är traditionerna från den svenska kulturen som har störst utrymme på förskolorna i denna undersökning. Det framkommer att dessa ofta uppmärksammas men på olika sätt. Även en del mindre traditioner uppmärksammas på en del förskolor i studien. Resultatet visar att inga traditioner från andra kulturer uppmärksammas på de undersökta förskolorna. Det framkommer av förskollärarna utsagor varför de inte uppmärksammar traditioner från andra kulturer samt att de har önskemål om hur de skulle vilja arbeta.

Det finns flera sätt att lära sig att läsa men för många barn är det en komplex process som både lärs in i och utanför skolan. Barn lär dessutom på olika sätt vilket gör att läraren i svenska måste ha olika pedagogiska redskap för att kunna möta barnens olika nivåer i läsundervisningen. En del barn har knäckt läskoden innan de börjar skolan. Som lärare behöver man kunna anpassa metoderna efter varje barns förutsättningar och behov.

Alatalo (2011) betonar det förebyggande arbetet dvs. tidiga insatser och anpassningar för att inget barn ska riskera att få lässvårigheter. Det pedagogiska arbetet utgör en av det mest betydelsefulla faktorerna för att elever ska utveckla god läsförmåga.

Resultat från den senaste Pisa undersökningen 2019 visar att svenska elever presterar allt bättre i läsförståelse och ligger nu över OECD genomsnittet. Det svenska resultatet har gått upp stadigt sedan 2015. Men allt ser inte positivt ut, bl.a. ökar klyftorna i svensk skola. Dessutom var det 11% av eleverna som uteslöts ur undersökningen.

Den här översikten fokuserar på vad nationell och internationell forskning visar om hur lärare hanterar elevers olika nivåer i läsundervisningen i grundskolans tidiga år och vad forskningen säger är gynnsamma arbetssätt när lärare hanterar elevers olika läsnivåer.

Som blivande svensklärare är jag intresserad av hur jag i svenskundervisningen kan arbeta med läsundervisning, närmare bestämt med elevernas olika nivåer i läsundervisningen. Forskningsöversiktens studier har insamlats genom den internationella databasen Eric (ProQuest) samt biblioteksdatabasen Libris. De studier som har tagits fram är peer reviewed granskade. Två svenska avhandlingar samt 10 internationella vetenskapliga artiklar ligger som grund för denna översikt som syftar till att visa hur lärare hanterar elevers olika nivåer i läsundervisningen.

Genom den lästa litteraturen framkommer det att lärarna är nyckeln till kunskap och att det är lärarnas skicklighet som är den viktigaste faktorn för framgångsrik läsundervisning, men också att det saknas pedagogisk forskning om hur lärare hanterar elevers olika nivåer i läsundervisning. Elevfokuserad undervisning och kooperativt lärande bidrar till bättre studieresultat när man undervisar i läsning med elever som befinner sig på olika läsnivåer. Det är dock svårt att implementera dessa arbetssätt då lärarna gärna har sin traditionella lärarstyrda undervisning, menar Tarch & Pinto (2016).

This article describes the use of three-dimensional (3D) software in zero-waste fashion design, with a focus on its application in the context of the authors’ research and experience in industry and education. It expands on its use in visualisation for merchandising and marketing, to discuss how as a hybrid design and prototyping tool, 3D software could transform zero-waste design in industry, education and research. This research uses an experimental design approach and reflects on the authors’ design process before using 3D software, and its transformation upon learning, due to its utility for holistic 2D/3D practices. The article explores a range of examples of 3D software in use, revealing new design workflows that it allows for in articulating the relationship between form, pattern cutting and waste – and concludes that the advantages of 3D software to augment the garment design process is particularly evident for zero-waste fashion design.

Background: Stress is a very common phenomenon that is often found in health care. Work-related stress is one of the most common causes to sick leave. High workload, threats and violence are risks for occurrence of stress and mental illness. 

Aim: The purpose of the study is to investigate how and when the health care staff experience stress at the emergency room in Sahlgrenska University Hospital Gothenburg, and what consequences the stress entails. 

Method: A qualitative method with eight semi-structured interviews has been the basis of this study. About ten questions were formulated with the help of an interview guide, and these questions were asked to the respondents in individual rooms. The interviews were recorded and then transcribed.

Results: The majority of the respondents experienced a negative stress, most often when there was a high workload, or when there were unpleasant and threatening patients. Stress was also experienced when there was a staff shortage at night, or a lack of communication or support between colleagues. This were reasons for the occurrence of stress. The rest of the respondents experienced a positive stress where they felt that they worked better in stress, and stress did not affect them bad. 

