Läsning som samhällsfenomen tillskrivs en mängd olika sociala effekter. Idag är föreställningarna om dessa effekter övervägande positiva medan det historiskt har funnits minst lika många idéer om läsandets negativa effekter; rädslor för läsandets potentiella skadeverkan har legat till grund för censur och andra former av stävjande åtgärder genom historien. En röd tråd i idéerna om vad läsning gör med människan är synen på den transformativa kraften. Läsning tillskrivs en förmåga att omdana både individer och samhällen och av den anledningen är det en aktivitet som genomkorsas av många intressen och maktviljor – inte bara i statens regi utan också i civilsamhället där olika ideella grupper organiserat sig kring läsandet. I dessa har aktiviteten använts för att på olika vis forma människor och därmed har läsning verkat som ett medel för medborgarfostran. En sådan grupp, Svenska riksförbundet för sedlig kultur, studeras i denna avhandling. Riksförbundet skapades under det tidiga 1900-talet i en tid präglad av debatter med såväl litterära som socialpolitiska inslag. Organisationen valde ut läsning som instrument för att uppfostra det svenska folket att stå emot modernitetens nya, farliga idéer vilka stred med deras egna konservativa och nationalistiska värderingar.  I en läshistoriskt orienterad maktanalys undersöks Riksförbundets medborgarfostran genom det egna medlemsorganet och ett mindre arkivmaterial. Ett styrningsrationellt perspektiv inklusive ett analysverktyg som isolerar fyra av styrandets dimensioner – synliggöranden, kunskaper, tekniker och subjekt – begagnas i avhandlingen. Analysen visar hur Riksförbundets retorik kring läsning och dess omkringliggande strukturer kan förstås som ett sätt att, ur deras perspektiv, skapa den goda människan och därmed också det goda samhället. 

The purpose of this thesis is to investigate factors that influence the implementation of AI, particularly related to image recognition in SMEs. An inductive approach was used where the data collected was through observations, documentation, meetings and physical artefacts. This provided context about the company's ambitions and goals but also detailed and rich information about their processes that they want to streamline. The theoretical framework formed the basis of factors to consider when implementing AI and these were always related to SMEs' limitations and opportunities. This was also done in the image recognition process but linked more with the empirical data to ground and highlight theoretical assumptions in a realistic scenario.

The results of this study contribute theoretically by developing a framework for understanding AI implementation in SMEs. In practice, it provides guidelines for Jensen - Group and other SMEs that want to explore AI implementation with image recognition to achieve their business goals. The results suggest that although AI implementation in SMEs like Jensen -Group brings considerable benefits in terms of operational efficiency, cost savings and customer experience, but also challenges related to financial costs, competence, laws and regulations. Effective strategies and a thorough understanding of these aspects are critical to successful AI integration in SMEs.

Digitalisering har påverkat alla aspekter av samhället och utbildning är inget undantag betonar Darragh & Franke (2021). I takt med att digitala verktyg blir allt vanligare i skolorna, uppstår både nya möjligheter och utmaningar. Detta gäller särskilt inom matematikundervisningen, där en genomtänkt planering krävs för att använda dessa verktyg effektivt och uppnå de önskade målen.

Syftet med studien är att undersöka några grundskollärares uppfattningar om integration och användning av digitala verktyg i matematikundervisning. För att besvara syftet har vi formulerat två frågeställningar: Hur uppfattar lärare i grundskolan att användningen av digitala verktyg påverkar elevernas lärande i matematikundervisningen? Och Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar lärare med användningen av digitala verktyg i matematikundervisning?

Detta är en kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer har använts som metod. Sex grundskolelärare har intervjuats för att uppfylla studiens syfte samt svara på frågeställningarna. Som analysverktyg användes TPACK-modellen. Resultaten visar en bred variation i lärarnas syn på digitala verktyg. Vissa lärare ser stora fördelar, såsom ökat elevengagemang och förbättrad förståelse, medan andra uttrycker viss tveksamhet på grund av distraktionsrisker och tekniska hinder.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskollärares syn på användningen av modersmål som pedagogisk resurs i klassrumsundervisningen. Studien utfördes med hjälp av en pappersbaserad enkätundersökning där 60 grundskollärare deltog. Fokus låg på att förstå lärarnas attityder, förhållningssätt och arbetssätt kring användningen av modersmål samt de utmaningar som uppstår i detta arbete. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i interkulturell pedagogik.

Resultaten visar att majoriteten av grundskollärarna har en positiv inställning till modersmålsanvändning i undervisningen. Många lärare ser modersmålet som en resurs som stärker elevernas lärande och bidrar till en djupare förståelse av ämnesinnehållet. Lärarna betonade också modersmålets roll för att stärka elevernas identitet och självkänsla, vilket bidrar till deras språkutveckling. Trots denna positiva inställning identifierades flera utmaningar. Lärare utan kunskap i elevernas modersmål förlitade sig på studiehandledare för att stödja elevernas lärande, men brist på resurser och tillgång till studiehandledare utgjorde ett hinder. Vissa lärare upplevde också att användningen av modersmål kunde hämma elevernas svenska språkutveckling, särskilt om eleverna enbart använde sitt modersmål i klassrummet.

Studien belyser behovet av att stärka samarbetet mellan lärare och studiehandledare samt att utveckla didaktiska strategier som integrerar modersmål på ett sätt som gynnar både språk och kunskapsutveckling. Resultaten pekar på vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö där flerspråkighet ses som en tillgång, samtidigt som utmaningar hanteras genom strukturerade och resursstarka insatser.

