This thesis aims to explore and gain an understanding of the current AI landscape within Swedish Cultural Heritage using purposive interviews with five cultural heritage institutions with ongoing AI projects. This study fills a knowledge gap in the practical implementation of AI at Swedish institutions in addition to the sustainable use of technologies for cultural heritage. The overarching discussion further includes related topics of ethical AI and long-term sustainability, framing it from a perspective of Information Practices and a socio-material entanglement. Findings show that AI technologies can play an important part in cultural heritage, with a range of practical applications if certain issues are overcome. Moreover, the utilisation of AI will increase. The study also indicates a need for regulations, digitisation efforts, and increased investments in resources to adopt the technologies into current practices sustainably. The conclusion highlights a need for the cultural heritage sector to converge and find collectively applicable solutions for implementing AI.

Trying to accommodate all the needs that different users may have is an ongoing task for those who work in the library field. This means a constant search for knowledge and information that supports that work. But how versatile is the information that is available when librarians need to, for example, broaden their knowledge of a specific user group? And how can that information potentially affect library staff? Despite laws and regulations, the issues of accessibility, inclusion and equal conditions are constantly relevant. This study examines more closely how library journals use texts and language when describing people with disabilities, with a particular focus on accessibility, inclusion, and equal opportunities. Through a qualitative thematic content analysis, using the theoretical framework social constructionism and van Dijk's theory of categorical framework, two Swedish library journals have been examined in this study. The results and the analysis show that although the journals to some extent writes about accessibility and inclusion, in many cases there is a lack of how they can be seen from a broader perspective. The conclusions are, among other things, that the journals have a certain potential when it comes to influencing the libraries and their staff, but that there is a need for more research in this area and that there is a need for a larger and broader debate from different perspectives when it comes to accessibility, inclusion, and equal conditions. The libraries need to consider all perspectives when it comes to people with disabilities if the libraries are to achieve accessibility on equal terms. 

The aim of this study is to analyse which themes, discourses and positions can be identified in the public e- and audiobook debate in the Swedish library journal Biblioteksbladet between the years 2012-2020. Using discourse analysis as methodological framework, various conflict areas have been sorted into economic, juridical, technical and accessibility related themes. Within these themes, several discourses have been identified. By examining which concepts appear in the material and which positions (positive, neutral, negative) the subjects have, an opportunity has been given to better understand how language is used by various represented groups in the debate.

Primärvården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande, samordna instanser och vara en lättillgänglig vårdinstans. Distriktssköterskan i primärvården skall bland annat arbeta med livsstilsförändringar genom att främja förändringar i människors beteende och vanor för bättre hälsa, välbefinnande, god livskvalitet och hållbar utveckling. Att använda digitala verktyg inom e-Hälsa och välfärdsteknik som gynnar patientens upplevelse av bibehållen eller ökad hälsa och välbefinnande åligger också distriktssköterskan. Vårdrelationen, det vårdande och lärande samtalet mellan distriktssköterska och patient kan genom att använda digitala verktyg förbättra patientens upplevelse av hälsa samt skapa en känsla av ökad delaktighet i det vårdande mötet. Det skapar goda förutsättningar till att stärka patientens egna hälsoresurser och motivation till att arbeta med nödvändiga livsstilsförändringar för att förebygga och behandla sjukdom. Syftet medexamensarbetet är att undersöka distriktssköterskors upplevelse av att arbeta med digitala verktyg i primärvården för hälsofrämjande livsstilsförändringar hos vuxna och äldre. Data insamlades genom intervjuer med åtta informanter med bakgrund som distriktssköterska. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och fyra kategorier kunde urskiljas: Hantera och förstå e-hälsa och sjukvårdsteknik, e-Hälsa-och välfärdsteknikens påverkan på den personcentrerade vården, e-Hälsa-och välfärdsteknik kräver ledning, styrning och organisering samt e-Hälsa- och välfärdsteknik och patientsäkerhet. I resultatet framkom att även om distriktssköterskorna upplevde sig väl förtrogna med att arbeta mot ökad hälsa och lindra lidande så saknas tydliga mål och strategier gällande implementering av digitala verktyg i arbetet. Det kräver kunskap och kompetens men tid för detta saknades liksom tydliga riktlinjer. De flesta upplevde att digitaliseringen leder till ökad tillgänglighet som förenklar och sparat tid samt resurser på sikt. Det finns en viss oro att vissa patientgrupper hamnar utanför samt att patientsäkerheten skall äventyras. Diskussion fördes kring distriktssköterskornas upplevelse av att digitaliseringen kräver inte bara klinisk kunskap utan även tekniskt kunnande och att för att komma vidare krävs ett egenintresse och egenansvar.

Urininkontinens är en folkhälsosjukdom som förekommer i hela världen och definieras som ofrivilligt urinläckage. Samhällskostnaderna är stora. Urininkontinens påverkar kvinnors liv och skapar känslor av skam vilket orsakar lidande. Det finns flera olika typer av urininkontinens. De vanligaste typerna är ansträngningsinkontinens, träningsinkontinens och blandinkontinens. Det är viktigt med adekvat anamnes och utredning för god vård och det finns många behandlingsstrategier. Distriktssköterskan har en bred kompetens och har en viktig roll i vården av patienter med urininkontinens. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnors livskvalitet påverkades av urininkontinens, för att tydliggöra kvinnors tillvaro och belysa främjande faktorer för god vård. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats har tillämpats. Det framkom att livskvaliteten påverkades negativt av att leva med urininkontinens och bidragande faktorer var känslor av skuld och skam. Intensiteten av urinläckage och hur länge kvinnan levt med urininkontinens var betydande faktorer till hur livskvaliteten skattades. Sambandet mellan undvikande beteende, psykologiska och sociala faktorer var utmärkande för att kvinnor inte valde att söka vård. Även okunskap var en stark bidragande faktor till att kvinnor inte sökte vård. Därför är det viktigt att motivera kvinnor till att söka vård och prata om urininkontinens för att minska stigma och skam kring ämnet.

The operating room nurse works in a high-tech and complex environment, where collaboration takes place multi-professionally. In order to maintain good and safe care for the patient, good communication is needed. The operating room nurse has a responsibility to create a good atmosphere in the operating room and cooperate with the team to provide an ethical approach to the patient. Research shows if communication is lacking in the operating room, there is an increased risk of care being compromised. The purpose was to highlight the communication in the operation team in the operating theatre from the operating room nurse's perspective. A systematic literature review with a qualitative design was conducted. The search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. Thirteen scientific articles were analysed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) analysis model. The result is presented in three main categories and are important for communication. being affected by the work environment in the operating room, the team relations are affected in the operating room and importance for safe care. A good knowledge and understanding of how respectful versus disrespectful behaviour affects the communication is important to promote a good atmosphere in the operating theatre. This leads to good cooperation in the operation team and strengthens patient safety.

Demenssjukdomen är en globalt ökande sjukdom med betydande påverkan på individer. I Sverige drabbas 130.000–150.000 personer med 20.000–25.000 nya insjuknanden varje år. Demenssjukdom börjar med försämring av kognitiva förmågor som gradvis på verkarminnet, intellektuella färdigheter som språk, tidsuppfattning och omdöme. Demens har ingen bot, vård fokuserar på livskvalitet, och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) kan hanteras med personcentrerad omvårdnad. Studiens syfte är att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av personcentrerad demensvård inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod valdes kvalitativ induktiv insats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där deltog tio distriktssköterskor och två av dem genomgått fördjupade utbildningar i demensvård. Analysarbetet har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom de tre huvudkategorierna; Strategier för att träda in i personens livsvärld, Att skapa partnerskap och trygghet och Möjligheter och hinder i strävan att ge en personcentrerad vård. Distriktssköterskorna och demensspecialister beskriver hur viktig det är att jobba patientcentrerad inom demensvård och att lära känna personen. De beskriver vikten att ha kunskaper om patientens tidigare liv och erfarenheter, skapa trygga relationer med patienter och närstående samt hur vårdmiljö har stor påverkan. Det visar också i resultatet att ge en individ anpassad vård ökar välbefinnande för patienter med demenssjukdom. Bristande kunskap, tid och brist på personal kan påverka vården att erbjuda en personcentrerad vård. Vidare ses distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor roll att kunna påverka vården och främja ett personcentrerat förhållningssätt.