Conclusion: The health care staff at the emergency room experience stress in different ways, but usually it is mutual. The stress affects them in different ways, but the majority felt that they were stressed when there were high workload, staff shortages, and severe cases of patients.

Arbetsmiljön är av stor vikt för att vi ska trivas på arbetsplatsen och vara vid god hälsa. Socialtjänsten står inför en stor utmaning vad gäller just anställdas psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Många socialsekreterare upplevs ha en arbetssituation som är ohållbar, forskning visar på höga sjukskrivningstal, komplicerade förutsättningar i arbetet och stressrelaterade sjukdomar. Det finns omfattande forskning om socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö men desto mindre forskning om första linjens chefer som leder socialsekreterarna och förväntas ge dem stöd att kunna utföra sitt arbete. Första linjens chefer har ett omfattande uppdrag och ett stort ansvar över verksamheten, det arbete som socialsekreterarna utför med klienterna och klienternas livssituation, med krav på effektivitet och kvalitet och förväntningar från många håll.

Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom socialtjänsten såsom det erfars av första linjens chefer. I studien har en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats använts och datainsamling har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med totalt fem respondenter som arbetade vid olika enheter inom socialtjänsten i en mindre och en större kommun. Resultatet visar att respondenterna emellanåt upplevde att de hade för hög arbetsbelastning och att de upplevde tidsbrist gällande att hinna med alla delar i chefsuppdraget. Respondenterna upplevde hög trivsel med kollegor, chef och medarbetare och att de hade stort utbyte och stöd från sina kollegor. Vidare understryker resultatet behovet av återhämtning och vikten av att nå balans mellan arbete och fritid. Studien visar att kollegorna har en stor betydelse för respondenterna och värdet av att arbeta som ett team utifrån den ensamma och utsatta position som chefer vid första linjen har.

Idag råder det en politisk debatt om huruvida polisutbildningen ska akademiseras eller avakademiseras. Polisutbildningen är starkt kopplat till polisyrket som en preprofession och strävar efter att erhålla en professionell autonomi. GRECO (2019) betonar att utbildningen är det främsta verktyget för att motverka den tystnadskultur som finns inom polismyndigheten. Tidigare studier inom liknande områden uppmanar till mer forskning om polisstudenters ståndpunkter och polisutbildningens utformning för att kunna stärka tidigare forskning.

Studien syftar till att utforska polisstudenternas upplevelser kring etiska förhållningssätt i polisutbildningen, men också hur den bör vara utformad för att möta framtida samhällsutmaningar. Vidare syftar studien till att undersöka hur polisutbildningen förmedlar komplexiteten inom yrkesrollen och potentiella konsekvenser som kan uppstå inom en organisation med en stark grupplojalitet. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod och utgår från en tvärsnittsdesign. Det empiriska materialet som utgörs av samtal med sju stycken svenska polisstudenter har analyserats efter valda teorier som profession, närbyråkrat och organisations- och social identitet. Respondenterna belyser att det kan uppstå en negativ effekt om polisutbildningen skulle avakademiseras, eftersom teori anses vara den främsta byggstenen för att utöva praktiska moment. Teori anses också utgöra en viktig grund för att kunna reflektera över komplexa etiska dilemman i den kommande yrkesrollen. Polisstudenterna förespråkar att polisutbildningen i framtiden bör utformas till en treårig högskoleutbildning liknande hur polisutbildningar är utformade i andra nordiska länder idag.

Den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagen genom lagar gällande arbetsförhållanden, arbetsmängd och svårighetsgrad, men även sociala arbetsförhållanden. Arbetsgivaren har en skyldighet att verka för en bra psykosocial arbetsmiljö genom att förebygga ohälsa. Sjukfrånvaron för medarbetare inom vård och omsorg ökar och forskning visar på ett samband mellan sättet att leda verksamheten och den psykosociala arbetsmiljön. Studier har visat att ledarskapet har betydelse för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att belysa ledarskapets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare inom vård och omsorg.

Uppsatsen är en litteraturstudie. Författarna har sökt efter kvalitativa och kvantitativa artiklar i relevanta databaser. Efter genomförda sökningar inkluderades tio artiklar. Analysen visade att ledarskapet har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. Ledarskapet kan vara främjande och hindrande. Den psykosociala arbetsmiljön främjas av att ledaren ger feedback på arbetsinsatser och även ger stöd när det behövs vilket gör att trivseln ökar. När det i verksamheten finns en positiv arbetskultur, hänger det samman med minskad utbrändhet, och ökad arbetsglädje. Olika faktorer i ledarskapet kan också hindra den psykosociala arbetsmiljön, bland annat kan bristande stöd från ledaren framkalla stress hos medarbetarna.