Sammanfattning

Sociala medier har blivit en alltmer integrerad del av såväl den informella inlärningen av engelska såväl som den formella undervisningen elever möter i svenska mellanstadieskolor. Sociala medier kan betraktas som ett centralt begrepp inom både språk- och samhällsvetenskapliga ämnen. Genom att utnyttja dessa plattformar får eleverna möjlighet att interagera och samarbeta i autentiska sammanhang, vilket stimulerar deras språkliga och kulturella förståelse. I engelskundervisningen erbjuder sociala medier en arena för elever att engagera sig med engelskspråkigt innehåll och kommunicera med andra, vilket främjar aktiv språkanvändning. Att undersöka sociala mediers inverkan på elevernas språkutveckling och kulturella insikter är avgörande för att fullt ut förstå deras potential som verktyg för lärande i den moderna utbildningsmiljön.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att belysa ett antal svenska lärares och elevers erfarenheter och upplevelser kring hur trendiga sociala medieplattformar, såsom TikTok, Roblox och Youtube, relaterar till informell engelskinlärning. Fokus kommer att läggas på elevernas informella språkkunskaper från sociala medier samt på att utforska möjligheten att använda sociala medier i den formella undervisningen som ett alternativt undervisningsverktyg. Frågeställningar: - Hur uttrycks ett antal lärares uppfattningar och erfarenheter om exempelvis trendiga sociala medieplattformar, såsom TikTok, Roblox och Youtube? Hur uttrycks ett antal mellanstadieelevers upplevelser och tolkningar om sociala mediers användning i relation till deras prestationer inom engelskämnet? -Vilka eventuella utmaningar och svårigheter går det att identifiera utifrån intervjupersonernas uppfattningar och upplevelser kring användning av informella engelskkunskaper i skolsammanhang?

Metod

Metoden för denna studie är fenomenologiska kvalitativa intervjuer för att undersöka och tolka 3 lärares och 10 elevers upplevelser av sociala mediers inverkan på engelskainlärningen hos mellanstadieelever i Sverige. Intervjuerna är också semistrukturerade. Empirin från intervjuerna analyserades med hjälp av en beprövad analysmetod för att säkerställa samt underlätta tolkningsarbetet av de insamlade materialet.

Resultat

Vår studie visar att sociala medier påverkar mellanstadieelevers engelskinlärning, särskilt genom att främja utvecklingen av ordförråd och erbjuda en mer motiverande inlärningsmiljö än traditionell undervisning. Eleverna möter autentiskt vardagsspråk och kulturella sammanhang via plattformar som TikTok, Roblox och Youtube, vilket berikar deras språkkunskaper. Eleverna använder även kodväxling och translanguaging för att effektivt kommunicera, vilket främjar språklig flexibilitet och kreativitet.

Digitaliseringen har varit stort inom skolväsendet, men idag har nya svängningar skett och nya satsningar på tryckta läromedelsmaterial har gjorts. Då dagens elever ofta använder olika digitala verktyg, har vårt intresse väckts att undersöka hur väl de förstår när de läser på en skärm jämfört med när de läser på papper. Detta har lett fram till syftet som ligger till grund för pilotstudien.

Syftet med pilotstudien är att jämföra hur skärmbaserad text och traditionell text påverkar elevers läsförståelse i ämnet svenska i grundskolans årskurs 4-6. Utifrån syftet har följande tre frågeställningar skapats: Hur skiljer sig läsförståelseresultaten åt mellan skärmbaserad text och traditionell text? Hur förhåller sig resultaten utifrån kön? Vilket av formaten föredrar eleverna att läsa på och hur relaterar elevernas preferenser till deras resultat?

Vi har använt oss av en kombinerad metod med kvantitativa och kvalitativa inslag, samt ett semistrukturerat frågeformulär för att samla in elevernas preferenser. Den kvalitativa delen utgörs av tolkning av elevernas svar från både läsförståelsetestet och elevernas preferenser. Svaren från läsförståelsetestet omvandlas sedan till poäng, som sedan sammanställts i tabellform, vilket utgör den kvantitativa delen av metoden.

Resultatet av vår pilotstudie visar att läsning på traditionell text påverkar elevers läsförståelse mer positivt än vad skärmbaserad text gör, dock är skillnaden mellan dem liten. När det kommer till de tre olika läsförståelsenivåerna visar pilotstudien att eleverna presterade bättre på vissa typer av nivåer än andra. Vid frågan kring hur läsförståelseresultatet förhåller sig utifrån kön visar pilotstudien att både flickor och pojkar presterar bättre på traditionell text. När elevernas preferenser undersöktes visade resultatet att majoriteten av alla elever både föredrog och tyckte det var lättare att läsa den skärmbaserade texten, även om läsförståelseresultatet visar att de presterar bättre på den traditionella texten.