Venösa bensår är vanligt förekommande och behandlingen är oftast lång och den förebyggande behandlingen varar livet ut. Personer med venösa bensår påverkas både fysiskt och psykiskt vilket medför ett lidande. Distriktssköterskan har en betydande roll i mötet med patienten. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av livet med venösa bensår. För att få svar på syftet användes metoden systematisk integrativ litteraturstudie där 12 artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, har analyserats efter Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016) modell. Frågeställningen besvarades med tre huvudkategorier, Vårdrelationen, Begränsningar och Den mentala kampen och totalt nio subteman, Förtroende, Följsamhet, Kommunikation, Känsloliv, Förändrad självbild, Bibehålla kontrollen, Fysiska hinder, Isolering och Smärta. Vårdrelationen var viktig för patienten och viktiga aspekter var att patienten får träffa samma sjuksköterska/distriktssköterska under sin behandling och att mötet varför troendeingivande och välkomnande. Det framkom att patienten led av flera symtom som tyngdkänsla i benen samt läckande och illaluktande sår. Smärta var det vanligaste symtomet och som påverkade patienten mest. Symtomen av venösa bensår ledde många gånger till isolering och en förändrad självbild. Mötet med patienter med venösa bensår behöver vara personcentrerat och präglas av kontinuitet, kunskap och att se patientens livsvärld för att kunna främja följsamhet i behandlingen och att patienten samtidigt ska vara delaktig i sin vård.

Patienter inför operation känner ofta oro, ångest och rädsla. Den komplexa och tekniska operationsmiljön kan skapa oro, ångest och rädsla för det okända. Denna fysiska och psykiska stress kan leda till ökad postoperativ smärta, längre sjukhusvistelse och en ökad användning av smärtstillande läkemedel. I den snabba och utmanade operationsmiljön kan operationssjuksköterskor ha svårt att förbereda sig noggrant för att ge optimal omvårdnad. Att involvera patienten, skapa utrymme för deras önskemål och ge dem en känsla av delaktighet i vården är avgörande för att minska oro, ångest och rädsla samt förbättra den perioperativa vården. Syftet med studien var att beskriva perioperativa interventioner som kan lindra oro, ångest och rädsla hos patienter. Det är en systematisk litteraturstudie med kvantitativ design. Databaserna Cinahl och Scopus tillämpades. 12 artiklar analyserades utifrån Bettany-Saltikov & McSherrys (2016) analysmodell för kvantitativ metod. Resultatet består av fem kategorier: musikterapi och bildspel skapar en lugnande och stödjande miljö, virtuell verklighet som avledning, avslappningsövningar, aromaterapi – ett sätt att skapa inre närvaro och närhet som stöd. Studien visade att interventioner, såsom musikterapi, bildspel, VR, avslappningsmetoder, aromaterapi och närhet, är fördelaktiga för att minska oro, ångest och rädsla i perioperativ vård. Kombinationer av dessa interventioner visar positiv resultat. Anpassning av interventioner efter patienternas individuella preferenser är viktig. Personcentrerad vård och omtänksamma vårdåtgärder bidrar till att minska oro, ångest och rädsla, vilket kan förbättra även den postoperativa återhämtningen.

The circular economy is an emerging field characterised by complexity and innovation. As such, strategy likely emerges out of practice in a less planned manner. However, this view is largely missing in the growing field of circular business models (CBM) where strategies are assumed to be planned before they are implemented in a rational top-down process. Drawing on an analysis of how a secondhand organisation grew from a single store to become one of few larger commercial secondhand retail organisations, this study aims to illustrate the role of experimentation and emergent strategy-making. The findings, presented as two narratives, show that an experimental approach where strategy emerges from action has played a vital role in the organisation’s development. This suggests the need to widen the scope when discussing strategy-making for CBM growth and look beyond tools and metrics used for planning.

In this study, we have used a survey to investigate students in higher education and their self-efficacy abilities in Media and information literacy (MIL). We have investigated whether the students felt that the MIL-related education, offered by the libraries, helped them develop their abilities when they took part in it. The survey also asked if the students would like more such education. The results in this study revealed that the students at Chalmers had a high self-efficacy for critical thinking and information seeking both in their studies and in their social media habits. The result also revealed that despite their high self-efficacy the students still wished for more education in media and information literacy.

The construction industry accounts for a large proportion of Sweden's carbon dioxide emissions which contribute to climate change. The industry therefore needs to switch from linear construction to circular construction, where more reuse of construction products and construction materials can contribute to the circular transformation. Today, the market for reuse in the construction industry is limited and more products need to be made available. The purpose of the study is to investigate how the processes for reuse currently work. In addition, it has been investigated whether the reuse inventories before the demolition of buildings could be digitized and standardized to promote circular construction throughout the construction process.

To get a broad insight into how the construction industry works with reuse and what knowledge is available, a qualitative interview study has been conducted with nine different actors operating in Västra Götaland. The actors are real estate developers, retailers of building products, building contractors, researchers, architects, demolition and environmental inventories, as well as demolition and waste managers. To see how construction products for reuse can be presented to the customer and if the information about the product is sufficient, a small qualitative content analysis has been carried out on the digital marketplace provided by the Centre for Circular Construction (CCBuild). CCBuild is an organization run by IVL Swedish Environmental Research Institute and exists to provide knowledge and offer a network and digital services for circular products and services in the built environment sector.

The results of the study show that the use of reuse products is increasing in the construction industry, but that many obstacles make it difficult to identify and use construction materials that can be reused. Lack of experience and knowledge, financial obstacles, difficulty in guaranteeing the quality of the product, weak laws, and regulatory requirements are some factors that limit the use of reused products. The reuse process needs to take place early in the projects and more time and resources need to be spent on the process. New laws and regulatory requirements need to be introduced. Guidelines for reuse inventory must be integrated into the industry standard for material inventory and available tools on the market need to be integrated with the industry standard for material inventory where the reuse inventory is included. Clearer information about the origin, quality and performance of construction materials and construction products also needs to be available on the marketplaces that exist for reuse.

Este estudo tem como objetivo mapear evidências de valorização do conhecimento pertinente em pesquisas de pós-graduação stricto sensu que vinculam a formação docente à prática pedagógica. Trata-se de um estudo de revisão que prioriza a pesquisa bibliográfica e a abordagem qualitativa, no qual foram utilizados os descritores “formação docente”, “prática pedagógica” e “conhecimento pertinente” na seleção de estudos disponibilizados no Catálogo de Teses e Dissertações da CAPES. Os resultados denotam especial atenção com conhecimentos pertinentes expressados na preocupação com o atendimento a demandas locais ainda durante as formações docentes. Observa-se também alguma proximidade de parte das pesquisas com demandas globais, ainda que isso não seja declarado explicitamente nos estudos. Contudo, não há referência aos Objetivos de Desenvolvimento Sustentável nas pesquisas analisadas, confirmando uma questão a ser abordada nas políticas de formação docente no contexto brasileiro, porque esses objetivos expressam necessidades planetárias que não podem mais ser desconsideradas na prática pedagógica.

Este estudio tiene como objetivo mapear la evidencia de la valoración del conocimiento pertinente en la investigación de posgrado stricto sensu que vincula la formación docente con la práctica pedagógica. Se trata de un estudio de revisión que prioriza la investigación bibliográfica y el abordaje cualitativo, en el que se utilizaron los descriptores "formación docente", "práctica pedagógica" y "conocimiento pertinente" en la selección de estudios disponibles en el Catálogo de Tesis y Disertaciones de la CAPES. Los resultados denotan especial atención a los conocimientos pertinentes expresados en la preocupación por satisfacer las demandas locales incluso durante la formación docente. También existe cierta proximidad de parte de la investigación a las demandas globales, aunque esto no se afirma explícitamente en los estudios. Sin embargo, no hay referencia a los Objetivos de Desarrollo Sostenible en los estudios analizados, lo que confirma una cuestión a ser abordada en las políticas de formación docente en el contexto brasileño, porque estas metas expresan necesidades planetarias que ya no pueden ser ignoradas en la práctica pedagógica.