Genom en öppen kommunikation och engagemang med tät närvaro i verksamheten kan ledaren få en bättre förståelse och tidig upptäckt av problem. Det är viktigt att ledaren har en positiv inställning i sitt ledarskap. Det medför att ledarskapet bidrar till rätt förutsättningar som är relaterat till en bra arbetsmiljö. Medarbetare som mår bra och trivs, stannar kvar på arbetsplatsen vilket gynnar verksamheten.

Denna studie handlar om hur kvinnliga undersköterskor och vårdbiträde med invandrarbakgrund blir behandlade inom äldreomsorgen. Vi vill undersöka om det förekommer diskriminering på deras arbetsplatser samt på vilket sätt det i så fall uttrycks. Vidare vill vi studera deras relationer på arbetet om det har någon påverkan av deras etnicitet. För att få en ökad förståelse för hur utländska kvinnors vardag ser ut, valde vi inriktningen äldreomsorgen. Genom tidigare forskning kunde vi upptäcka att personer med utländsk bakgrund utsätts vardagligen av diskriminering på arbetsmarknaden i olika former. Vi valde därefter en kvalitativ studie med kvinnliga respondenter att arbeta med för att få personlig kontakt och en djupare förståelse kring diskriminering. Vår slutsats av studien är att diskriminering förekommer inom äldreomsorgen. De utländska kvinnorna blir kränkta och förtrycka för deras namn, utseende och framförallt språket.

When there is an organizational change to implement in the public service, the reasons can be to modernize or to make the organization more effective. An organizational change can be emotional for the affected employees, for instance the employes may be worried because of the lack of information or even false information distributed by the executives. In this study the chaotic organizational change may apparently depend on many different factors, one of these factors can be invisible leadership. This study refer to investigate the leadership by the managers and how it has been affected by the organizational change in Arbetsförmedlingen.This study is established on a qualitative method where eight interviews has been done with employees who hold different occupational roles. The material has been collected based on four theoretical references; the authentic leadership, the coaching leadership, the strategic leadership and the relationship-based leadership. Through these theoretical references, the employees have recounted their experiences has been around their managers leadership during the reorganization. This study's conclusions shows that the leadership on Arbetsförmedlingen has several faults.

As e-commerce increases, the transport industry faces more challenges. The industry is challenged by high competition and low profit margins. Despite these challenges, the transport industry stands still when digitalization flies by. According to Stefansson & Lumsden, today's transport industry can be described as ineffective. The reason for that, is largely due to a lack of planning, which in turn requires good information.

This study examines how techniques for information sharing can streamline the flow of information, but also the physical flow as these have a relationship in this specific industry. The thesis is structured around a case study where several companies are examined through interviews to get an overall picture of how information is shared and what problems are present in the Swedish transport industry today. The thesis has a deductive research design and uses qualitative method for collecting data through interviews.

The literature research begins with a chapter where information sharing is presented and then further explaining different information and communication technologies that can be used to share information within the transport industry. Furthermore, resource utilization is defined and described how this can be linked to today's transport. Next part comprises a combination of information sharing and resource utilization as well as how this can be used in the transport industry. The literature research ends with a part that is called state of the art, where several different strategies and ICT´s are addressed. State of the art chapter includes technologies such as RFID, GPS, digitalization through AI, big data and IoT. In addition to these techniques, blockchain has also been investigated as a way to improve the information sharing between stakeholders in the researched industry.

All these techniques are explained in the theoretical chapter and then analyzed in the result and analysis chapter. The result and analysis chapter gives a summary of the case study and a picture of how the industry works and how the information is shared between the stakeholders. The problems associated with information sharing are then explained. In order to solve problems, the thesis highlight the techniques that have been investigated in the theoretical framework. The result shows that the transport industry is still lagging behind in digital development in terms of information sharing. The results shows that ICT creates advantages in the transport industry in the form of increased energy efficiency of trucks due to increased fill rate. But also the possibility of improving route planning and cooperation for a supply chain or a distribution network.

It emerges that the technologies can provide a good effect linked to the efficiency of the industry but the problem is linked to which stakeholder should take the responsibility for the implementation. This requires a great deal of cooperation between the customer and the carrier and the customer has to benefit from the introduction since it often requires a large financial contribution

Skolan har i uppgift att stödja elevernas lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet. Skolan ansvarar också för arbeta emot stereotypa könsmönster som hämmar elevernas lärande, val och utveckling. Elevernas tolkning av vad som är kvinnligt och manligt beror delvis på hur skolan anordnar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem. Eleverna ska även få pröva och utveckla sina förmågor och sina intressen med samma möjligheter oberoende av könstillhörighet.