The need for sustainable and efficient water decontamination methods has led to the increasing use of redox enzymes such as glucose oxidase (GOx). GOx immobilization on textile supports provides a promising alternative for catalyzing pollutant degradation in bio-Fenton (BF) and bio-electro-Fenton (BEF) systems. However, challenges related to enzyme stability, reusability, and environmental impact remain a concern. This communication paper outlines innovative strategies developed to address these challenges, notably the use of ecotechnologies to achieve efficient GOx immobilization while maintaining biocatalytic activity. Plasma ecoprocesses, amino-bearing biopolymer-chitosan, as well as a bio-crosslinker genipin have been used efficiently on conductive carbon and non-conductive polyester-PET nonwovens. In certain cases, immobilized GOx can retain high catalytic activity after multiple cycles, making them an effective biocatalyst for organic dye degradation (Crystal Violet and Remazol Blue) via bio-Fenton reactions, including total heterogeneous bio-Fention system. Moreover, the conductive carbon felt-based bioelectrodes successfully supported simultaneous pollutant degradation and energy generation in a BEF system. This work highlights the potential of textile-based enzyme immobilization for sustainable wastewater treatment, bio-electrochemical energy conversion, and also for bacterial deactivation. Future research will focus on optimizing enzyme stability and enhancing BEF efficiency for large-scale applications.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar, upplevelser, tolkningar och erfarenheter med bråk. Det är en kvalitativ studie som består av fyra olika intervjuer och citat från de olika lärare som medverkat. Två av lärarna är från samma kommun och arbetar på samma skola och i samma arbetslag. De andra två lärarna arbetar i samma kommun men inte på samma skola. Arbetet har sin utgångspunkt i tre olika frågeställningar som behandlar bråk fast på olika sätt. Undersökningen avgränsade människor som arbetade i skolan utan utbildning eller examen. Studien utgår från ett hermeneutistiskt perspektiv där tolkningar av lärarnas utsagor ligger i fokus för studiens resultat.

Utifrån intervjupersonernas utsagor visar det sig att elever har svårigheter med bråk i matematikundervisning. Det varierar mellan elever och utsagorna med vad som är det svåraste inom bråk, om det är storleksordna, använda bråk med de olika räknesätten eller att se vilket bråk som är störst respektive minst. I utsagorna av lärarna märks det av att lärarna upplever att de inte har tiden till varje enskild elev och dess behov. Ytterligare effekter på elevernas kunskapsinhämtning är plockmaterial och tallinjen. Detta är didaktiska verktyg som allt som oftast används i undervisningen med bråk. Studiens slutsats är att lärarna betonar tiden med varje elev är för kort och att det krävs att man har tillgång till många olika didaktiska verktyg för att alla elever ska vara med och hänga med i undervisningen.

Den här studien är en läromedelsanalys som handlar om att identifiera och belysa förekomst och frekvens av tre viktiga subtraktionsstrategier i en läroboksserie för årskurs 1, 2 och 3. Det har varit intressant att samtidigt som studien skrivits kunnat följa samhällsdebatten som rör läroböcker, läromedel, och lärverktyg. Flera nya beslut har tagits i riksdagen under skrivandets stund som berör vårt ämne, vilket gjort att den här studien hela tiden känts aktuell.

Syftet med den här studien är att belysa subtraktion genom att analysera hur subtraktionsstrategier framställs i en läroboksserie inom matematik på lågstadiet. Vi har därför följande frågeställningar:

•  Hur framställs förekomsten och frekvensen av de tre subtraktionsstrategierna ta bort, komplettera och jämföra i en läroboksserie för lågstadiet?

•  Vilka likheter och skillnader finns mellan böckerna?

Metoden som vi har valt att använda är innehållsanalys, som består av mätning genom att räkna förekomster av någon eller några slags enheter som specifika ord, fraser eller teman. I den här studien är temat subtraktionsstrategier. Innehållet som analyseras ska kvantifieras utifrån i förväg utformade kategorier. Vi har valt att göra en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod då verkligheten är subjektiv och behöver tolkas för att kunna upplevas. Kombinationen av de två forskningsperspektiven kompletterar varandra och gör det möjligt att genomföra kategoriseringen av subtraktionsstrategierna genom tolkning av de bilder och instruktioner som läroböckerna erbjuder.

Genom noggrant urval utfördes studien på sex olika läroböcker som tillhör samma serie. Varje årskurs har två läroböcker var och resultatet har redovisats årskursvis. Studiens resultat visar att subtraktionsstrategin ta bort är mest frekvent i alla årskurser. Det framgår också att mängden uppgifter inom strategin ta bort minskar för varje årskurs. Subtraktionsstrategin komplettera förekommer flest gånger i årskurs 2 och färst gånger i årskurs 3. Subtraktionsstrategin jämföra förekommer flest gånger i årskurs 3 och färst gånger i årskurs 2. Vi kunde också efter ytterligare en analys se att samtliga jämföra-uppgifter är problembaserade.

Läsförmågan hos svenska elever blir allt sämre och allt fler unga är omotiverade till läsning. Samtidigt ökar kraven på unga som behöver utveckla en kritisk läsning för att kunna navigera i ett stort informationsflöde. Ett antagande i föreliggande studie är att den kritiska läsningen kan utvecklas genom en undervisning utifrån ett kritiskt litteracitetsperspektiv. Studiens syfte är att bidra till kunskap om hur elever kan öka sitt deltagande i kritiska litteracitetspraktiker och hur dessa praktiker kan bedömas i nationella prov, men också att undersöka ifall eleverna ger uttryck för att en sådan undervisning kan påverka deras inställning till läsning.

Tidigare forskning visar att kritisk litteracitet inte betonas i undervisningen i svenskämnet. Gällande hur kritisk litteracitet kan bedömas i nationella prov finns studier med olika tolkningar vilket också beror på att kritisk litteracitet definieras på olika vis. Det saknas vidare studier som genom en intervention undersöker hur en undervisning med fokus på kritisk litteracitet kan utformas inom ramen för kursen svenska 1, och som dessutom undersöker om elevers inställning till läsning kan påverkas av en sådan undervisning.

Studiens huvudsakliga metod är en intervention bestående av en undervisning med fokus på kritisk litteracitet inom ramen för kursen svenska 1 på gymnasiet. I studien definierar jag inledningsvis min syn på kritisk litteracitet. Som för- och eftertest användes läsförståelsedelen till två frisläppta nationella prov. För att identifiera vilka frågor som testade kritisk litteracitet användes en analys som jag själv utformade utifrån min tolkning av teorin. Elevernas svar analyserades utifrån samma tolkning av teorin före och efter interventionen. På så sätt kunde en slutsats dras utifrån frågan om de genom interventionen hade utvecklat sin förmåga att delta i kritiska litteracitetspraktiker. Före och efter interventionen gjordes också en enkät där eleverna besvarade frågor om sin inställning till läsning. Svaren analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys.