The purpose of this study is to map evidence of relevant knowledge being appreciated in stricto sensu graduate research which bind teacher education to pedagogical practice. It is a review study which prioritizes a bibliographical review and a qualitative approach utilizing the descriptors “teacher education”, “pedagogical practice”, and “relevant knowledge” when selecting studies available in the Catalogue of Thesis and Dissertations of CAPES. The results denote special attention to relevant knowledge manifested in meeting local demands while teacher education is still in progress. Some proximity is also observed in part of the researches with global demands, even though this is not clearly indicated in the studies. However, there are no references to the Sustainable Development Goals in the studies we have analyzed, which confirms an issue to be addressed in the policies intended for teacher education in the Brazilian context, because these goals express planetary needs which no longer can be disregarded in the pedagogical practice.

This paper aims to raise awareness about recent developments in AI and urge educators to prepare for a wider application of digital tools in the future. The authors emphasize the importance of utilizing AI to achieve the goals while maintaining the integrity of examinations.Artificial intelligence (AI) has made remarkable progress in recent years, enabling it to be widely adopted in higher education. Today, AI can provide personalized learning experiences, create virtual learning environments and automate grading of students. The release of ChatGPT (GPT stands for Generative pre-trained transformer) in November 2022 gave many educators and institutions cause for alarm as it provided students with access to software potentially able to assist in the writing process of papers and assignments, as well as provide help with literature reviews, identification of research questions and formatting and language reviews of articles. Hence, it became a problem for teachers in higher education that students could be tempted to use AI to write essays and other assignments intended to test their knowledge and abilities. In a recent study, more than half of American college students believe that using AI tools to complete assignments or exams is cheating. In this paper, the authors compare these results with a similar survey of Swedish college students´ opinions.The authors conclude that there is an urgent need to establish procedures and ethical rules for the use of AI in higher education.

Situation awareness is knowing what is going on in the situation. Clinicians working in the emergency medical services (EMS) encounter numerous situations in various conditions, and to be able to provide efficient and patient safe care they need to understand what is going on and possible projections of the current situation. The design of this study encompassed a Goal-Directed Task analysis where situation awareness information requirements were mapped in relation to goals related to various aspects of the EMS mission. A group of 30 EMS subject matter experts were recruited and answered a web-based survey in three rounds related to what they though themselves or a colleague might need to achieve situation awareness related to the specific goals of various situations. The answers were analysed using content analysis and descriptive statistics. Answers reached consensus at a predetermined level of 75%. Those who reached consensus were entered into the final goal-directed task analysis protocol. The findings presented that EMS clinicians must rely on their own, or their colleagues prior experience or knowledge to achieve situation awareness. This suggests that individual expertise plays a crucial role in developing situation awareness. There also seems to be limited support for situation awareness from organizational guidelines. Furthermore, achieving situation awareness also involves collaborative efforts from the individuals involved in the situation. These findings could add to the foundation for further investigation in this area which could contribute to the development of strategies and tools to enhance situation awareness among EMS clinicians, ultimately improving patient care and safety.

Background

During transition to adulthood and transfer to adult healthcare, emerging adults with chronic conditions are at risk of deteriorating disease control, well-being, and acute, as well as long-term complications. Despite an increasing call for person-centred healthcare services attuned to young peoples’ needs, few validated instruments exist pinpointing adolescents’ and emerging adults’ experiences of preparation for transition and transfer. Thus, the overarching purpose of this study was to develop a person-centred, clinically applicable instrument (Transitional care EXPeriences Questionnaire, TEXP-Q) adjustable to different chronic conditions, although the focus in the present study was Type 1 Diabetes. The specific aim was, therefore, to describe the development and psychometric evaluation of TEXP-Q in emerging adults with Type 1 Diabetes.

Methods

Initial development of the TEXP-Q was inspired by existing research. Items were formulated in accordance with consensus recommendations for developing patient-reported measures, and extra consideration was taken to ensure person-centredness. Psychometric evaluation comprised two phases: In phase I, data from cognitive interviews, content validity indexing, and judgement of an expert panel provided information on face and content validity. In phase II, data from a cross-sectional study conducted at eight adult diabetes outpatient clinics in Sweden (n = 163) allowed for explorative factor analysis (EFA), as well as calculation of content validity, reliability and responsiveness.

Results

Combining results from cognitive interviews, content validity index values and expert panel judgement, a test version of TEXP-Q was developed, the content and face validity of which were considered good. This version consisted of 17 items answered on a five-point Likert scale, and three open-ended questions answered in free text. During EFA, four items were removed, and a three-factor solution was recognised as most adequate, accounting for 60% cumulative variance and one single cross-loading. After EFA, the instrument comprised 13 questions, divided into three latent factors. Cronbach’s alpha for the complete instrument was 0.866, which indicates good internal consistency. Crohnbach’s alpha approximated to 0.8 for all factors respectively.

Conclusion

TEXP-Q is a newly developed, person-centred instrument which has proven to be both valid and reliable when applied to youths with T1D. The questionnaire fills a need for instruments focusing on emerging adults’ experiences of preparation for transition and transfer.

Design science research (DSR) aims to generate knowledge about innovative solutions to real-world problems. DSR studies usually involve inductive, deductive or abductive inference strategies to generate design knowledge. However, applying these strategies has often remained implicit, which means that the transparency of the research processes could be questioned (e.g. openness, honesty). This study focuses on abductive DSR, which is often regarded as a combination of inductive and deductive strategies. Based on our literature review, we can conclude that there is a lack of prescriptive support for how to conduct abductive DSR. We have also identified that the concept of abduction is omitted in well- known DSR frameworks/methods. To address this research gap, our study applies a qualitative content analysis to analyse two abductive DSR PhD theses. The analysis outcome is a conceptual model describing central relationships and an abductive DSR process model illustrating movements between the theoretical and empirical domains. 

I denna scoping review analyseras resultaten av forskningen om obligatorisk grundskoleutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i Sverige, Norge, Danmark och Finland, under perioden 2011–2023. De vetenskapsteoretiska perspektiv och metoder som använts, samt de forskningsfrågor och resultat som har ansetts viktiga inom forskningsområdet presenteras. Därvid diskuteras också hur inkluderingsbegreppet använts i forskningen samt vilka forskningsluckor som finns inom forskningsområdet. Inom forskningsområdet är tolkande och kritiska vetenskapsteoretiska perspektiv vanligast och mest använda metoder är enkäter/test och dokument/litteratur/textanalys. De forskningsfrågor som har ställts inom forskningsområdet är varierande, men vanligast är frågor inriktade på det professionella innehållet i utbildningen av elever med IF. Professionella i skolan är överens om att inkludering är ett eftersträvansvärt ideal, som dock inte alltid är uppnåeligt eftersom skolor har svårt att tillgodose elevgruppens behov. Vidare uttrycker professionella en variation av definitioner (dock är placeringsdefinition vanligast), när de definierar begreppet inkludering. Resultatet är väntat, då det inom forskningsområdet saknas konsensus kring hur inkluderingsbegreppet ska definieras. Vidare är det sällsynt med forskning utifrån ett elevperspektiv. Ett resultat av forskningen är att elever med IF är mer negativa till sin lärmiljö (i kontexten inkludering) än andra elevgrupper. Elever med IF deltar också i mindre utsträckning i sociala aktiviteter under skoltiden, vilket indikerar att det fattas gemenskaper i skolan som välkomnar alla elever. Det saknas dock en stabil vetenskaplig grund för säkert kunna säga hur elever med IF upplever inkluderande ansatser i skolan. Inom forskningsområdet behövs studier med elevperspektiv. Det saknas också forskning om interaktion mellan elever, mellan elever och lärare; om kommunikationsförmåga i ett elevnära perspektiv; om samverkan mellan olika professioner, samt om lärares erfarenhet av undervisning med olika läroplaner i samma klassrum. Det finns behov av forskning som mer entydigt definierar vad inkludering innebär samt hur inkludering praktiskt bör utformas i den obligatoriska grundskoleutbildningen för elever med IF.