Under utbildningens gång har vi lärt oss vikten av en jämställd undervisning där alla elever får lika mycket utrymme och samma möjligheter oavsett kön. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur forskning kring genus i läromedel inom matematikämnet ser ut. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar:

- Vad kännetecknar genusforskningen kring läromedel inom matematikämnet?

- Vilka problem uppmärksammar forskningen gällande framställning och representation av kvinnor och män?

Genom systematiska sökningar i olika databaser och med hjälp av olika sökord och avgränsningar identifierade vi till slut nio vetenskapligt granskade artiklar som vi bedömde som relevanta för vår kunskapsöversikts syfte. Våra utvalda studier är gjorda i olika delar av världen. Två av dem är gjorda i länder som tillhör Europa, de resterande studier är gjorda i Mexiko, Kina, Qatar, Nigeria, Australien, Kanada och USA. Studierna har även ett brett tidsspann den äldsta är gjord 1989 och den senaste 2019.

Genom djupläsning, granskning och analys av studierna visade det sig att framställningen av representationen av kvinnor och män i de olika matematikläromdel som undersöks inte är jämställd. Många av studierna visade på att matematikböckerna innehöll könsstereotypiska mönster samt att böckerna innehöll en större andel illustrerade män än kvinnor. Därför är det av stor vikt att matematiklärarna anpassar sin undervisning och gör den till en aktivitet som kan bidra till en mer jämställd framtid mellan könen. Genom våra sökningar upptäckte vi också att det inte finns så mycket forskning kring genus och matematikläromedel. Vi hade därtill svårigheter med att hitta studier som genomförts förhållandevis nyligen. Vi hittade inga studier gjorda i Sverige eller i Norden. Framtida forskning bör därför undersöka genus i matematikläroböcker i Sverige

Social media in general and Instagram specifically has evolved quickly over time. Thanks to this, companies have taken the opportunity to get an easier access to a marketing segment that not only can give visible engagement that could enhance their marketing or branding, but also gives the users a communication channel that easily creates a relationship with the companies. This visible engagement is mostly measured in numbers regarding the amount of followers, likes and comments. What is controlling and/or affecting these numbers is studied by a quite new communicational field, in the wake of social media, its marketing and relational input. This study spreads some light over which elements that can see enhance, and weaken, this engagement regarding visual and textual factors. Through a content analysis method, the 30 latest Instagram posts of three companies within the sustainable area and with similar criterias, such as the amount of followers and having a personal webshop, were analysed. The content analysis result gave a heterogenic group of categories, that not only are distinguished by their different elements but also by the way the companies publish their posts. The genre of the companies (sustainability) is thereby not enough to give a homogenic answer to what creates a high engagement on Instagram, which a number of scientists have stated in previous studies. Social media engagement is thereby something that needs to be looked at even more to find what creates engagement.

The purpose of this thesis is to gain knowledge about why young women in Sweden use Instagram, and how they feel when Instagram presents categories based on their interests and interactions. The thesis is based on previous research about the purpose of use, the behavior of algorithms, the adjustment of categories by relevance and the user experience. When combining previous research and the results gathered from several interviews with women between 18 - 30 years old who use Instagram, greater knowledge about the subject can be developed. The interviews gathered information about the interviewees' purpose of use and the user experience of Instagram's relevance adjusted categories. The results showed that women use Instagram to keep themselves updated about friends and family, get motivated in different sports activities and to compare themselves with other users. Although the content of the categories doesn’t always match the users’ desired content, the experience is generally positive. The possibilities with the function outweigh the concerned feelings that many of the users experienced with the categories.

 Previous studies have shown that deaf people are a difficult group for libraries to reach. The purpose of this study is to generate more knowledge about deafs’ usage and expectation of libraries. Three research questions were created: How do deaf people use the library? How can prerequisites of deafs’ usage of libraries be understood through indicators of social sustainability? And How can libraries work to be able to reach deaf as a target group?    

A survey was created to gather data and sent out through Sweden’s Deaf National Association’s Facebook-page. Twentythree people answered the survey and nineteen of those were analysed for the results.  

The results showed that a majority of the respondents visit the       library in some capacity. They borrow books, read newspapers and magazines. Some of the respondents participate in the activities libraries offer, but a lot of respondents express an interest in participating in a variety of activities if they were accessible through sign interpretation or in Swedish sign language.   

The conclusion was that the respondents use the library but would like to see more books, movies and resources that are about deafness and Swedish sign language. To be able to participate in more of the activities libraries usually offers. A few of their requests were about the librarians having more knowledge about deafness and learning to speak Swedish sign language.