Enligt resultatet i denna studie innehåller läsförståelsedelen till de nationella proven i svenska 1 en liten del frågor som kan bedömas motsvara kritisk litteracitet och en stor del frågor som kan bedömas visa en utveckling av deltagande i kritiska litteracitetspraktiker. Resultatet visar också att eleverna efter deltagandet i interventionen i större utsträckning kunde delta i kritiska litteracitetspraktiker. Genom enkäten framgår slutligen att eleverna efter interventionen hade en mer positiv inställning till att läsa olika slags texter.

Genus är ett socialt konstruerat fenomen över samhällets förväntningar kopplat till biologiskt kön. Utefter det fastställs vad som anses vara kvinnligt och manligt. Syftet med studien är att utifrån en genusteoretisk ansats analysera hur genus framställs i två vanligt förekommande läseböcker i grundskolans svenskämne årskurs F-3. Följande tre frågeställningar formulerades:

• Hur frekvent förekommer kvinnliga respektive manliga karaktärer i två vanligt förekommande läseböcker i svenskämnet?

• Hur frekvent upprätthåller huvudkaraktärerna könsstereotypa egenskaper och utseendeattribut i respektive läsebok?

• Hur framställs kvinnligt och manligt utifrån huvudkaraktärernas egenskaper och utseendeattribut i text och bild, sett ur ett genusperspektiv?

Den teoretiska ansatsen är Hirdmans (2001) genusteori och metoden för studien är innehållsanalys utifrån mixad metod. För att undersöka läseböckernas frekvens av karaktärer, egenskaper och utseendeattribut analyserades text och bild, vilket presenteras kvantitativt i motsatsschema. Analys av samstämmighet för respektive läseboks text- och bildinnehåll har utförts med hjälp av analysfrågor. För att beskriva hur manligt och kvinnligt framställs användes egenskaperna i motsatsschemat som utgångspunkter. Resultatet visar att de två undersökta läseböckerna innehåller en jämn fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer, vilket skiljer sig från tidigare forskning som visar att män är överrepresenterade i barnlitteratur. Trots den jämna fördelningen visar resultatet att båda läseböckerna förstärker traditionella könsstereotypa egenskaper. De kvinnliga huvudkaraktärerna ges utrymme att tilldelas både manliga och kvinnliga egenskaper, som i resultatet visar genusneutralitet. De manliga huvudkaraktärerna tilldelas främst manliga egenskaper. Resultatet stämmer överens med Hirdmans (2001) teori om genuskontraktet, vilket innebär att mannen är normen i en överordnad roll. Slutsatserna redogör för att det är problematiskt att elever möter stereotypa karaktärer i de två läseböckerna som studien granskat. Dels för att innehållet inte går i enlighet med läroplanens (Skolverket 2022) skrivelser om att utveckla elevers förståelse för kvinnligt och manligt, dels för att läraren behöver vara medveten om att kompensera för det. Didaktiska konsekvenser innebär därmed att lärare behöver komplettera läseböckerna med klassrumsdiskussioner, samt andra övningar eller litteratur som utmanar könsstereotypa normer.

Syftet med denna studie är att undersöka lågstadielärares läsläxepraxis samt att utforska de bakomliggande motiven för deras beslut att ge ut läsläxor. Genom att undersöka hur lärare väljer, organiserar och bedömer elevers läsläxor, samt att förstå de pedagogiska och fostrandemotiv som styr dessa val, strävar studien efter att bidra till en ökad förståelse för hur läsläxor används i praktiken.

I studien har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer och innefattar ett urval av åtta lärare verksamma i årskurs 1–3 från två olika kommuner i västra Sverige. Studien bygger på ett läroplansteoretiskt perspektiv, vilket innebär att den tar hänsyn till den dynamik som finns mellan det skrivna innehållet i läroplanen och hur detta faktiskt tillämpas i undervisningen. För att analysera de insamlade intervjudata har ett etablerat analysverktyg tillämpats, vilket syftar till att etablera en systematisk struktur och förenkla tolkningen av materialet. Detta metodiska tillvägagångssätt gör det möjligt att identifiera mönster och teman i lärarnas svar, vilket i sin tur ger en djupare förståelse för deras läsläxepraxis och de pedagogiska överväganden som ligger bakom deras beslut.

Resultaten som framkommit i den här studien visar att även om det saknas tydliga riktlinjer för läsläxor, gör lärarna medvetna och strategiska val baserat på erfarenhet och elevernas behov. De anpassar sina läxor på både grupp- och individnivå för att säkerställa att alla elever får möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Utöver den kunskapsrelaterade aspekten ser lärarna läsläxan som ett verktyg för att stärka elevernas ansvarskänsla och självständighet, vilket bidrar till deras sociala och personliga utveckling. Därmed framträder en balanserad praxis som inte enbart syftar till att uppnå skolans kunskapsmål, utan även stödjer elevernas personliga utveckling och fostran.

Denna studie syftar till att undersöka hur 24 elever i årskurs 6 presterar i läsförståelse när de läser tryckta respektive digitala texter, samt att utforska hur deras preferenser och uppfattningar för de olika formaten korrelerar med deras prestationer. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är: Hur skiljer sig elevers läsförståelseprestationer när de läser en tryckt text jämfört med en digital text? Vilka preferenser ger eleverna uttryck för när de läser tryckta texter jämfört med digitala texter? Vilket samband finns det mellan elevers läspreferenser för digital respektive tryckt text i relation till deras resultat i läsförståelse? Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv och använder en mixad metod som innefattar en inom personsdesign och fenomenografisk analys för att mäta elevernas prestationer samt fånga deras individuella uppfattningar och preferenser.