The application of competitive market policies in different national contexts has turned the geographical, economic and social characteristics of school location into an object of market value. This has potentially positive or negative effects on rural school-teachers’ discourses and practices on family and community involvement. Using a meta-ethnographic methodological design, the aim of this article has been to explore this dimension of difference based on a sample of twenty publications of ethnographic studies or similar qualitative research in different European countries. The article has revealed the existence of different logics of participation. These logics include discourses and practices closer to democratic models of participation in schools in remote areas, participation models based on customer acquisition in more accessible schools, and models corresponding to a bureaucratic perspective on participation in some other places. The discourses seem to correspond to the interactions that take place inside and outside each of the spaces as an expression of their different logics of survival in the context of the market. 

Purpose

An increasing number of children and young adults with complex medical conditions and respiratory failure are treated with home mechanical ventilation (HMV). The current study aimed to describe how young adults using HMV experience their everyday life with the ventilator, their physical impairments and their opportunities for an educational and professional career.

Materials and methods

Data were collected via narrative interviews with nine young HMV users (3 females and 6 males, aged 18–31 years) in their homes. Two were ventilated invasively, six were ventilated non-invasively and one was treated with continuous positive airway pressure (CPAP) via facemask. Data were analysed using a phenomenological hermeneutical method.

Result

A multi-professional team contributed to participants’ safety and ability to participate in society through higher education and professional work. A good and valuable life, mostly feeling healthy were experienced but also prejudice and stiffened social society structures.

Conclusion

The findings of this study prove the importance of having long-standing access to a competent and supportive available multi-professional healthcare team when living with a long-term complex condition. These teams provided well-functioning human and technological support in everyday lives.

Implications for Rehabilitation

· An increasing number of children and young adults are treated with home mechanical ventilation due to respiratory failure.

· The home mechanical ventilation treatment provided rest from breathing and improved sleep quality in such a way that work and higher studies could be managed.

· Longstanding access to a supportive multi-professional healthcare team provided feelings of being safe, which in turn boosted self-confidence in life and preparedness to meet new challenges.

The physical touch takes place daily in the educational work in the leisure center without us talking about it. It happens at any time in different situations such as comfort, encouragement or conflict. In society there is a discourse around physical touch in general, if it is appropriate within it the pedagogical work or how the teacher should relate to it. This study examines how teachers in the leisure center perceives and relates to physical touch. Questions are, how perceive the teacher the physical touch in the after-school center and how teachers relate to the physical the touch in the leisure center between teacher and student. The purpose and questions are linked to the theory of phenomenology. Characteristic of this theory is the experience of a phenomenon from different perspectives. The phenomenon in this study is physical touch. In order to make the phenomenon visible, a qualitative study with semi-structured interviews is used. In the study, nine certified teachers in leisure centers who are distributed in different workplaces participate in the study Halland County. The empirical material is transcribed and analyzed using Gill's method. The results show how teachers use pedagogical strategies to create relationships with the students. However, the strategies are influenced by the fear many teachers, especially the male ones, feel before the physical touch. The fear is based on how other adults in the environment perceives the physical touch. This leads to the teacher not taking the student's into account educational needs, but focuses on society's norms. In this way, different are created approach to the physical touch.

Studien lyfter fritidspersonalens ambitioner gällande det relationsskapande arbetet med eleverna i verksamheten. Forskning beskriver fritidspersonalens omsorgsuppdrag som en helhet där barnen på fritidshemmet skall känna sig trygga och utveckla goda relationer. Studien tar upp relevant forskning som stärker vikten av relationsskapande för elevers lärande och utveckling. Relationsarbetet försvåras av strukturella faktorer som barngruppens storlek, personaltäthet och krav från styrdokumenten. Studiens centrala innehåll lyfter personalens ambitioner och beskriver hur dessa ser ut när strävan möter realitet. Syftet med studien är att undersöka vad fritidspersonalens har för ambitioner gällande relationsarbetet med eleverna samt hur de hanterar situationer som gör att de inte kan nå sina ambitionsnivåer. Undersökningen är utformad av en kvalitativ metod med intervju som redskap där åtta yrkesverksamma pedagoger medverkade. Empirin och resultatet är analyserat utifrån ett relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att informanterna ansåg att relationsarbetet är betydelsefullt där ambitionsnivåerna är höga. Tillit och trygghet anses som en central ambition där kommunikation används som medel. Det framgår att informanterna vill möta barnet med ett öppet sinne, där en balansgång mellan att vara personlig men inte för privat blir tydlig. Informanterna lyfter vikten av att jobba relationsskapande för att utveckla jaget hos eleverna där personalen skall utgå från barnets bästa. Studien beskriver hur olika faktorer påverkar deras ambitionsnivåer vilket leder till kompromisser med dessa. När rätt förutsättningar inte finns sänks ambitionerna och personalen belyser värdet av att be om hjälp från sina kollegor och ledning. Resultatet av studien instämmer med undersökningens bakgrund.

: Eleverna har inflytande över att äta så mycket de ville av det som erbjöds på frukosten i matsalen. Dessutom kunde de välja att sitta vid ett bord och äta frukost med några elever från fritidshemmet och att de hade inflytande över att kunna prata med varandra. Dock på den bestämda ytan. Här har eleverna ett visst inflytande över att slänga maten när de är mätta Vidare har eleverna inflytande över hur mycket mackor, knäckebröd, mjölk och vatten de vill ha samt om de inte alls känner sig hungriga att inte äta något. Gällande sittplatser och ytan i matsalen så kan de inte påverka detta och inte heller att få äta mer än två gånger. Ifall det är någon som sitter själv på bordet så får de sällskap av en vuxen eller så frågar eleven om hen får sitta vid ett annat bord. För ingen ska behöva sitta själv. Här har eleverna ett inflytande över val av bord. Barnen hade ett stort inflytande över allt som sker i den fria leken, förutom fotbollsplanen och där en vuxen måste vara med, för att det är där det brukar ske bråk mellan barnen och speciellt de äldre barnen. I den fria leken kunde barnen leka fritt och med vilken annan elev som helst, En barngrupp ville laga tre olika soppor. Då gick de ner och hämta tre kastruller och fyllda de med vatten. De hade ordnat en plats så att det ser som att det en spis under byggs var grenar och de började tillsätta sina ingredienser. eleverna kunde få gunga när de kände för det och så länge det inte var fler som vill göra det - då blir det fem minuter tagning. Eleverna kunde plötsligt börja springa och leka olika lekar. Barnen hämtade hopprep, innebandy, basketbollar etc. och spelade. Många av barnen gick till sandlådan och hämta verktyg i syfte att försöka gräva sig ner till ett annat land. Utöver detta har eleverna inflytande över val av frukt av det som erbjuds dock så kan de inte önska någon annan frukt trots att de i detta fall blir utan frukt. De har inflytande att få gå på toaletten när de behöver. Men om det är någon som stör och får en tillsägelse, åker den ut och får sitta på en soffa utanför fritidshemmet. Här är det bestämda regler att det ska vara tyst och att eleverna ska sköta sig och om de inte gör det så åker de ut och blir tillsagda. Elevinflytande sker även när elever är inne på fritidshemmet och leker, dock under bestämda regler och av det som finns tillgängligt där. Ingen av eleverna får springa runt, brottas eller gapa. Alla ska vara sysselsatta och respektera reglerna på fritidshemmet. En elev ville att en vuxen skulle läsa en saga för hen och det skedde. Ett elevinflytande skedde här. En elev kände inte för att göra något och pedagogen frågade om att du kan göra det eller det men hen svarade nej jag vill inte göra någonting. Eleven hade inflytande över sitt eget val. I idrottshallen sker det ett elevinflytande, eftersom det är barnen som får bestämma vad de vill leka med. Men på vissa stationer så är det tidtagning på fem minuter så att alla barn som vill utföra den leken får göra det. Tidtagning används som en metod för att alla elever som vill delta får göra det. Om eleverna önskade någon planerad lek eller någon lek där pedagogen ska vara involverad, blev det aldrig av. De bara satt på en bänk, pratade och observerade ifall det skulle uppstå några konflikter. Eleverna hade inget inflytande eller påverkan på aktiviteten. Det var bestämt att alla skulle delas i olika grupper och att alla elever ska få delta i de tre grenarna. Aktiviteten var redan planerad i förväg av fritidspedagogerna och förskolelärarna. Eleverna blev aldrig tillfrågade om det var någon OS-gren eller någon 23 / 31 annan aktivitet som de önskade sig att få göra denna dag. Pedagogerna utvärderade aldrig med barngruppen om hur det hade gått, om de hade roligt eller om de ville göra eller tillföra någon annan aktivitet eller gren. Här var inte eleverna involverade alls i verksamhetsplaneringen över OS-grenen. Det enda de hade inflytande över var mat och att de fick äta hur mycket korvar de ville. Barnen hade ett stort elevinflytande över allt som fanns på navet och de kunde springa runt utan att någon sa till att inte vara högljudda. De lekte med allt som fanns där och testade allt med. Eleverna hade inflytande och påverkan över allt de ville göra utifrån deras intresse på parken samt att de hade med sig massvis med godis, bullar, saft etc. Och de kunde själva bestämma över sina hämtade saker. De hade inflytande över hur mycket hamburgare de ville äta. En elev som bara äter halalkött och som inte hade med sig något hemifrån åt hamburgerbröd med ketchup. Detta trots att pedagogen hade missat meddela köket om det. Två vuxna promenerade till den närmaste affären och lyckades få tag på en vegetarisk hamburgare, men eleven tyckte inte om den.