Resultaten påvisar att majoriteten av eleverna presterade bättre när de läste tryckta texter. Samtidigt föredrog vissa elever digital läsning, även om deras prestationer inte alltid speglade detta. Vår studie visar att både tryckta och digitala texter har sina fördelar och att elevernas prestationer och preferenser varierar. Detta indikerar vikten av att integrera båda formaten i undervisningen för att stödja elevers utveckling och läsförmåga. Det är uppenbart att det digitala formatet erbjuder nya möjligheter och utmaningar. Även om digitala texter kan vara mer flexibla och lättillgängliga, upplever många elever att de har lättare att fokusera när de läser på papper. Samtidigt finns det de som uppskattar möjligheterna av vad digitala texter ger i form av interaktivitet och anpassningsbarhet. Detta pekar på att läsförståelse är ett komplext område som påverkas av flera olika faktorer, där formatet spelar en betydande roll.

Med tanke på dessa insikter menar vi att det är viktigt att inte enbart fokusera på ett format i undervisningen, utan att ge elever möjlighet att utveckla färdigheter i båda. Genom att integrera både digital och tryckt läsning i undervisningen kan vi stödja elevernas utveckling och hjälpa dem att bli skickliga läsare oavsett vilket format de möter. Vi hoppas att vår studie kan bidra till en större förståelse för hur dessa två läsformat påverkar elevernas läsförståelse.

Svenska elevers prestationer inom matematik har enligt undersökningar försämrats på senare tid, exempelvis på den internationella studien PISA 2022 där resultat ligger nära det rekordlåga resultatet från 2012 (Skolverket 2022). Ur ett samhällsperspektiv är det därav angeläget att motverka denna negativa utveckling, då matematikkunskaper utgör en grund för individens möjligheter att verka och bidra aktivt i samhället. För att kunna bidra med kunskap till forskningsfältet genomfördes ett praktiknära forskningsprojekt i tre cykler med avsikten att förbättra och utveckla elevernas lärande samt förståelse inom matematikämnet bråk.

Med en variationsteoretisk ansats genomfördes en learning study för att belysa elevers lärande genom att identifiera kritiska aspekter som verkar för att utveckla elevers förståelse inom matematikområdet bråk. Syftet med studien var att undersöka hur matematikundervisningen bör utformas för att eleverna skall få möjlighet att urskilja de kritiska aspekterna. Utifrån dessa frågeställningar undersöks sedan elevernas lärande samt utveckling inom matematikområdet. Detta syfte utforskades vidare genom följande frågeställningar:

• Vilka är de kritiska aspekterna vid undervisning om lärandeobjektet att storleksordna och jämföra bråktal för de aktuella elevgrupperna?

• Hur bör matematikundervisningen utformas för att eleverna ska kunna urskilja de kritiska aspekterna?

• Hur har elevernas lärande inom bråk utvecklats utifrån lärandeobjektet?

Studien visar hur en learning study med implementering av ett variationsteoretiskt perspektiv, som bygger på innehållscentrerat lärande, resulterar i en framgångsrik matematikundervisning som erbjuder både variation och sammanhang. De 60 deltagande eleverna kom in med varierande men jämn spridning av förkunskaper inom klasserna inför den första lärandecykeln, resultaten visar en synbar progression i kunskapsnivå mellan eleverna som deltog vid lärandecykel ett jämfört med lärandecykel tre. Utfallet av studien understryker att variation i undervisningen är av stor vikt för att eleverna ska kunna identifiera kritiska aspekter av lärandeobjektet, vilket är en förutsättning för att kunna tillägna sig ny kunskap.

Digitaliseringen i skolverksamheten har öppnat nya pedagogiska vägar, där digitala spel framträder som lovande verktyg för att främja engagemang och lärande bland elever (Yasar Kazu & Kuvvetli 2023). Denna studie fokuserar på english foreign language (EFL)-undervisning och belyser lärarens centrala roll i implementeringsarbetet genom digitala spel.

Syftet med arbetet är att studera de erfarenheter och förutsättningar för lärares implementeringsarbete vad gäller digitala spel i EFL-undervisningen i svenska grundskolor. Genom att tillämpa läroplansteorins indelning, undersöks specifikt hur lärare väljer digitala spel baserade på pedagogiska kriterier, organiserar undervisningen för att inkludera dessa verktyg, och bedömer elevernas kunskapsutveckling genom spelen. Fenomenologisk teori används för att djupgående analysera och förstå lärarnas personliga upplevelser och perspektiv. Genom att fokusera på lärarnas subjektiva erfarenheter ger studien insikter i hur de uppfattar och tolkar användningen av digitala spel i undervisningen. Detta perspektiv hjälper till att belysa de individuella och kontextuella faktorer som påverkar deras beslut och metoder för implementering

En metod som bestod av kvalitativa intervjuer användes för att samla in data från fem behöriga lärare i grundskolan. Denna metod valdes för att möjliggöra en djupgående förståelse av lärarnas förutsättningar och erfarenheter.

Resultatdelen av studien visar att lärarna uppfattar digitala spel som ett värdefullt verktyg för att främja engagemang och språkinlärning i EFL-undervisningen. De betonar vikten av att noggrant välja spel som inte bara är engagerande för eleverna utan också pedagogiskt relevanta och anpassade till läroplansmålen. Organiseringen av undervisningen med digitala spel framstår som en balansgång där lärarna strävar efter att integrera spelen på ett sätt som kompletterar traditionella lärometoder och främjar en aktiv lärandeprocess. När det gäller bedömning av elevernas framsteg genom spelen, framkommer det att lärarna använder spel som ett medel för formativ bedömning, där spelandet ger omedelbar återkoppling som kan användas för att anpassa undervisningen och stödja individuella lärandebehov. Dock identifierar lärarna utmaningar relaterade till bedömningen av elevernas kunskapsutveckling genom spel, såsom att säkerställa att bedömningsmetoderna är rättvisa och transparenta.

Resultaten understryker behovet av ytterligare stöd och resurser för lärare för att effektivt kunna implementera digitala spel i EFL-undervisningen, inklusive fortbildning som fokuserar på pedagogisk användning av spel, teknisk support och tillgång till en bred repertoar av lämpliga spel.

Studiens syfte är att undersöka särskilda undervisningsgrupper och dess relation till skolans inkluderande uppdrag, med ett särskilt fokus riktat på elever som uppvisar problemskapande beteenden. Syftet är också att belysa pedagogernas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med dessa elever i den särskilda undervisningsgruppens praktik. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. Fem pedagogers beskrivningar och erfarande samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån en fenomenografisk metodansats. Studerade fenomen i särskilda undervisningsgrupper var undervisningspraktiken och relationen till skolans inkluderande uppdrag samt hanteringen av elevers problemskapande beteenden. Resultatet visar att relationsbygge och stödstrukturer i undervisningen är betydelsefullt för att elever ska bli mottagliga för undervisning och känna sig inkluderade. Pedagogerna beskriver upplevelser av att elever lättare känner trygghet och tillhörighet i en mindre grupp, vilket anses vara viktiga förutsättningar för att bygga upp tillitsfulla relationer, höja självkänslan och utveckla lärande. Resultatet belyser även pedagogernas komplexa arbetssituation som ofta är psykiskt påfrestande. Samtliga pedagoger har erfarenheter av hot och våld från elever och beskriver olika upplevelser gällande aktiv intervention och konflikthantering samt hur stödfunktioner från rektor och skolledning fungerar. Resultatet lyfter hur en placering i en särskild undervisningsgrupp kan vara en förutsättning för att skolgången ska fungera för vissa elever. På så vis kan särskilda undervisningsgrupper ses som en kompletterande resurs i skolans inkluderingsuppdrag. Placeringsbesluten måste dock alltid ställas i ljuset av de konsekvenser som exkluderande elevlösningar kan innebära, både på kort och lång sikt, både för den enskilda eleven och samhället i stort.

This study explores the perspectives of high school teachers who teach dance and analyzes the pedagogical materials they use in their instruction. The aim is to investigate both the pedagogical perspectives adopted by dance teachers and how they integrate texts and images into their teaching. By focusing on these aspects of teaching, the study seeks to shed light on how dance teachers support students’ learning and development. The method includes six semi-structured interviews with qualified dance teachers, followed by the collection and analysis of their pedagogical materials. Through a sociocultural theoretical framework and a critical literacy analysis, it was revealed that both historical and contemporary perspectives play a significant role in the teaching process. Furthermore, bodily intersections, including body, gender, and ethnicity, were identified as important aspects of the dance teachers' perspectives. The analysis also showed a limited use of text and images in pedagogical instruction, with a stronger tendency toward appropriation through embodied practice. Despite this limitation, the dance teachers recognize the benefits of text and visual materials for students’ learning. Integrating such materials stimulates students' creativity and their exploration of movement and choreography for performative contexts. Moreover, texts and images contribute to a deeper understanding of the body's complexity and function among the students. The study also highlights that dance teachers actively reflect on the challenges surrounding the history and traditions of dance. By addressing these topics in their teaching, they contribute to a more conscious and critical understanding among students. Finally, this study opens up avenues for future research and development in dance education, with particular emphasis on the importance of perspectives and discourses. The study also underscores the significance of meaningfully integrating text and visual materials to enhance students’ learning and development in high school dance education. Additionally, it highlights the importance of a learning environment that supports these educational processes.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och har en påverkan på både individ och samhälle. Primärvården har en central roll i att identifiera och behandla psykisk ohälsa, där distriktssköterskan spelar en viktig roll i att bemöta och stödja patienter utifrån ett vårdande förhållningssätt. Att lida av psykisk ohälsa kan skapa ett stort lidande för patienten. Ett personcentrerat arbetssätt och förståelse för patientens livsvärld är avgörande för att lindra lidande och främja hälsa. Studiens syfte är att belysa distriktssköterskans upplevelse av utmaningar i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa i primärvården. För att besvara syftet valdes en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i elva artiklar som analyserades. Resultatet presenteras i två huvudteman och fyra subteman och visar att distriktssköterskor inom primärvården upplever en rad olika utmaningar i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Tidsbrist är en av utmaningarna som distriktssköterskan upplever utgör ett hinder i att kunna ge god vård till patienter med psykisk ohälsa då det inte finns utrymme för att möta patientens behov. Resultatet visar dessutom att brister i samverkan mellan vårdinstanser resulterar i att patienter riskerar att falla mellan stolarna. Studien bidrar till ökad förståelse för utmaningarna i distriktssköterskans vårdande av patienter med psykisk ohälsa i primärvården.