Inledning

Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid, utgå ifrån elevers intressen samt stimulera till rörelse. Styrdokumentens beskrivning av fritidsverksamheten är personalens utgångspunkt under det dagliga arbetet. Genom att, utifrån elevernas perspektiv, utreda hur dess rörelsemöjligheter i fritidsverksamheten stimuleras kan viktig kunskap erhållas, som i sin tur leder till positiv utveckling inom skolverksamheten. 

Syfte 

Syftet är att ta reda på vad elever upplever som rörelseglädje samt vilka faktorer som påverkar barns upplevelse av rörelseglädje i fritidshemmet. Utifrån barnens perspektiv ämnar vi att undersöka vilka förutsättningar fritidsverksamheten ger barnen att vara fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka hur fritidshemmet genom rörelseglädje bidrar till ett positivt hälsoperspektiv för barnen och om de här ges möjlighet att utveckla en god rörelseförmåga.

Metod

Genom semistrukturerade intervjuer med elever inskrivna i fritidshemmet ämnar denna kvalitativa studie undersöka hur barn finner rörelseglädje under fritids. Genom tematisk analys har resultatet av intervjuerna sedan bearbetats utifrån begrepp som sammanlänkar undersökningsområdet.

Resultat

För att sammanställa resultatet av denna kvalitativa studie har det salutogena perspektivet samt dess grundsynsätt KASAM tillämpats. Under analysen har begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet använts för att skapa en fördjupad bearbetning av intervjumaterialet. Under intervjuerna framkommer vikten av gott umgänge för att frambringa rörelseglädje i fritidshemmet. Att ha tid på sig för rörelseaktiviteter under fritidshemmets verksamhet betonas också. Vidare beskrivs hur en del elever väljer bort ytor att vistas på av olika skäl. Detta kan bero på att de inte känner samhörighet med elever som samlas på en viss plats, på grund av personalens frånvaro eller av risken att missa möjlighet att delta i någon annan aktivitet.

The study concerns the dual competences that primary school teachers with a focus on working in leisure time centers are given in their education, which further provides teachers with qualifications to teach a practical-esthetic subject as well as the activities of the leisure time centers. Previous studies have shown that the dual competencies can be an aid in both school and leisure-time centers, but it can also pose difficulties because many leisure-time centers during the school day act as resources in the classroom instead of teaching their practical-aesthetic subject. This may contribute to the perception that the dual competencies provided during education are a complex task. The purpose of the study was to investigate how teachers in after-school programs experience the use of their competence and eligibility to teach a practical-aesthetic subject in their work, as well as their views on the dual competence. We also intended to highlight how the dual competence affects the profession. The study employed a qualitative method in the form of semi-structured interviews. A strategic selection of respondents was interviewed and the study was conducted in two municipalities in Västra Götaland. The empirical material was thematically analyzed using a social science analysis. We repost on how we have adhered to the criteria for credibility, ethical research principles, and GDPR (General Data Protection Regulation). In the discussion, the study's results have been analyzed with connections to previous research and theoretical perspectives. The study shows that the respondents have different attitudes towards the dual competence and its use. Half of the respondents see it as a “problem” and prefer to focus on only one of the competences. The other respondents have elements of either cocreating competence or innovative competence, where the latter means that they use their practical-aesthetic competence in the activities of the leisure-time center and their leisuretime educational competence in the school. Furthermore, the study also shows differences in tasks and the relationship with class teachers, which can affect the professional role and its legitimacy within the field of activity. Collaboration between different professional groups can also affect the status and tasks of the profession. The study highlights the need to investigate how the dual competence can be used more effectively and how collaboration between different professional groups can be developed to strengthen the profession.

In 2021 a Swedish Government Official Report, which focused on school libraries was published. It suggested school libraries to be included in systematic quality work, and to be a part of that process was considered valuable. The aim of this master’s thesis is to create and contribute knowledge about how the school library position itself in relation to systematic quality work in compulsory school. It focuses on how management and principals in municipalities evaluate school libraries and what perspectives there are concerning systematic quality work in the context of the school library. In order to do this a survey was sent to 90 municipality organisers and their school managers. 31 participated in the survey and ten of the survey respondents were included in a following interview study. The theoretical approach includes both Evert Vedung’s understanding of evaluation theory as well as Barbara Czarniawska’s understanding of how ideas are transferred within and between organisations. The main conclusions are that a majority of the respondents consider the school library to be a part of systematic quality work and evaluated as a part of this process. Results from the survey show a lower number who considered the school library to be a part of systematic quality work. There are no respondents who evaluates the school library as a part of systematic quality work within management, but a few respondents state there are principals who conduct it. Results from the survey show a higher number, both principals and management, who include school libraries in systematic quality work. Findings also indicate that the issue is unprioritized by municipalities and methods on how to evaluate the school library would benefit the process.

Climate change is one of the greatest threats to humanity, and yet society is unable to agree on its existence, causes and mitigation actions. This controversy in society manifests in all areas of public life including online channels. Wikipedia serves as a source of information not just for individuals, but also for search engines and artificial intelligence. Studying the climate change controversy on Wikipedia could provide insights that help to understand the controversy, and bolster the efforts in finding are solution for the controversy.

With this aim, the edit histories of 86 pages related to climate change, their talk pages, as well as three baselines pages and their talk pages were collected from the English language Wikipedia, and analysed using Python for data extraction, manipulation and formatting, and R for data processing and analysis, data visualisation and significance testing.

The statistical analyses of the different traces in the edit histories revealed interesting patterns of expression of the controversy. In addition, the statistical analyses hinted at several differences in the ways that editors on controversial pages differ from editors on non-controversial pages, thus showing an effect of controversy on Wikipedia and its culture .A detailed examination of the climate change pages showed that the controversy in Wikipedia traces affects the metadata of articles, thus identifying such articles to the casual reader. The novel method used in this study identified several new indicators of controversy.

This bachelor thesis examines the perceptions and attitudes that library users and non-users have with public library marketing. The study aims to understand the relationship the library users and non-users have with public library marketing and what they think the public library should promote. It also discusses the important role the public library plays in a changing society, partly in terms of the social capital it helps to build and the social and cultural participation it helps to strengthen among its users. This study is based on an online survey and the results have been analyzed with relationship marketing, action organization and SWOT-analysis. The findings show that the library users and non-users are generally positive towards the public library marketing. However both groups indicate that the public library needs to innovate its marketing to make it feel modern and reach out through the channels that the users and non-users request.