Ambulanssjuksköterskan har krav på sig vad gäller bedömning och hänvisning, med flera beslutsstöd och riktlinjer, samt flera olika vårdgivare att hänvisa till, för att vara en del av den nära vården och ge patienten en möjlighet till rätt vårdnivå. Samtidigt har ambulanssjuksköterskan en förväntan på sig att arbeta personcentrerat och att med varje patient utgå från ett vårdande perspektiv. Alla vårdgivare ska arbeta mot en nära vård, och vården ska bedrivas med patienten i centrum. Rätt vårdnivå ska uppnås för patientens bästa, men också för att dagens resurser ska användas mer effektivt och räcka till fler. Ambulanssjukvårdens roll i utvecklingen till den nära vården är för närvarande otydlig, men en del av ambulanssjuksköterskans dagliga uppgifter består utav att hänvisa patienter till vårdgivare eller egenvård, att identifiera den optimala lösningen för det individuella behovet. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av vårdmötet vid hänvisning och belysa eventuella förbättringspotentialer som finns, för att kunna tillföra ny kunskap till verksamheten. Studiens design har varit en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet gav tre övergripande kategorier: Att skapa ett vårdande möte som ligger till grund, Faktorer som påverkar beslut och Behov för att förbättra vårdmötet vid hänvisning, inkluderat totalt tio subkategorier. Resultatet i studien visar att mötet med patienten är en själv-klar och viktig grund till patientens kommande vård, enligt ambulanssjuksköterskan, men även en komplex uppgift, där känslor som otrygghet och osäkerhet uppkommer. Olika faktorer påverkar mötet både positivt och negativt, och det finns en stor vilja hos ambulanssjuksköterskan till att utvecklas inom ämnet. Resultatet som framkommer leder författarna till diskussionen om att ambulanssjuksköterskan har en hög ambitionsnivå som kolliderar med de begränsade förutsättningar som idag finns till att hänvisa patienten till rätt vårdnivå, där det finns en tydlig förbättringspotential.

Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar är ett globalt och växande problem. I takt med en växande befolkning och ett ökat behov av akutsjukvård, i kombination med brist på resurser, försämras akutsjuksköterskornas arbetsmiljö. Detta ställer höga krav på akutsjuksköterskorna, som förväntas ge en god vård samtidigt som de ständigt blir utsatta för hot och våld på sin arbetsplats. Därför var syftet med denna studie att belysa akutsjuksköterskornas upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Studien gjordes som en integrativ litteraturstudie och baserades på 14 artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en erkänd kvalitetsgranskningsmall och en tematisk innehållsanalys gjordes. Detta resulterade i tre kategorier: “Trender och mönster i hot och våld”, “Konsekvenser av hot och våld” och “Åtgärder för att hantera hot och våld” samt åtta subkategorier. Resultatet visade att akutsjuksköterskornas upplevelser av hot och våld oftast resulterar i olika former av psykiska, fysiska och psykosociala konsekvenser men även en sänkt motivation för sitt arbete, vilket gör att vårdkvaliteten försämras och påverkar vårdandet negativt. Resultatet visade även att hot och våld är normaliserat på akutmottagningen, att det finns en stor kunskapsbrist hos akutsjuksköterskorna och bristande stöd från arbetsgivaren, vilket leder till att dessa händelser inte rapporteras eller anmäls. Denna studie bidrar med ökad kunskap och medvetenhet kring ämnet men påvisar även att det finns ett behov av ytterligare forskning, framförallt i Sverige, med fokus på akutmottagningar och specialistutbildade akutsjuksköterskor, för att på så sätt få en möjlighet att ta itu med problemet och förbättra akutsjuksköterskornas arbetssituation.

Hepatit D är en allvarlig leversjukdom som orsakas av hepatit D-virus (HDV) och drabbar främst personer som redan är infekterade med hepatit B. Eftersom det inte finns någon specifik behandling mot hepatit D, används antivirala läkemedel som bulevirtid och pegylerat interferon alfa-2a. Studier har visat att behandlingen kan ha en inverkan på hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) hos patienter men det finns få undersökningar som fokuserar på denna aspekt, särskilt under långvarig behandling. Syftet med denna studie var att undersöka HRQOL hos patienter med hepatit D som får antiviral behandling under en period av sex månader samt att identifiera faktorer som påverkar HRQOL och trötthet inom denna patientgrupp. Studien använde en longitudinell, kvantitativ design och data samlades in från 19 patienter vid Infektionsmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset. Enkäter som Hepatitis B Quality OF Life (HBQOL) och Fatigue Severity Scale (FSS) användes vid behandlingsstart och efter sex månader. Resultaten visade en signifikant försämring i vitalitet (p = 0,048) och en ökning i trötthet (p = 0,01) under behandlingen. Ingen signifikant förändring noterades för de andra HRQOL-dimensionerna. Faktorer som kön och tidigare behandling påverkade också HRQOL, särskilt relaterat till stigma och förväntningsångest vid behandlingsstart. Behandlingen ledde till en försämring av vitalitet och en ökning av trötthet, men hade inte någon större påverkan på övriga aspekter av HRQOL. Faktorer som kön och tidigare behandling bör beaktas för att förbättra livskvaliteten hos patienter med hepatit D.

Background

In Sweden with about 10 million inhabitants, there are about one million primary ambulance missions every year. Among them, around 10% are assessed by Emergency Medical Service (EMS) clinicians with the primary symptom of dyspnoea. The risk of death among these patients has been reported to be remarkably high, at 11,1% and 13,2%. The aim was to develop a Machine Learning (ML) model to provide support in assessing patients in pre-hospital settings and to compare them with established triage tools.