The Safe surgery checklist by WHO is a worldwide tool that has been implemented in most of the world since its introduction in 2008. Studies show that correct use of it leads to reduction in mortality, morbidity and postoperative complications. Despite proven benefits, there are shortcomings in compliance with the checklist. A large proportion of patients suffer injuries in connection with surgery that could have been avoided. Medical injuries have consequences for patients, relatives, staff and society as a whole. The purpose of this study was to identify factors that influence the surgical team's use of the WHO's checklist for safe surgery in perioperative care. The method was integrative literature review. The 13 scientific articles were analyzed with the integrative approach further developed by Whittemore and Knafl (2005). The results show that factors such as teamspirit, training and supporting the staff are the ones that primarily influence whether and to what extent the checklist will be used. In the analysis, two main themes emerged; The significance of team cooperation as a patient safety measure and the WHO surgical safety checklist as a tool for patient safety work and four sub-themes. The four subthemes were teamspirit and communication, cooperation between professions, competence and educational needs and the last subtheme work improvement with contradictions. The operating room nurse is watching over and protecting the patient from harm in the operating room. The checklist is one tool to highlight this. With research that demonstrates factors that affect use of the Safe surgery checklist any implementation of routines and checklists within the surgery care can be facilitated

Vård i livets slutskede innebär att patienten har kort förväntad tid kvar att leva. Vid vård i livets slutskede i hemmet har distriktssköterskan en viktig roll genom sin specialistkompetens i att utforma hälsofrämjande insatser tillsammans med patient och närstående, med hänsyn till hemmet som vårdmiljö. Vårdande möte präglas av att patienten blir sedd utifrån ett livsvärldsperspektiv och bjuds in till delaktighet, vilket kräver att distriktssköterskan är lyhörd och närvarande för att kunna stödja välbefinnande. Syftet med examensarbetet var att granska och sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av vårdmöten med patienter i livets slutskede inom distriktssköterskans arbetsområde i hemsjukvården. En litteraturöversikt med inspiration och vägledning av systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod, där kvalitativa data har samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultatet framkom två teman: Att använda sig av olika strategier i vårdande möten och hemmet som arena för vårdande möten. Av sjuksköterskors erfarenheter framkom att de använde sig av olika strategier i det vårdande mötet med patienten. De strategier som användes var att skapa en förtroendefull relation, att stödja patientens önskemål och att stödja hopp samt att använda sig av humor. Som en grund, på vilken mötet vilade, sågs hemmet som arena för det vårdande mötet. Vårdmiljön i hemmet gav patienten trygghet och ökade sjuksköterskans förståelse för patienten och patientens livssituation. I hemmet fanns närstående som en viktig del av vården där de bidrog med livskvalitet och säker vårdmiljö. För att öka patientens välbefinnande och skapa ett tillitsfullt möte i hemmet är det betydelsefullt för distriktssköterskan med medvetenhet kring vilka strategier som kan användas.

As a new citizen of a country, it is important to be able to absorb socially important information in an accessible way. For second language speakers, this can be challenging. The purpose of this study is to create knowledge about the importance of language in making information accessible on a selected municipality's website for people who are learning Swedish. Through this work, we wish to contribute to an increased understanding of the importance of language for accessibility on the web, what accessible language means and the user group's experiences of accessible language. The study builds on theories in information architecture and accessible language. It is based on a qualitative research strategy with quantitative elements. Despite some variations, the results show that the understanding of the website's texts is relatively good. These variations can, among other things, be linked to the readability index of the texts. We can see that active language work on a municipal website is important for making the information accessible and that an accessible language influences this user group's ability to absorb the information.

Nowadays, smartphones are considered an essential part of our everyday lives. However, as the use of them increases so does their presence in vehicle environments. Prior studies have found that interacting with mobile devices while driving can cause cognitive, manual, and visual distractions. These distractions have a significant effect on driving performance and can result in serious accidents. As a solution to this, some applications, such as Spotify, has taken a different approach by developing a simplified version of their graphica linterface that is specifically designed for driving.The aim of this study is to examine what impacts simplified graphical interfaces has on the user experience for car drivers, focusing on Spotify and their car mode. In order to examine this, an online survey and a feature analysis was conducted. The result of this study shows that Spotify's car mode is missing a lot of features that are important to the users, causing them not to use it. These results highlight the challenge of providing all features that are expected by the users while creating a simpler interface.

Inom barnhälsovården (BHV) ingår det att arbeta hälsofrämjande för att skapa de bästa förutsättningarna för barnet och dennes föräldrar. Att genomföra regelbundna hälsosamtal om kost med barnet och föräldrarna är viktigt för att skapa en god grund för hälsosamma vanor. En vanlig del av barnets utveckling innebär perioder när barnet äter mindre och inte vill smaka nya saker. Det kan skapa en oro hos föräldrarna och hur distriktssköterskan på barnavårdscentralen (BVC) stöttar föräldrarna i dessa perioder har stor betydelse för barnets framtida förhållande till mat. En litteraturöversikt med kvalitativ design har genomförts för att besvara syftet om att belysa föräldrars upplevelser av hälsosamtal om kost på BHV. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes ut och analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys modell. I sammanställningen av resultatet framkom två huvudteman; BHV som informationskälla och Relationens betydelse. Huvudtema BHV som informationskälla innehåller tre subteman Personcentrerad vård, Tidsbristens påverkan, Bildstöd som kommunikationsmedel. Huvudtema Relationens betydelse innehåller två underteman; Bemötandet på BHV, Socialt stöd. Föräldrarna uppskattade hälsosamtalen på BVC men många föräldrar ansåg också att samtalen kring kost var för formella. Föräldrarna önskade mer individuellt anpassade råd kopplade till deras familjesituation. Även bemötandet och miljön inom BHV lyftes av föräldrarna som grunden för lyckade hälsosamtal. I litteraturöversikten framkom både positiva och negativa upplevelser av hälsosamtalen om kost inom BHV och en ökad förståelse för föräldrarnas upplevelser bidrar till en ökad medvetenhet för distriktssköterskan och hur denne kan påverka barnens framtid.

Bakgrund och problemformulering: Operationssalen är en komplex högteknologisk vårdmiljö där olika professioner är beroende av varandra. Brister i kommunikationen inom operationsteam är en bidragande faktor till uppkomsten av vårdskador. Operationssjuksköterskan har genom det vårdande mötet ett ansvar att föra patientens talan. En del av ansvaret innebär att operationssjuksköterskan besitter goda kunskaper i kommunikation. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom operationsteamet i den intraoperativa fasen. Metod: Systematisk litteraturstudie. 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteratursökningen genomfördes systematiskt i Cinahl och Pubmed som är databaser för omvårdnad och medicin. Resultat: Operationssjuksköterskor ser sig som patientens advokat, vilket innebär utmaningar då begränsningar i tid utgör hinder för att etablera kontakt med patienten i den intraoperativa fasen. WHO-checklista främjar samarbete och kommunikation. Brister i kommunikation och störningsmoment inne på operationssalen anses hota operationsteamets förmåga att kommunicera för att främja säker vård. I operationssjuksköterskans ledarskap kan gemenskap stärkas, vilket ökar förutsättningar för samarbete och kommunikation. Trygghet och kontinuitet inom operationsteamet anses vara centralt för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Hierarkiska strukturer kan hota kommunikationen och utgöra risk för osäkerhet och misstag. Operationssjuksköterskorna upplever att patienterna känner sig mer omhändertagna i en trygg och lugn atmosfär. Slutsats: För att utföra rollen som patientens advokat krävs ett tydligt ledarskap från operationssjuksköterskan, kontinuitet med goda relationer inom operationsteamet samt en sund hierarki där alla professioner synliggörs för att stärka kommunikation.