Methods

This was a retrospective observational study including 6,354 patients who called the Swedish emergency telephone number (112) between January and December 2017. Patients presenting with the main symptom of dyspnoea were included which were recruited from two EMS organisations in Göteborg and Södra Älvsborg. Serious Adverse Event (SAE) was used as outcome, defined as any of the following:1) death within 30 days after call for an ambulance, 2) a final diagnosis defined as time-sensitive, 3) admitted to intensive care unit, or 4) readmission within 72 h and admitted to hospital receiving a final time-sensitive diagnosis. Logistic regression, LASSO logistic regression and gradient boosting were compared to the Rapid Emergency Triage and Treatment System for Adults (RETTS-A) and National Early Warning Score2 (NEWS2) with respect to discrimination and calibration of predictions. Eighty percent (80%) of the data was used for model development and 20% for model validation.

Results

All ML models showed better performance than RETTS-A and NEWS2 with respect to all evaluated performance metrics. The gradient boosting algorithm had the overall best performance, with excellent calibration of the predictions, and consistently showed higher sensitivity to detect SAE than the other methods. The ROC AUC on test data increased from 0.73 (95% CI 0.70–0.76) with RETTS-A to 0.81 (95% CI 0.78–0.84) using gradient boosting.

Conclusions

Among 6,354 ambulance missions caused by patients suffering from dyspnoea, an ML method using gradient boosting demonstrated excellent performance for predicting SAE, with substantial improvement over the more established methods RETTS-A and NEWS2.

Purpose

Children living with respiratory support rely on medical technology, either fully or partially, throughout the day to meet their breathing requirements. Although children and young people living with respiratory support at home undergo long-term treatments and make extensive use of health and social care services, there is a notable absence of comprehensive outcome data on this group. The establishment of the first nationwide Course of DISease reported to the Swedish CPAP Oxygen and VEntilator RegistrY paediatrics cohort aims to investigate the disease trajectory, clinical and socioeconomic risk factors influencing incident illness, hospitalisation risk and mortality among children living with respiratory support.

Participants

Data on patients aged 0-18 years reported to the Swedish National Registry for Respiratory Failure and Sleep Apnoea (Swedevox) 1 January 2015 to 29 July 2021 were merged with seven quality or governmental registries, the National Quality Registry for Intensive Care, the National Medical Birth Register, the Swedish Cause of Death Registry, the Registry for Interventions under the Act on Support and Service to Certain Disabled Persons, the Swedish National Patient Registry and with socioeconomic data from Total Population Registry and Longitudinal Integrated Database for health insurance and labour market studies.

Findings to date

The cohort includes 716 children, 59% male, who began respiratory support at an average age of 6.4 years (SD 5.4). Among them, 28% use continuous positive airway pressure, 64% long-term mechanical ventilation (LTMV), 3% high-flow oxygen therapy (HFOT) and 5% other methods. Respiratory support is mostly used at night, but many LTMV (54%) and HFOT (81%) users need daytime aid. 77% of LTMV users rely on mask connection, differing from international data.

Future plans

Future projects include exploring the impact of socioeconomic factors on hospitalisation rates and mortality. The dataset is due for an update in 2026.

This paper investigates how color can enhance sustainability in textile and fashion design, based on the Sustainable Consumption and Production framework. It highlights the significance of extending product lifespans and deepening user attachment through strategic color use, which fosters emotional connectivity and promotes sustainable consumer behaviors. A qualitative analysis of four case studies from the Swedish School of Textiles demonstrates that integrating color enhances product appeal and supports environmental sustainability by influencing user behavior. These cases illustrate varied methods of incorporating color in design processes to improve product longevity and minimize environmental impact. The discussion points out that despite the industrial focus on speed and cost, using color strategically can extend textile durability and promote sustainable industry practices.

Purpose of Review

Many countries prioritise the implementation of person-centred care. This study examines the progression of research in person-centred care, specifically focusing on using complex interventions within intricate contexts. It aims to explore how previous experiences can inform and shape subsequent projects. The review was based on five studies from our research group, encompassing 1099 patients, resulting in 41 peer-reviewed scientific publications. Most studies focused on patients suffering from chronic heart failure, as well as patients with chronic obstructive pulmonary disease. Additionally, interventions for acute coronary syndrome and common mental disorders were also considered. Analyses included the development of a logical model for person-centred care, an overview of partnership operationalisation, and the establishment of evaluation criteria for the trials. The analyses involved creating a coherent model for person-centred care, examining partnership operationalisation, and establishing trial evaluation criteria.

Recent Findings

Sequential trials build upon their predecessors and add new elements. The studies conducted by clinicians in usual care and in-house by research staff were complementary, providing a deeper understanding of the efficacy and effectiveness of person-centred care. Initiating, working, and safeguarding a partnership between patient and staff was possible, whether through in-person or remote communication. Evaluations followed modern research standards and incorporated past study insights for a more thorough approach.

Summary

This study highlights how the cumulative experience from previous research in person-centred care informs the design and analyses of subsequent projects through an iterative learning process, particularly important for complex interventions in various health care contexts.

This study evaluates the biological water-gas shift reaction of syngas into hydrogen (H2) using natural microbial consortia from wastewater treatment facilities. Various inoculum pretreatment techniques to inhibit methanogenesis and different operational conditions such as temperature, pH, and inoculum concentrations were tested to improve H2 production. An inoculum heat pretreatment of 85 °C for 30 min followed by a fermentation temperature of 65 °C and an initial pH value of 9, resulted in the maximum CO-to-H2 conversion (2.35 ± 0.00 mmol) in which Firmicutes dominated with a total inhibition of methanogens, such as with the chemical inhibition treatment. Additionally, volatile fatty acids (VFA) production was observed, being influenced by the pre-treatment. This study highlights the potential of natural consortia for efficient, cost-effective and scalable syngas fermentation processes, offering new insights into the bioconversion of H2 without costly chemical inhibitors.