Obesity has become a global problem and the number of children overweight is increasing in Sweden. The consequences of being overweight are many and school nurses have an important role in the health promotion work with children living with overweight. There is a need to create an overview of how school nurses experience their health promotion work. The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of health promotion work to children living with overweight. A qualitative systematic literature review with inductive design was conducted. Searches are made in the following databases: CINAHL, PubMed and PsycInfo. This resulted in 12 articles that were quality reviewed and analyzed. The result consists of three main categories, Health promotion work for the best interest of the child which showed the different methods the school nurse uses, the importance of cooperation and conversation with the child and parents. Obesity, an emotional issue that requires compliance showed that obesity is a sensitive subject, the school nurse needs to face the family’s lived experiences. Last main category, Structures that prevent health promoting meetings, showed lack of time can prevent the school nurse from health promoting work and there is a need for knowledge and routines.The conclusion is that to work to promote health with children living with overweight, the school nurse need to take part in the family’s lived experiences in order to have better conditions. Cooperation with the family was fundamental to the school nurses’ work and of great importance to the children’s opportunity for sustainable changes. Working to promote health could contribute to a healthier population in the future, reduce suffering and financial costs for society that overweight contributes with.

Background and Problem Statement: Extubation is a crucial step in anaesthesia. When the patient has a satisfactory breathing pattern, the tracheal tube can be removed from the patient's airway. There are no one-hundred- precent criteria for the outcome of extubation; it is often preformed based on the situation. It is a complex process that requires careful monitoring and adaptation to each patient’s individual needs. Assessing, establishing and controlling the airway require that the anaesthesia nurse possesses knowledge and experience with multidisciplinary collaboration and ethical awareness. To avoid patient suffering, person-centred care is necessary, which requires an approach based on compassion. The risk of complications has not clearly decreased over the years, and planning and preforming an extubation are often perceived as challenging. Aim: The aim was to examine the anesthesia nurse and the anesthesiologist's experiences with extubation. Method: A systematic literature review using an integrative method based on qualitative and quantitative articles. Articles searches were conducted in the databases Cinahl, PubMed and Scopus, as well through web searches. A total of nine articles published between 2006 and 2022 were included. Quality assessment was preformed using CASP checklist for qualitative and randomised controlled studies. Results: The results indicate that experience is a significant factor that provides better conditions for successful extubation. Communication problems, time pressure and lack of respect affected anaesthesia personnel during the procedure. Planning and preparing are two important factors that facilitate the management of extubation. Discussion: Experience plays a significant role in creating conditions for safety, respect and evidence-based care. Anaesthesia nurses and anaesthesiologist have mixed options about extubations. By increasing knowledge about the experiences of anaesthesia personnel, both the practical and theoretical aspects of extubation can be improved.

Children who get hurt at home can involve both physical and psychological violence, sexual abuse and neglect, which can lead to damage to the child's development, both psychologically and physically. The school nurse has an important role here by identifying and ensuring that the children and students receive support and help. 1 in 10 children in Sweden are regularly exposed to physical and/or psychological violence from parents or other guardians aged 0–18. The purpose of the study is to describe the school nurse's experience of meeting children, aged 6–18, who are having trouble at home. A literature review with a descriptive design was done. The Bettany-Saltikov method has been used for data analysis. The data analysis has been carried out in nine steps. The results showed that the school nurses sometimes ended up in difficult situations that could affect them. They often felt a frustration with working alone, which could contribute to vulnerability. A bad conscience often weighed on the school nurses when they suspected that a child was ill. They knew that according to law a report had to be made, but when there were shortcomings in the cooperation with the social service, the reports were not always made. To be able to help the children in the best way, it was required that the cooperation between the various professions within school and social services worked. The school nurse felt that professional experience was an asset to pay attention to the children who were in some way bad at home. The health talks were an important part of when the school nurse identified a child who was unwell. It emerged that the school nurse worked in health promotion and prevention, which contributed to sustainable development being promoted and the pupils' safety and security being catered for.

Palliativ vård ges när det inte längre finns någon bot på sjukdomen. Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och öka livskvaliteten hos patienten och närstående. Palliativ vård kan ges i hemmet med hjälp av hemsjukvård. I hemsjukvården arbetar distriktssköterskan i samverkan med andra professioner och instanser. Distriktssköterskan har en ledande roll i samverkan. Vårdande samtal är en viktig del inom palliativ vård då det ger utrymme för patienten att berätta om sina tankar och känslor. Delaktighet i vården är också en viktig del inom palliativ vård som leder till trygghet för patienten. Syftet med examensarbetet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av samverkan vid palliativ vård i hemsjukvården. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv inriktning. Resultatet presenteras i två huvudkategorier med sju subkategorier. Den första är samverkan genom kunskap som beskriver upplevelsen att kunskap och kompetens spelar en stor roll i den palliativa vården och i samverkan med andra professioner, patienten och närstående. Den andra är kompetens och samverkan genom kommunikation och tillgänglighet som beskriver vikten av en fungerande kommunikation vid samverkan med andra professioner, patienten och närstående. Vidare beskriver det betydelsen av tillgängliga läkare och hur organisationen i kommunen kan påverka samverkan. Sedan framkom det även sju underkategorier. Distriktssköterskan har en central roll för att samverka med andra professioner, instanser, patienten och närstående vid palliativ vård i hemsjukvården. Det är viktigt att samverkan fungerar för att patienten ska bli delaktig i sin vård och känna en trygghet, annars kan ett vårdlidande skapas.

This bachelor’s thesis investigates the experience of the professional role of five librarians based on semi-structured interviews with a qualitative approach. In the outcome, three main themes emerged; challenges, skills and changes. The challenges consisted partly of challenges linked to the work in the organization, partly of challenges in the leadership where participants felt that managers did not possess sufficient knowledge in the day-to-day work of the organization. In the theme of competence, it emerged that previous competence and experiences were felt to be important in shaping the individual librarianship. In contrast to this, there is also a perceived need for general competence among all librarians. In addition to this, participants felt there was a lack of pedagogical competence. Changes in the professional role consisted of project-based working methods becoming a larger part of the practical work. The role of libraries in society was another part of the perceived changes were political changes that participants feared would give less resources to libraries and provided a motivation to work more outreach. Regarding changes connected to the future, participants felt that the physical book would still be relevant. This thesis highlights that there is a perceived lack of competence taught during education for librarianship and that social competence is central to the profession of librarian. Furthermore, it emerged that the changes of recent decades have meant that the librarian's role has changed to a broader, more complex professional role, since the professional role is individually designed.

Vi alla kommunicerar på olika sätt under dagens gång, det kan vara via tal, text, mimik, kroppsspråk och gester. Detta gör även förskolebarn men för att deras kommunikation med de runt omkring dem ska underlättas används tydliggörande pedagogik då de inte kan skriva och alla kan inte tala än. Genom att använda tydliggörande pedagogik leder det till att alla barns kommunikativa behov kan mötas oavsett deras förutsättningar. I Läroplanen för förskolan Skolverket (2018, s. 15) går det läsa att förskolläraren ansvarar för att varje barn ska stimuleras och utmanas i sin sociala och kommunikativa utveckling. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare och barnskötare arbetar med tydliggörande pedagogik med barn på en förskoleavdelning med 1-3 åringar. Metoden som användes var kvalitativ metod med observationer som insamlingsmetod. Observationerna gjordes på två förskolor där 5 pedagoger och 13 barn deltog. Datamaterialet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika tydliggörande verktyg för att tydliggöra det som de vill förmedla till barnen samt ge barnen olika sätt att kommunicera med pedagogerna. Dessa är bildstöd, TAKK och att de fysiskt visar objekten som är aktuella för situationen. Det visade sig genom att de vid en situation gick med barnen för att visa hur brandlarmet såg ut och vart det satt och vid en annan situation var att de visade vad det fanns att välja på vid matbordet. I resultatet visar det också att tydliggörande pedagogik användes vid främst matsituationer, samling och leksituationer där TAKK användes i alla medans bildstöd och att fysiskt visa objekten användes i samling och matsituationer. Genom att pedagogerna använde dessa metoder i deras kommunikation med barnen ledde det till att barnen kunde ta till sig informationen lättare och kanske det viktigaste, barnen kunde förstå informationen lättare och vad som förväntades av dem. Detta i sin tur ledde till att barnens språkförståelse blev bättre och att deras språk utvecklades.

Inkludering är en rättighet för alla barn i förskolan och en viktig del för att känna sig inkluderad är möjligheten till kommunikation med alla i omgivningen. Att kunna kommunicera är ett grundläggande mänskligt behov och Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), som i grunden är ett specialpedagogiskt verktyg, har tagits fram som stöd för kommunikation mellan människor, så personer med kommunikationssvårigheter kan förstå andra och göra sig förstådda. Detta innebär en utmaning i förskolan för förskolans personal, då det anses angeläget att barn som behöver stöd för att utveckla kommunikation får tillgång till AKK tidigt. Studiens syfte är att ta reda på förskollärares användning och syn på AKK som ett verktyg i inkluderingsarbetet. Kvalitativa intervjuer hölls med nio förskollärare från tre olika förskolor. Intervjuerna hölls som semistrukturerade intervjuer med öppna frågor som gav förskollärarna utrymme att uttrycka egna åsikter, tankar och erfarenheter om hur de arbetar med AKK och hur de önskar att arbeta med AKK som ett verktyg för att skapa inkludering. Resultatet visar att förskollärarna ser stor nytta av AKK både som ett språkfrämjande verktyg för barnen och som ett medel för att skapa inkludering. Enligt förskollärarna är en trygg barngrupp en grundförutsättning för hela förskolans verksamhet och en fungerande kommunikation är avgörande när det kommer till trygghetsskapande och för barnens möjlighet att vara delaktiga och påverka sin vardag. Vidare framkom det i resultatet en skillnad i hur förskollärare arbetar med AKK i barngrupperna och hur de önskar att arbeta.

: Hur pedagoger uppfattar den fysiska miljöns påverkan på barns utveckling och lärande i förskolan är av betydelse för vilka stöd och utmaningar barn möter och därmed hur de stimuleras och utvecklas. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare resonerar kring fysiska lärmiljöers betydelse, både inomhus och utomhus, samt hur dessa utformas och används i undervisningen för att stötta barns lärande och utveckling. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i studien är semistrukturerade intervjuer genom metoden samtalspromenader. Totalt deltog 8 förskollärare från 4 olika förskolor. Samtalspromenaderna genomfördes i enlighet med en intervjuguide som innehöll bakgrundsfrågor, kärnfrågor samt avslutningsfrågor. Resultatet visar att deltagarna anser att de fysiska lärmiljöernas utformning har en stor betydelse för förskolans verksamhet och att de används på ett eller annat sätt under hela dagarna. En majoritet av deltagarna uttrycker att de är inspirerade av Reggio Emilia filosofin i sitt arbete med lärmiljöer. Deltagarna är enade om att de har en stor påverkan på barns utveckling och lärande, även om det skiljer sig i hur mycket planerad och spontan verksamhet och undervisning som sker i miljöerna. Resultatet visar också att det finns betydande skillnader i respondenternas svar gällande betydelse, utformning och användning av inomhus- kontra utomhusmiljöerna. Respondenterna upplever att det är enklare att skapa bättre lärmiljöer inomhus då förutsättningarna är annorlunda. Några centrala delar som identifierats i respondenternas svar är: barnen som utgångspunkt, tillgängliga och tillåtande samt föränderliga miljöer, materialets påverkan, relationer och pedagogers förhållningssätt.

Introduction

This study is about how twelve pedagogues from a preschool reason about play-responsive teaching, as well as about the use of the method in their pedagogical work.

The purpose of the study

The purpose of the study is to gain more knowledge about how educators in preschool reason about and use play-responsive teaching. To get our purpose answered, the following questions have been created:

- What is the pedagogues' view of play-responsive teaching?

- How do pedagogues use play-responsive teaching in their pedagogical work?

- What opportunities and possible obstacles do educators see with play-responsive teaching?

Method

In this study, we have used a qualitative survey. In order to get answers to the study's purpose and questions, we considered this method suitable for collecting relevant data.

The results of the study

The results of the study are reported divided into different parts with the survey questions as a starting point, as well as by presenting the majority of quotes provided by the respondents. The results show that there is a clear consensus regarding how these pedagogues reason about play-responsive teaching as a method, as well as about the use of this method in their pedagogical work. The pedagogues reflect on the benefits and possible obstacles related to the implementation of the play-responsive teaching in the preschool. The results of the study also show that the pedagogues feel secure in using the method and that they recommend other preschools to work with this type of method for teaching purposes.

: Learning environments, language development and the teacher present are something that often go hand in hand, several studies show. By taking advantage of children's interests in the creation of learning environments and then clarifying these with language-promoting materials, the children's linguistic learning is challenged and developed. Learning becomes extra clear if a teacher is present. For these reasons, it is relevant to investigate whether pedagogues take into account the children's interests and needs when creating learning environments, how they incorporate the languages into them, and whether the pedagogue present has a positive effect. The aim of our study is to investigate how the pedagogues in the preschool use the learning environments in the preschool to promote the children's language and thereby their linguistic development and whether they are present in the learning environments and at the children's play. Our interest in learning environments and language teaching is the reason why we chose to conduct a survey on how educators in a selection of eleven different preschools in four municipalities create and use the learning environments in their language teaching. The study was carried out using a questionnaire as a qualitative and quantitative method. The quantitative part is focused on relevant background questions and the qualitative questions are focused on how the pedagogues work with language and learning environments in preschool. The results show that the respondents consider it important to look after the children's interests and needs when creating learning environments. In their learning environments, the respondents use different language development materials, such as books, letters and visible documentation. They think it is important that a teacher is present at the children's play, and this is something they try to accommodate because they believe that it usually benefits both the play and the learning.

This study is about multilingualism in preschool with a focus on preschool teachers' working methods for children's language development. The number of multilingual children increases in preschool activities as they have different background and uses different languages (Skolinspektionen 2017, p. 5), which requires that preschool teachers must plan teaching in an inclusive way that can accommodate children's needs different needs. The aim of the study is to investigate how the preschool teachers work in the preschool with multilinguals children's language development. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on central concepts such as mediation, scaffolding and the proximal development zone. The preschool teacher's support and interaction with the children are in focus where learning takes place in interaction with others. The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Five preschool teachers are selected at different preschools in the same municipality. Through interviews with the preschool teachers I try to get answers to how the preschool teachers describe that they work to multilingual children’s language must be developed and which opportunities and challenges are described the preschool teachers that they have in their language development work with multilingual children. The result shows that the preschool teachers are aware of their role in language development and use different strategies to support multilingual children. Cooperation with guardians takes place daily and the preschool teachers try to take part in children’s interest, language and culture. Multilingual There is a shortage of staff in the preschool and the preschool teachers highlight the importance of getting more language assistants in the business. Preschool teachers have opportunities for skill development, but it is difficult to adapt the teaching for the individual child. The mother tongue is also highlighted as important for children learning. More resources are needed in the preschool’s operations to increase the quality of the teaching.

In this paper the nature of user involvement in a co-design process will be explored. The outlines of a research project aiming at developing support systems for self-care inpatients suffering from chronic heart failure will be presented. The project is planned to perform a co-design effort where users (patients and healthcare professionals) will be given the opportunity to influence the development of support systems. We will discuss a number of possibilities and challenges that lie in the design of this kind of project and also some findings from its early stages. This report presents the experiences of users’ input, which are discussed in the context of previous research on benefits of user contributions in systems development.

Background: Peripheral venous catheter (PVC) insertion is a crucial nursing action during life support. Several factors that increase the risk of thrombophlebitis associated with PVCs have been reported. Objective: We wish to evaluate the impact of a quality improvement regarding PVC treatment for patients with coronary heart diseases.

Method: A longitudinal, quantitative observational study was carried out in 2008 and 2013 in a hospital in southern Sweden with 360 consecutive patients suffering from acute chest pain. New routines for PVC treatment were included in the hospital with daily inspection according to a checklist. A structured observation protocol was used to survey the prevalence of thrombophlebitis between 2008 and 2013. Also, we examined the relationship between the location and luminal diameters of PVCs.

Results: The student’s t-test showed significant differences between 2008 and 2013 with respect to luminal diameter of PVCs (p = 0.002), prevalence of thrombophlebitis (p = 0.003) and number of days with PVC left in situ (p < 0.001).

Conclusion: These findings emphasize the value of using systematic daily inspections and checklists to achieve quality and safety in patients with acute chest pain having PVC-based treatment.